AGAs AGAs kursradiofyr typ NAFU-32 arbetar enligt denna princip. Ett stort antal dylika radiofyrar har upprättats och äro i bruk sedan många år tillbaka.
AGAs förenklade system: Ett nytt och förenklat system har utvecklats, och AGAs kursradiofyrar NAFU-33,  NAFU-34 och NAFU-35 byggas enligt detta nya system. Signalen i kurslinjen är inte en lång sammanhängande ton utan ett antal korta signaler av lika längd och styrka. På ena sidan är 3 på varandra följande signaler svaga och var fjärde stark, och på den andra sidan är 3 på varandra följande signaler starka och den fjärde svag o. s. v. Signalerna visas i signaldiagrammet fig. 5. Andra kombinationer enligt samma system äro användbara t. ex. 2 på varandra följande svaga signaler, som följs av en stark på den ena sidan och motsatsen på den andra sidan, På samma sätt som hos det vanliga systemet fås 100 % signaler vid vinkeln ao, (fig, 2) d. v, s. endast en signal på den ena sidan och endast tre på den andra sidan av kursen. Fasvändningen kan här ut- föras på kurs- eller 90°-ramen och sker under den korta tysta perioden mellan signaler- na, d. v. s. när det inte finns någon ström i någon av antennerna. En enkel fasvändare, bestående av ett relä, som kastar om riktningen på strömmen i ena ramen, är tillräcklig, fig. 6, ingen ballastkrets erfordras eftersom sändaren är lika belastad då signal utgår och fasförhållandet är korrekt, eftersom ramkretsarna äro parallellkopplade och fasvinkeln 0k för kursfältet är lika med fasvinkeln  för 90°-fältet genom att Xk/Rk  för kurssram- kretsen göres = Xt /Rt för 90°-ramen. Medelst en balanseringskondensator kan spän- ningen mellan ramarnas båda poler och jord inställas lika, varvid cirkulära fälten to och fko äro = 0. Fig. 6. Förutom den stora enkelheten i detta system har det en annan fördel i det att upprepade signaler av lika längd äro lättare att urskilja vid störningar än den oav- brutna signalen vid det vanliga systemet.
Frekvensband: AGAs kursradiofyrar äro gjorda för 2 olika frekvensband, nämligen 250-400 kc/s och 1600-1700 kc/s. Reflexer från berg, höga byggnader, kraftledningar, etc. uppkomma lättare vid högre än vid lägre frekvenser, men på grund av det stora antalet radiofyrar inom sjöfarten och flyget, som arbetar på det låga frekvensbandet, kan det oftavara svårt att erhålla en ledig plats för kursradiofyren.
 

 Det höga frekvensbandet är användbart, där det inte finns några märkbara reflexer, som kan förorsaka allvarliga kursändringar eller multipelkurser .
Räckvidd: Den användbara distansen för en kursradiofyr beror på mark- och utbred- ningsförhållanden, mottagaregenskaper och önskad kursbredd. En skarp kurs erhålles på bekostnad av fältstyrkan i eller nära kurslinjen i jämförelse med fyrens maximala fält- styrka (fig. 2). Kursen bör inte vara skarpare än vad som är nödvändigt för säker naviga- tion. Vinkeln för 100% signaler, ao, bestämmes av vinkeln av fritt vatten i kursriktning- en. Om möjligt bör vinkeln ao vara hälften av vinkeln för fritt vatten, varigenom en stor säkerhetsmarginal erhålles (fig. 7) . Om ß är kursbredden eller osäkerhetsvinkeln, definieras kursen som mycket skarp för ß <=0°.5, skarp för ß = 0 ° .5 - 1°, medelskarp för ß=1°-1°.5 och bred för ß>1°.5. Förhållandet mellan vinkeln ao och kursbreddens vinkel ß ar ß=ao/10
Enligt internationella bestämmelser skall en cirkulär radiofyr normalt ha en fältstyrka av 50 uV/m vid räckviddsgränsen. En pejlapparat ombord på ett fartyg skall ha en sådan känslighet, att onoggrannheten ej överstiger +-3° . Signalen skall således vara hörbar vid en avvikelse av 3° åt ena eller andra sidan om nolläget. Den verksamma fältstyrkan är där: 50*tg3° = 2.6 uV/m. Som man kan anse en kursradiofyr och cirkulärupptagande antenn vara omvändningen till en cirkulär radiofyr och pejlapparat, bör fältstyrkan i kurs riktningen vara minst 2.6 uV/m vid räckviddsgränsen. Den maximala fältstyrkan ft hos kursradiofyren bör ej överstiga den nominella fältstyrkan 50 uV/m vid den för fyren avsedda räckvidden. Den största användbara kursskärpan för en given räckvidd är vid dessa förhållanden således:

                               ß=1/10*arctg 2,6/50= 0 ° ,3
Räckvidden för dessa frekvenser och upp till omkring 50 nautiska mil:
~= k *tgao/V¯1+tgao

Fig 14. 2-vägskurs.

Två radiofyrar med korsande kurslinjer, som visas i fig. 15, kan användas för avståndsbedömning.
Ett fartyg från öppna havet navigerar på radiofyren A. Vid punkt 1 mottager navigatören 100 %  styrbordsigenkänningssignalen från fyren B, om han ställer in sin mottagare på B, eller om han har två mottagare, en inställd på A och den andra på B. Vid punkt 2 kommer han att få 100 % styrbordssignalen från B, vid punkt 3 får han kurssignalen från B och ändrar sin kurs och navigerar in på fyren B. Vid punkt 4 får han 100% styrbordssignal från A och vid punkt 5, 100 % styrbordsigenkänningssignalen från A. Genom denna metod kan en ljudsändare vid A utelämnas, medan en ljudsändare vid B blir användbar för avståndsbedömning på närmare håll.
AGAs radiofyrsändare typ NAFS-6, beskriven i AGA Journalen No.74, 1955, är lämplig för såväl komplementcode-systemet som det förenklade systemet.