Rapport från fyrbevarandekonferensen i Göteborg
Saxat ur Sjörapporten

GÖTEBORG

Modern navigationsteknik och fyrteknik har minskat sjöfartens behov av fyrar och stora fyrbyggnader.
Men vilka fyrplatser ska bevaras för vår historias skull?
Nu har första steget tagits för att lösa det problemet.

Experter och entusiaster försöker hitta en lösning

Hur många fyrar skall vi bevara?

I mitten av september hölls en fyrkonferens i Sjömanskyrkan i Göteborg. På initiativ av den ideella fötemngen Svenska fyrsällskapet samlades "fyrproffs" och företrädare för myndigheter för att försöka hitta former för att kunna jobba vidare med en bevarandeplan.
Fyrsällskapets ordförande Esbjörn Hillberg är givetvis hårt engagerad för att bevara fyrar och fyrplatser. Men han är också medveten om att det inte går att bevara hur många fyrar som helst.
- Vi kan inte kräva att Sjöfartsverket ska underhålla fyrar som handelssjöfarten inte är i behov av. Vi får inte bli några fyrkramare, sa han. Allt kan inte bevaras.
Esbjörn Hillberg önskar att det ska kunna sättas upp ett antal urvalskriterier för att komma fram till en rimlig bevarandeplan. Ett första steg på den vägen är den fyrinventering som Riksantikvarieämbetets Dan Thunman har gjort och som Sjöfartsverket har gett ut i bokform.
- Vi måste nu gå vidare och göra en plan. Där måste vi se på sjöfartens behov, hur många fyrar det finns av varje typ och om de är unika. Vi bör också eftersträva en fördelning runt om i landet och se på kostnaderna, sa Esbjörn Hillberg.

NEJ TILL PRIVATPERSONER

När det gäller ägaralternativen för fyrar som inte längre behövs för sjöfarten men som ska bevaras är fyrsällskapets ordförande kritisk till att överlåta ansvaret till privatpersoner.
- Helst bör de ägas av kommuner, myndigheter eller organisationer. Och de kan användas av båtklubbar eller bli till exempel vandrarhem, hotell eller cafeer. De fyrplatser som bevaras ska vara tillgängliga för allmänheten. Finansieringen måste lösas. Där måste vi försöka hitta sponsorer och fonder. Sjöfartsverkets uppdrag är att hålla farlederna öppna och säkra. Och det behövs fortfarande fyrar. Sjöfartsverkets fyrexpert Christian Lagerwall berättade att master eller enkla prefabricerade fyrar är ett billigt alternativ i förhållande till att bevara gamla fyrbyggnader.
- Bara att renovera Häradskär utanför Oxelösund kostar en miljon kronor. Där skulle vi i stället kunna ha en enkel mast med en LED-lykta som ger mycket mera ljus för pengarna. Sjöfartsverket finansieras av handelssjöfarten och vi har krav på oss att driva farledslitmärkningen rationellt. Sjöfartsverket äger för närvarande 1 039 av de 2 200 fyrar som finns i Sverige.
- Behovet av fyrar minskar i och med att säkra sjövägar går i korridorer där sjöfarten i allt högre grad blir självförsörjande när det gäller navigationshjälpmedel. Då går det inte att motivera att alla fyrar ska vara kvar därför att vi tycker om dem. Och för mindre fartyg och båtar räcker det med en mast med en lysdiodslykta.


Pater Noster utanför Mar-strand är ett exempel på en Heidenstamfyr som inte längre behövs för sjö-farten. En re-novering av Pa-ter Noster är kostnadsberäk-nad till sex mil-joner kronor.
Foto LEIF HALLBERG

"VIKTIG DEL I KULTURARVET"

Handsken är alltså kastad. Nu gäller det att plocka upp den genom en bevarandeplan där andra myndigheter än Sjöfartsverket också måste ta ett ansvar. Arbetet är på gång. Nu gäller det bara att finna formerna.
- Jag anser att det behövs en paraplyorganisation, kanske en nationell stiftelse, för att göra detta arbete hanterbart, säger Christian Lagerwall. Fyrplatserna är en viktig del i vårt kulturarv som måste få en lösning. Men det är inte Sjöfartsverkets uppgift. Bland konferensdeltagarna hittade Sjörapporten förre lotsdirektören Harry Sellmann. Han var mycket nöjd med konferensen.
- Det här är oerhört angeläget och det får inte vara för många sIevar i grytan. Här har fyrsällskapet gjort ett storartat arbete genom att anordna den här konferensen. Nu gäller det att gå vidare och det krävs en nationell samordning. Frågan är nu också uppe på politisk nivå genom att en riksdagsledamot har ställt en fråga till näringsminister Björn Rosengren.

TOMMY GARDEBRING
 

Tillbaka/Back
Home