Rapport från fyrbevarandekonferensen i Göteborg
Saxat ur Sjörapporten

GÖTEBORG
Modern navigationsteknik och fyrteknik har minskat
sjöfartens behov av fyrar och stora fyrbyggnader.
Men vilka fyrplatser ska bevaras för vår
historias skull?
Nu har första steget tagits för att lösa
det problemet.
Experter och entusiaster försöker hitta en
lösning
Hur många fyrar skall vi
bevara?
I mitten av september hölls en fyrkonferens
i Sjömanskyrkan i Göteborg. På initiativ av den ideella
fötemngen Svenska fyrsällskapet samlades "fyrproffs" och företrädare
för myndigheter för att försöka hitta former för
att kunna jobba vidare med en bevarandeplan.
Fyrsällskapets ordförande Esbjörn
Hillberg är givetvis hårt engagerad för att bevara fyrar
och fyrplatser. Men han är också medveten om att det inte går
att bevara hur många fyrar som helst.
- Vi kan inte kräva att Sjöfartsverket
ska underhålla fyrar som handelssjöfarten inte är i behov
av. Vi får inte bli några fyrkramare, sa han. Allt kan inte
bevaras.
Esbjörn Hillberg önskar att det
ska kunna sättas upp ett antal urvalskriterier för att komma
fram till en rimlig bevarandeplan. Ett första steg på den vägen
är den fyrinventering som Riksantikvarieämbetets Dan Thunman
har gjort och som Sjöfartsverket har gett ut i bokform.
- Vi måste nu gå vidare och göra
en plan. Där måste vi se på sjöfartens behov, hur
många fyrar det finns av varje typ och om de är unika. Vi bör
också eftersträva en fördelning runt om i landet och se
på kostnaderna, sa Esbjörn Hillberg.
NEJ TILL PRIVATPERSONER
När det gäller ägaralternativen
för fyrar som inte längre behövs för sjöfarten
men som ska bevaras är fyrsällskapets ordförande kritisk
till att överlåta ansvaret till privatpersoner.
- Helst bör de ägas av kommuner,
myndigheter eller organisationer. Och de kan användas av båtklubbar
eller bli till exempel vandrarhem, hotell eller cafeer. De fyrplatser som
bevaras ska vara tillgängliga för allmänheten. Finansieringen
måste lösas. Där måste vi försöka hitta
sponsorer och fonder. Sjöfartsverkets uppdrag är att hålla
farlederna öppna och säkra. Och det behövs fortfarande fyrar.
Sjöfartsverkets fyrexpert Christian Lagerwall berättade att master
eller enkla prefabricerade fyrar är ett billigt alternativ i förhållande
till att bevara gamla fyrbyggnader.
- Bara att renovera Häradskär utanför
Oxelösund kostar en miljon kronor. Där skulle vi i stället
kunna ha en enkel mast med en LED-lykta som ger mycket mera ljus för
pengarna. Sjöfartsverket finansieras av handelssjöfarten och
vi har krav på oss att driva farledslitmärkningen rationellt.
Sjöfartsverket äger för närvarande 1 039 av de 2 200
fyrar som finns i Sverige.
- Behovet av
fyrar minskar i och med att säkra sjövägar går i korridorer
där sjöfarten i allt högre grad blir självförsörjande
när det gäller navigationshjälpmedel. Då går
det inte att motivera att alla fyrar ska vara kvar därför att
vi tycker om dem. Och för mindre fartyg och båtar räcker
det med en mast med en lysdiodslykta.
Pater Noster utanför Mar-strand är ett exempel på en
Heidenstamfyr som inte längre behövs för sjö-farten.
En re-novering av Pa-ter Noster är kostnadsberäk-nad till sex
mil-joner kronor.
Foto LEIF HALLBERG
"VIKTIG DEL I KULTURARVET"
Handsken är alltså kastad. Nu gäller det att plocka
upp den genom en bevarandeplan där andra myndigheter än Sjöfartsverket
också måste ta ett ansvar. Arbetet är på gång.
Nu gäller det bara att finna formerna.
- Jag anser att det behövs en paraplyorganisation, kanske en
nationell stiftelse, för att göra detta arbete hanterbart, säger
Christian Lagerwall. Fyrplatserna är en viktig del i vårt kulturarv
som måste få en lösning. Men det är inte Sjöfartsverkets
uppgift. Bland konferensdeltagarna hittade Sjörapporten förre
lotsdirektören Harry Sellmann. Han var mycket nöjd med konferensen.
- Det här är oerhört angeläget och det får
inte vara för många sIevar i grytan. Här har fyrsällskapet
gjort ett storartat arbete genom att anordna den här konferensen.
Nu gäller det att gå vidare och det krävs en nationell
samordning. Frågan är nu också uppe på politisk
nivå genom att en riksdagsledamot har ställt en fråga
till näringsminister Björn Rosengren.
TOMMY GARDEBRING
|