Ordförandes sektor Sid 4

  När jag skriver detta i september efter en otroligt underbar skärgårdssommar börjar vi närma oss Svenska Fyrsällskapets ettårsdag som infaller den 5 oktober 1997. Tillväxten har överträffat våra vildaste förhoppningar och vi är nu, efter mindre än ett år, fler än 200 medlemmar. Medlemmarna finns i de flesta hörn av Sverige men även i USA, England, Tyskland och Schweiz. 
  Vi har ordnat tre välbesökta träffar, två i Göteborg och en i Stockholm. Du läser nu vårt andra nummer av Blänket och vi har påbörjat arbetet med fyrbesöks handboken. Flera medlemmar har utnyttjat Sjöfartsverkets erbjudande att bo en vecka på någon fyrplats. Tyvärr måste vi inställa vår fullteckande vårträff på Nidingen på grund av förhinder från Nidingens personal. Så som du ser har vi haft en hel del aktiviteter. Vi i styrelsen har haft som mål att inte vara för ambitiösa från början utan i stället successivt bygga upp verksamheten. Vi skulle uppskatta mycket om du kontaktar någon av oss i styrelsen med dina idéer och synpunkter angående aktiviteter för vår kommande verksamhet . Det vore speciellt trevligt om vi kunde få hjälp att ordna träffar också på andra ställen än i Stockholm och Göteborg.
  Fyrsällskapet ger dig stora möjligheter att knyta kontakter med fyrintresserade i andra länder. Många kontaktar oss för att söka brevvänner och man skriver om oss i Amerikanska, Engelska, Holländska och Tyska fyrtidningar. Kontakta gärna de som du finner i vår kontaktlista eller skriv till vår redaktör Danne Thunman så kan han publicera ett meddelande i Blänket. Ett ytterligare sätt att knyta kontakter med fyrintresserade från hela världen är att leta på Internet där du kan finna en enorm mängd information om du söker på Lighthouse. Svenska Fyrsällskapet finns även där under adressen svenskafyrar@hotmail.com. Denna sida är upplagd av vår medlem Mats Hindby. Fyrintresset är definitivt i tiden över hela världen och man kan finna mer och mer fyrprylar, fyrböcker, etc i alla affärer nu när tyvärr fler och fler fyrar släcks och avbemannas.
  Slutligen vill jag bara tacka dig för detta första år. Jag ser fram emot att få träffa dig någon gång. Ring gärna eller kom in då du passerar Donsö i Göteborgs södra skärgård.
Esbjörn

Sjöfartsverkets rationaliseringar Sid 4

  Det har väl knappast undgått någon att sjöfartsverket just nu är inne i en rationaliseringsperiod. Enligt ett meddelande från verket ska 73 tjänster bort på tre år. Örskär avbemannas och sjöräddningsstationen på Söderarm drogs in den 1 oktober i år. Dessutom ändras bemanningen vid lotsstationen i Sandhamn. Likaså ändras bemanningen mellan trafikinformationen i Södertälje och Landsort, vad nu detta innebär. Farledsgruppen i Västervik omstationeras till Oskarshamn och slutligen omnämns i meddelandet att bemanningen på Vinga ska ändras. Sjöfartsverket ska försöka mildra effekterna av personalnedragningen genom att, där det är möjligt, erbjuda omplacering och pensionsersättning till berörda över 60 år samt försöka finna alternativa arbetstillfällen. Förhandlingar om sjöfartsverkets övriga organisation med huvudkontoret, kustservice och byggnadsverksamhet pågår. 
  Vad beträffar Örskärs fyrplats finns det idag långtgående planer på att starta vandrarhemsverksamhet på ön. Intressenter i detta projekt är Upplandsstiftelsen, Skärgårdsstiftelsen, Östhammars kommun, länsstyrelsen, landstinget och länsarbetsnämnden. Dessutom finns delintressen från försvaret, SMHI och sjöfartsverket att hålla platsen bemannad. Den sista fyrvaktaren på Örskär, Per Mattsson, lär knappast bli utan arbete i framtiden. 
  Tyvärr ser det betydligt sämre ut för Söderarms fyrplats och den där belägna sjöräddningssationen. Ett visst hopp ställs till två utredningar som f n pågår. Länsstyrelsen i Stockholm, som är beställare av utredningarna, vill veta vilka konsekvenserna blir av sjöfartsverkets beslut att avveckla sjöräddningsstationen på Söderarm och lotsutkikarna på Sandhamn och Landsort. Utredningarna ska göras av Linköpings universitet och Nutek. Syftet med utredningarna är att få sjöfartsverket att ändra sina planer. 
Red.

Rapport från fyrmötet den 18 mars 1997 i Göteborg Sid 5

  Återigen har vi haft ett mycket lyckat och intressant kvällsmöte på västkusten. Vi var denna gång 44 personer (15 kvinnor och 29 män) som träffades 970318 i Sjömanskyrkan för att höra Harry Sellmann tala om "Fyrar och fyrfolk på västkusten". Harry berättade mycket lättsamt och trevligt om alla sina rika erfarenheter av fyrplatser, fyrfolk och om upplevelser från sin tid som lotsdirektör i västra distriktet. Föredraget var ypperligt, den enda nackdelen var att kvällen även denna gång gick alldeles för fort med föredrag, förtäring, flera nya vänner och många intressanta diskussioner.
  Egentligen skulle vi låta Harry dela upp sitt föredrag på flera kvällar och ordna en föreläsningsserie om fyrar och fyrfolk på västkusten. 
Esbjörn H.

Rapport från Fyrmöte den 3 juni 1997 i Stockholm Sid 6

  Sällskapets första träff på ostkusten ägde rum 970603 i Sjöfartsverkets lokaler på Rosenvik i Stockholm. Inför 32 mycket intresserade deltagare berättade Lars Malmquist med stor inlevelse om vad som hänt på fyrsidan under de sista 50 åren. Efter ett trevligt föredrag inmundigades mackor, öl, kaka och kaffe som Lars och Christian Lagerwall hade inköpt i Norrköping. Diskussionerna var livliga, gamla vänner möttes och nya kontakter knöts. Några medlemmar hade tagit med sig fyrprylar och vackra fyrkonstverk som de förevisade. Ett önskemål från samtliga deltagare var att vi snarast skulle anordna fler träffar. 
Esbjörn H.

Ordförande på fyrutflykter i USA och Sverige Sid 6

 Sedan några år tillbaka har New England Lighthouse Foundation varje år under en weekend i maj arrangerat en vårkongress med middag, föredrag, fyrprylsutställning/försäljning, etc i Hyannis, Cape Cod, USA. Jag har sedan några år tänkt åka dit och denna vår gjorde jag och min fru Ulla slag i saken. Vi flög till New York, hyrde en bil och körde till Hyannis där vi tillbringade weekenden 10/11 maj tillsammans med cirka 250 amerikanska fyrentusiaster. En av dessa var Tim Harrison som är medlem i Svenska Fyrsällskapet, publicerar tidningen Lighthouse Digest och äger världens största fyrprylaffär i Wells, Maine. Han var även den som höll i det mesta på fyrkongressen. En annan gammal bekant var Ken Black som har startat och driver världens förnämsta fyrmuseum i Rockland, Maine. Ken är en pensionerad US Coast Guard kapten som bland annat har varit chef på fyrskeppet Nantucket och genom vilken jag själv köper alla nyutkomna amerikanska fyrböcker. Ken kallas för Mr. Lighthouse i USA. Vi upplevde en helt obeskrivbar weekend.
  Efter kongressen körde vi vidare runt Cape Cod och därefter norrut längs den mycket vackra amerikanska ostkusten upp till Campobello Island i Kanada. När vi efter cirka 14 dagar kom tillbaka till New York hade vi sammanlagt kört 350 svenska mil. Vi tillbringade all vår körtid på mycket små vägar längs kusten och besökte 52 fyrar varav 2 i Kanada. 
  Vi besökte även Tim Harrison i Wells och tillbringade en dag i hans fyraffär som han startade för 5 år sedan. Idag har han 42 anställda som säljer fyrprylar över disk och via postorder. Det finns tusentals olika fyrartiklar i shopen som omfattar flera hus. Fyra personer packar postorderpaket hela dagarna och under sommaren sänder de iväg 2 fulla 30' containerbilar varje dag till posten. Affären besöks dagligen av flera busslaster med människor. De säljer fyr-smörknivar, -paraplyer, -kläder, -modeller, -vykort, -böcker, nyckelringar, -knappar, -magneter, ja allt vad du i din vildaste fantasi kan tänka dig. Vi blev nästan helt uttröttade av att se på allt i shopen. Det är totalt ofattbart men samtidigt rätt festligt med en sådant vansinnigt stort fyrintresse.

  Vägg i vägg med Rockland ligger staden Camden, där Ted och Jo Panayotoff bor. De driver en "bed and breakfast business" i sitt stora hus och arrangerar fyrutflykter till Maine's alla fyrar. Deras nattgästerna kan välja mellan 6 sovrum som alla är inredda med tema från olika fyrar. De har även ett omfattande fyrbibliotek för gästernas förnöjelse, köket är fyllt med fyrmodeller, etc.
  Som du kanske förstår blev vi definitivt helt överväldigade av det amerikanska fyrintresset. Vi rekommenderar att du gör en likadan resa för det är mycket intressant. Nästa år planerar man att flytta fyrkongressen till Rockland där ju även Ken's museum finns. Det är enkelt att flyga till Boston och därefter köra upp genom Maine och kombinera semestern med besök på fyrkongressen, Maines vackra fyrar, Lighthouse Digest och Shore Village Museum.

 Som en kuriosa kan också jag nämna att det finns ett fyrtorn som heter Nubble Light vid Cape Neddick, York, Maine. Denna fyr dekoreras varje jul med 1000-tals små lampor som en julgran och för att sommarturisterna också skall få en upplevelse tänds julgransbelysningen även en natt under juli! Esbjörn H.

Nidingen och Måseskär

  Nidingen, denna sägenomspunna plats om vilken man säger att den för det mesta är nästan omöjligt att besöka, har alltid fängslat människor inklusive mig själv. Då jag i början av maj tog leverans av en rätt stor motorbåt hade vi diskuterat att försöka angöra Nidingen någon gång när det var lämpligt väder. Vi, var jag och min fru Ulla samt fiskaren Lars-Erik Fhager med sin fru Marie. Lars-Erik med sin fiskebåt Daisy är företagsmedlem i Svenska Fyrsällskapet. Ingen av oss hade varit på Nidingen tidigare. 
  Då fyrsällskapets besök på Nidingen den 8 juni tyvärr måste inställas bestämde vi oss dagen innan att försöka gå dit i alla fall denna dag. Jag ringde Berndt Jonasson och fick inseglingsinstruktioner via några bojar och enslinjer. Det var rätt blåsigt på söndag morgon så vi sköt upp avfärden till eftermiddagen. Fortfarande mycket blåsigt från syd men med strålande sol så vi chansade. Efter två timmars gång i hög motsjö, då bara Lars-Erik trodde att vi skulle ha en eventuell chans att kunna gå i land när vi kom fram, fick vi lä norr om Nidingen och gick västerut runt ön tills vi såg Berndts första boj. Det långa revet på SV sidan av Nidingen dämpade sjön. Vi fortsatte till nästa boj in i den lilla hamnen och angjorde bryggan i strålande eftermiddagssol från en klarblå himmel. Ingen människa fanns på ön och det var obeskrivligt vackert. Vi promenerade runt och tittade på ön under tre timmar. Då fågelskyddet fortfarande var giltigt kunde man inte gå på den norra stranden men det var OK att besöka resten av ön. I fönstersmygarna i de två gamla fyrtornen hade just de tretåade måsarna fått små ulliga ungar. Högst uppe i de gamla vackra fyrtornen, byggda 1834 av sten från Varbergs fästning och tillbyggda 1846, var det som en bastu genom värmen från den låga kvällssolen som sken in genom lanterninfönstren. Utsikten från tornen över ön med dess byggnader, nya fyr och österut mot Lillelands fyr med sina karaktäristiska hängbryggorna var bedårande. Vi skrev in våra namn i gästboken som låg i ett av de gamla fyrtornen. Hittills under året var det endast drygt ett tiotal som hade varit där inklusive styrelsen för Nidingens vänner som hade haft ett möte där dagen innan.
  Efter några fantastiska timmar ensamma på denna underbara ö med dess ljusa pastellfärgade försommarnatur lade vi ut vid 19-tiden och fick återigen efter att ha lämnat skyddet från Nidingens nordsida hård akterlig sjö större delen av vägen tillbaka till Donsö som vi angjorde vid 21-tiden 
 
 Dagen efter (9 maj) mitt besök på Nidingen träffades jag, Harry Sellmann, Lars Ledelius och en reportrar samt en fotograf från Göteborgs Posten på bryggan i Hälleviksstrand där Leif Lehmann och Kent Tunell hämtade oss med en av sjöfartsverkets båtar. Leif som är ordförande i Stiftelsen Måseskär hade ringt veckan innan och bett oss hänga med till Måseskär för att representera Svenska Fyrsällskapet då Göteborgs Posten skulle besöka Måseskär för att göra ett reportage. Ingen av oss var nödbedda och dagen för besöket kom med strålande sol från en klarblå himmel.
  Vilken underbar dag och vilka underbara fyrhistorier och minnen från Harry, Lars och Kent som alla har tillbringat en stor del av sina liv anställda inom Sjöfartsverket. Tillsammans med Leif gav de verkligen killarna från GP ett överflöd av information. Leif visade oss också runt både utom och inom alla byggnader på Måseskär inklusive den gamla Heidenstamfyren där maskineriet, tillverkat 1887 av F. Barbier & Cie Paris, fortfarande var välpolerat och fungerande. Han förevisade även en ny byggnad som var fast förankrad med vajrar i klipporna och som han hoppades kunna öppna denna sommar som museum. Tack Leif för en underbar dag. 
  Min reflektion på hemvägen var att jag under två på varandra följande dagar hade haft en sådan otrolig tur att få besöka två av västkustens mest oåtkomliga fyrar. 
Esbjörn H.

150-ÅRS JUBILEUM Sid 11

  I år kan två fyrplatser fira 150-års jubileum. År 1847 tändes Fårö fyr och två hamnfyrar i Ystads hamn för första gången. Hamnfyrarna i Ystad ritades av konduktören Carl Sandell och bestod av två mindre trätorn. Tidigare hade emellertid Postverket underhållit två lyktor som hölls tända då Postjakten väntades hem. Trätornen revs på 1860- och 1870-talet och ersattes av nya fyrar. En av dessa, tänd 1866, finns i dag kvar och är numera byggnadsminne.
  På Fårö uppfördes under åren 1846-47 en hög och smäcker stenfyr (kalksten) med en spegelapparat i lanterninen. Dessutom byggdes ett bostadshus, ett uthus och ett dass. Den nya fyren tändes den 21 oktober 1847. Fyrplatsen har sedan dess, som brukligt var, kompletterats med ytterligare några byggnader men är i övrigt mycket välbevarad och väl värd ett besök. (Se även rapport från Fårö fyrplats nedan)
Red.

Sjöfartsverkets semesterbostäder med rapport från Fårö fyr Sid 11

 En semestervecka hos en 150-års jubilar

Ny film om fyrar på gång Sid 12

  Den 3 maj 1997 träffade styrelsen i fyrsällskapet författaren och reseskildraren Kristian Petri och hans medarbetare filmaren Jan Röed på sjöfartsverket i Norrköping. Petri och Röed har erhållit medel från Svenska Filminstitutet för att göra en film om fyrar. De ska under tiden juni-97 till feb-98 resa runt hela jordklotet för att fånga intressanta fyrar och fyrfolk. Troligen kommer en eller två svenska fyrplatser att ingå i filmen. Svenska fyrsällskapet fick på så vis möjlighet att påverka urvalet till filmen. Filmteamet följde senare upp mötet i Norrköping med ett besök i Esbjörn Hillbergs fyrbibliotek på Donsö. Tidigare har de, tillsammans med Magnus Enquist, bl.a. gjort den omskrivna och mycket sevärda filmen "Atlanten" som 1995 blev guldbaggevinnare. Efter att ha sett den filmen kan jag lova att vi har en underbar fyrfilm att se fram emot nästa år. 
Red.

Ny litteratur om fyrar Sid 13

"De svenska fyrskeppen 1844-1972, en redogörelse för fyrskeppens uppgifter i dåtidens fysiska nät" är namnet på en B-uppsats i kulturgeografi presenterad under våren 1997 vid Linköpings universitet. Författare är Maths Johnsson. Uppsatsen kan beställas från Linköpings Universitet, Tema, Avd. Geografi, 581 83 Linköping, tel 013-281000. Kontaktperson: Lisbeth Sandstedt tel 013-281829.
  Blänket vill också hänvisa till annonsen från Nidingens Förlag, Onsala, där faximilutgåvor av Hilmer Carlssons "Nidingen - Sveriges första fyrplats" och Erik Häggs "Bland lotsar och fyrmän" är till försäljning. (Se annons längre fram i Blänket.)
  Dr Werner Berthold från Köln har till Esbjörn Hillberg inkommit med en kortare uppsats med rubriken "The Lighthouses Of the British Channel Islands". För den som är intresserad av uppsatsen går det bra att kontakta Esbjörn. Tel 031- 972 148.
Red.

Svensk Fyrkalender för 1998 Sid 13

  Sjöfartsforum publicerar under hösten en mycket trevlig och vacker fyrväggalmanacka i format 42x52 cm. Almanackan, som har 6 färglitografier utförda av vår medlem Bertil Kumlien, visar fyrarna Holmögadd, Landsort, Gälleudde, Ölands Södra Udde, Örskär och Nidingen.
  Almanackan kostar 120:- inklusive porto och moms eller 100:- om du hämtar den hos Sjöfartsforum. Den kan beställas från Sjöfartsforum, Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg, tel 031-771 2650, fax 031-154099. Tala med Berit Blomqvist.

Djurstens fyrplats får ny verksamhet Sid 14

 Djurstens fyrplats är belägen på Gräsös västra sida, strax norr om Öregrund. Färjeförbindelse finns mellan Öregrund och Gräsö. Fyrplatsen anlades på 1760-talet och är därmed en av Sveriges äldsta fyrplatser. Den nuvarande fyren och gamla fyrvaktarbostaden är från 1800-talets mitt. Dessutom finns där ett nyare bostadshus från 1950-talet. Fyren är sedan 1935 byggnadsminne. Fyrplatsen avbemannades på 1960-talet. Under 1990-talet har sjöfartsverket aviserat en försäljning av fyrvaktarbostäderna, vilket föranledde Östhammars kommun att upprätta en detaljplan för området. För att bevakade det kulturhistoriska värdet skedde samråd med Upplandsmuseet. Förra året, 1996, blev detaljplanen klar, varefter försäljningen kom i gång. Fyrplatsen styckades upp i tre tomter som annonserades ut i pressen. Fyrtornet ingick inte i försäljningen. Två av tomterna, de med bostadshusen, köptes av Eva Welin och den tredje tomten med en äldre bagarstuga köptes av en grannfamilj, Agne Andersson och Ditte Werner. Eva och Gunnar Welin har under våren och sommaren startat veckouthyrning av bostäderna, kafé, musikaftnar och utställningar. Dessutom planerar de kursverksamhet där vid fyrplatsen. Ditte Werner har under sommaren haft visningar av fyrtornet. Jag och min mor, Britt Thunman, blev inbjudna av Eva till en av sommarens musikaftnar. Britt var under åren 1930-36 barn på fyrplatsen. Hennes far, Konrad Häggroth, var då fyrvaktare vid Djursten. Vi blev nu visade runt i hennes gamla lägenhet och Britt kunde, 61 år senare, konstatera att det mesta var sig likt i bostaden. Däremot menade hon att fyrplatsen blivit ordentligt igenväxt sedan 30-talet. För den som vill veta mer om verksamheten vid Djursten går det bra att kontakta Eva Welin, tel 018-30 28 65. Eva och Gunnar är medlemmar i Svenska Fyrsällskapet. Även Örskärs fyrplats planeras få ny verksamhet men till detta återkommer vi i nästa nummer av Blänket.
Red.

Återinvigning av gamla sjömärken på Västkusten Sid 14

 Det är glädjande att se hur stort intresset under senare år blivit för kustens kultur och här närmast för våra gamla fyrar och sjömärken. Svenska fyrsällskapet slår ju i första hand vakt om fyrarna, men har också ett stort intresse av andra sjösäkerhetsanordningar som båkar och kummel m.m.
  Då de stora angöringsfyrarna var dyra att bygga, bemanna och driva kompletterade man dessa glest liggande fyrar med sjömärken. Under slutet av 1700-talet och framför allt under 1800-talet byggdes ett stort antal sjömärken, som under dager kom att bli viktiga säkerhetsanstalter för den dåvarande sjöfarten.
  För att underlätta orienteringen strävade man efter utseendemässigt variera framför allt de större sjömärkena - många av dessa fick specifika utseenden som fastnat i minnet och inte sällan leder till originella namn i folkmun. Ett typiskt exempel är den år 1882 på ön Saltskär utanför Hamburgsund på Västkusten uppförda båken "Saltskärs Käring". Båken ser med sin avlånga upptill avsmalnande tavla, krönt med ett klot, på avstånd faktiskt ut som en dam i lång klänning. Det är dock inte därför namnet har uppkommit, utan "käring" är ett gammalt ord, som har med angöring och orientering att göra. 
  Med fyrarnas tillkomst i stort antal minskade sjömärkenas betydelse och underhållet blev lågt prioriterat. I Hamburgsund bildades "Föreningen Saltskärs Kärings Vänner" för att bevara detta unika sjömärke. Föreningen övertog sjömärket från Sjöfartsverket år 1986 och året efter stod båken efter stora insatser helt nyupprustad och återinvigdes högtidligt 1987. 
  Nu hör det till saken att på samma ö hade redan 1859 byggts ett vitt stenkummel, som blivit illa åtgånget av västanstormarna. Kumlet visade sig vara för litet för att kunna ses över den långa och illa beryktade Sotefjorden och därför byggdes senare den stora båken, fjorton meter hög.
  Nu har Saltskärs Kärings Vänner slagit till igen och i augusti i år var kumlet helt återställt i ursprungligt skick och återinvigdes vid en ny ceremoni. Eftersom som jag efter lång tid i Sjöfartsverket fått stor erfarenhet av fyrar och sjömärken fick jag förmånen att få inviga såväl båken som senare kumlet. Vid en historisk återblick kunde jag bl.a. konstatera, att den reparation som nu utförts till ett femsiffrigt belopp kunde ställas mot den ursprungliga kostnaden år 1859 som uppgick till 125 kr. Saltskärs Kärings Vänner har stor heder för sina insatser som glatt många.
Harry Sellmann

Svenska Fyrsällskapets nya logotype och första årsmöte Sid 15

  Svenska fyrsällskapet har äntligen fått sin nya logotype. Det har inte varit lätt för styrelsen att bestämma sig. Den nya logotypen bygger på den klassiska fyrsymbolen från kartor och sjökort. Två olika förslag till denna log inkom till styrelsen. De kom från Lars Wässing i Göteborg och från Stig Fyring i Stockholm. Stig Fyring har sedan arbetat vidare med idén och hjälp oss med den slutliga produkten. Styrelsen vill här passa på att tacka alla som lämnat in förslag till logotype och då fr.a. Stig Fyring som gratis ställt sitt kunnande till förfogande. En mer utförlig redovisning av logotypen med bild kommer att presenteras i nästa nummer av Blänket. 
  Styrelsen vill här också ta tillfället i akt och be er planera för föreningens första årsmöte. Det kommer att hållas den 7 mars 1998. Platsen är ännu inte bestämd, varför vi hänvisar till senare kallelse.
  Red.

Kontakter söks för byte, köp, etc av frimärken, kort, böcker, etc. Sid 17

I det första numret av Blänket gav vi dig namn och adress till flera utländska fyrintresserade som sökte kontakter i Sverige. Vi fortsätter med denna ide och ger dig härmed nytillkomna kontaktsökande: Georg Helm, 36 Stoke Lane, Stoke Lodge, Bristol BS12 6BW, England önskar byta till sig svenska fyrkort, fyrartiklar, mm. Klaus Kern, Pestalozzistrasse 28, 65428 Rüsselsheim, Tyskland söker brevkontakter och önskar byta alla sorters fyrgrejor . Klaus ger även ut den tyska fyrtidningen Leuchtfeuer. Jürgen Tronicke, Am Poggenmoor 1, 31535 Neustadt, Tyskland har cirka 15.000 fyrprylar och söker fyrkort, etc. rån Skandinavien E.J.Kuyper, P/A Jaagpad 44, 2992 VJ Barendrecht, Holland samlar på frimärken med fyrtorn och fyrskepp samt på fyrfotografier. Han söker efter svenska fyrfrimärken och fyrfotografier.

Viktigt, Viktigt, vi behöver snarast din hjälp !! Sid 17

Som du vet arbetar vi med att publicera en fyrbesökshandbok. Då tyvärr ingen av oss är experter på hur vi skall registrera informationen datamässigt eller hur vi skall trycka boken och kostnader därför önskar vi att du som har denna kunskap eller som känner någon som vi kan vända oss till snarast kontaktar Esbjörn (031-972148) eller Harry (0302-14206). 

Avslutning Sid 20

 Detta var andra numret av Svenska fyrsällskapets informationsblad "Blänket". Fortfarande berör en stor del av innehållet Västkusten och delar av Östkusten. Förhoppningsvis ska vi kunna bredda oss och ta in material från södra Sverige och Norrlandskusten. Skicka gärna pressklipp eller skriv och berätta om fyrar, fyrlitteratur eller annat som kan vara av intresse för den fyrintresserade. Nästa nummer av Blänket utkommer i april 1998. Manusstopp är 15 mars samma år. Detta informationsblad avslutas med en till Blänket inkommen dikt från Tord Rönn, Charlottesville, USA. 
M.v.h. Dan Thunman / Redaktör
Adress: Eksoppsvägen 29. 756 46 Uppsala..