Nationell Fyrstiftelse/organisation - en idéskiss

En Nationell Fyrstiftelse/organisation skall:

-Äga och administrativt/ekonomiskt ansvara för f.d. bemannade fyrplatser och fyrar samt vissa farledsfyrar, båkar och kummel, som ej längre behövs för handelssjöfarten, men som är kulturhistoriskt värdefulla och därför skall bevaras för framtiden.

-När det är möjligt, återbemanna fyrplatser och återtända fyrar i samarbete med intresserade organisationer/föreningar.

-Verka för att svensk fyrhistoria blir dokumenterad medan det ännu finns människor som har varit med om att bygga, anlägga eller bo och arbeta på fyrplatser.

-Upprätta och ansvara för ett svenskt fyrboksbibliotek och fyrbildsarkiv samt verka för skapandet av ett museum över det svenska fyrväsendet.

Bakgrund

I vårt land finns det ca 2200 fyrar varav ca 130 tidigare har varit bemannade. Sjöfartsverket (SjöV) äger ca 1100 inklusive de flesta av de f.d. bemannade. Resterande ägs av myndigheter som Fastighetsverket och Fortifikationsverket, länsstyrelser, städer, kommuner, museer, hamnar, Skärgårdsstiftelsen i Stockholm, båtklubbar, hamnföreningar och privatpersoner.

Med största sannolikhet kan man säga att det aldrig mer kommer att anläggas bemannade fyrar- fyrplatser i Sverige. Existerande platser utgör kanske därför några av de mest unika miljöerna som finns i vårt land. SjöV spenderar för närvarande cirka 9 mkr per år på underhåll och drift av alla sina f.d. bemannade fyrplatser. Underhåll skjuts oftast på framtiden varvid fyrarna successivt förfaller och en stor del av vårt maritima arv förstörs. Dessutom vill SjöV på olika sätt göra sig av med sina fyrar för att ytterligare reducera sina kostnader. Detta medför i sin tur att unika miljöer och byggnader säljs till privatpersoner och förloras för allmänheten för all framtid. 

SjöV och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) genomförde år 1999 en inventering av alla f.d. bemannade fyrplatserna. En bok om inventeringen publicerades i december 2000 (Sveriges fyrplatser, en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under lotsverkets tid, ISBN 91-86502-19-0). Vänerns Seglationsstyrelse, Vänermuseet samt Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län genomförde en inventering av Vänerns fyrar år 1998. Denna inventering kompletterades år 1999-2000 och en bok publicerades år 2000 (Vänerns fyrar – lysande kulturhistoria, ISBN 91-88048-12-8). 

År 2001 påbörjade RAÄ, SjöV och Statens Fastighetsverk (SFV) en utredning som i juni 2002 resulterade i en rekommendation att 25 av våra ca 130 f.d. bemannade fyrar/fyrplatser bör förklaras som nationellt arv. När sjöfarten inte längre behöver dessa fyrar överförs de från SjöV till SFV som därefter blir ägare och ekonomiskt ansvarigt för framtida underhåll av objekten. Utöver dessa 25 fyrar finns det 20 som redan är samt ca 30 nya som föreslås bli byggnadsminnen. Allt underhållsarbete vare sig ett objekt tillhör vårt nationella arv eller är byggnadsminne är beroende av statliga eller kommunala anslag. Slutligen finns drygt 60 fyrar som inte ens är eller föreslås bli byggnadsminnen men som ändå kanske är värda att bevaras. Risken är sålunda mycket stor att ett flertal av våra 110 – 130 fyrar förfaller trots att vissa av dem både är byggnadsminnen och tillhör vårt national arv. Något borde därför göras mycket snart innan en betydelsefull del av vårt maritima kulturarv förstörs för all framtid.

I Sverige finns det förutom RAÄ, SFV och SjöV många andra fyrintressenter och fyrägare såsom: Fortifikationsverket, Naturvårdsverket, museer, länsstyrelser, kommuner, städer, företag, Svenska Fyrsällskapet, lokala fyrföreningar samt allmänheten. För att informera alla intresserade parter arrangerade Svenska Fyrsällskapet hösten 2001 en tredagars konferens på temat ”Bevarande och brukande av kulturhistoriskt intressanta fyrar och fyrplatser i Sverige”. Det var första gången någonsin som samtliga intressenter inom fyrbevarande i Sverige möttes. Alla deltagare var överens om att man måste göra något snart innan fyrar och fyrplatser förstörs eller förfaller så mycket att det blir för sent att göra något överhuvudtaget. SjöV har i mellan tiden påbörjat en smärre försäljning av vissa fyrar/fyrplatser och undersöker möjligheten att göra sig av med många fler.

Förslag

Ägande och underhåll av alla f.d. bemannade fyrar/fyrplatser samt av vissa större sjömärken som från kulturhistorisk synpunkt är värda att bevaras bör skötas av en oberoende organisation. Då sjöfarten ej längre behöver ett objekt skall det transfereras till denna organisation. Ett undantag från denna regel kan eventuellt vara nödvändig för de 25 objekt som är föreslagna att bli national arv. Däremot bör alla objekt som är byggnadsminnen ingå. För att snabbt få igång nödvändigt bevarandearbete borde snarast en bidragsfinansierad organisation/företag bildas. I ett senare skede bör antagligen denna uppgift utföras av en Nationell Fyrstiftelse. Staten genom vissa av sina myndigheter/verk och fonder måste vara en av bidragsgivarna. Successivt måste bidrag också erhållas från enskilda personer, fonder, donationer och företag (speciellt de med anknytning till sjöfart/fyrar/fyrteknik) men naturligtvis skall också bidrag och finansiering sökas från andra håll.

Organisationen/stiftelsen föreslås ha en rådgivande styrelse bestående av 5-8 ”tunga” ledamöter från näringsliv och stat vilka skall träffas 1-2 gånger per år. Dessutom skall det finnas en verkställande styrelse bestående av ca 5 ledamöter som träffas 4-6 gånger per år. En chef och ytterligare 1 personer skall utföra det dagliga arbetet. Detta arbete består bl.a. av: kartläggning och planering av nödvändigt underhållsarbete inkl resor till objekten, budgetering, sökande av bidrag från företag och fonder, att hjälpa till med att starta lokala fyrgrupper, etc. Kostnaden för administration uppskattas till högst 2 mkr årligen under de 2 första åren och till högst 3 mkr årligen under de 3 följande åren. En rådgivande grupp bestående av ett antal fyr- och byggnadstekniska experter kan behövas under de första 1-2 åren. Kanske kan dessa experter till en början utgöras av personal från berörda myndigheter. Bevarandearbetet skall förankras och utföras lokalt där objekten är belägna. Det bör helst utföras genom lokala fyrföreningar eller stiftelser som samarbetar med den nationella organisationen. Ett nära samarbete med berörda myndigheter såsom RAÄ, SFV och SjöV kommer naturligtvis att äga rum. 

SjöV har för närvarande årliga kostnader för drift, tillsyn och mindre kontinuerligt underhåll av sina ca 100 f.d. bemannade fyrar på runt 10 mkr. Större underhåll har ej utförts kontinuerligt på alla fyrar varvid ovan nämnda kostnad kan antagas vara för låg jämfört med verkligt behov. Vid ett övertagande blir troligtvis den nya fyrägaren tvungen att utföra eftersatt underhåll. Kostnaden för eftersatt underhåll per fyr är svår att uppskatta utan en större undersökning. Vissa fyrar såsom Ursholmen och Ölands Södra Udde kan mycket väl kosta 2-3 mkr per fyr medan andra troligtvis endast kostar cirka 300.000. Den genomsnittliga underhållskostnaden vid övertagandet har uppskattats till 700.000 per fyr. Den kontinuerliga årliga tillsyns- och underhållskostnaden har beräknats till 100.000 per fyr inklusive avsättningar till större underhåll vart tionde år . En 10% kostnadsökning har beräknas för båda kostnaderna från år 3 och år 5. Den totala kostnaden påverkas naturligtvis mycket av hur snabbt och hur många objekt som kan övertas per år. Alla betydelsefulla större objekt vilka kan komma att ingå i systemet och viktiga uppgifter om dessa finns listade i bifogad tabell. På sikt kan man anta att även bevarandet av flera mindre farledsfyrar och vissa mindre sjömärken kommer att övertags av den nationella bevarandeorganisationen. Någon kostnad för detta har ej inkluderats.

Baserat på ovan nämnda antaganden har den årliga tillsyns- och underhållskostnaden under de fem första åren uppskattas till: 

Övertagna tidigare årÖvertagna under året

År	Antal	UH kostnad Mkr	Antal	UH kostnad Mkr	Tot. kostnad Mkr
1	0	0	10	7,00	7,00
2	10	1,00	15	10,50	11,50
3	25	2,75	15	11,55	14,30
4	40	4,40	20	15,40	19,80
5	60	7,26	20	16,94	24,20

Administrationskostnaden för stiftelsen uppskattas till 2 mkr från starten och den ökar successivt till 4 mkr under de första 5 åren på grund av övertagandet av fler fyrar och ytterligare arbetsuppgifter. Stiftelsens totala årskostnad inklusive administration kommer att öka från 9 mkr till ca 28 mkr under de första 5 åren. Efter 5 år bör samtliga större objekt ha övertagits och man bör ha utfört nästan allt eftersatt underhåll. Den årliga kostnaden bör därför inte fortsätta att öka utan kanske däremot minska om inte objekten underhålls kontinuerligt. Man bör därför rimligen kunna anta att den totala årliga kostnaden för att bevara våra fyrar inte kommer överstiga 30 mkr. Dessa kostnader kan troligtvis reduceras om man kan förmå SjöV att reparera objekten till en acceptabel standard innan överlämnandet. Det torde även vara möjligt att få vissa intäkter genom uthyrningsverksamhet, visningar, reklam, etc. Det skulle vara en stor fördel om organisationen på sikt kunde vara ekonomiskt oberoende. Som tidigare nämnts vore det därför bra om man efter några år skulle kunna bilda en Nationell Fyrstiftelse med ett kapital att förvalta som ger en årlig avkastning vilket täcker en långsiktig verksamhet (jfr. English Heritage, National Trusts, etc).

Förutom att ansvara för bevarande och underhåll av fyrar bör organisationen/stiftelsen till viss del kunna återbemanna vissa fyrplatser i samarbete med intresserade organisationer/föreningar. Bemannade fyrplatser är lättare att underhålla och bevara. Man ökar samtidigt säkerheten i skärgården när dessa utposter är bebodda. En annan viktig uppgift för organisationen är att i samarbete med exempelvis Svenska Fyrsällskapet initiera och uppmuntra dokumentation av svensk fyrhistoria genom intervjuer och videofilmning av människor som byggt, anlagt, bott och arbetat på fyrplatser. Detta måsta genomföras så snart som möjligt innan en hel generation och deras erfarenheter försvinner. Intervjuer och filmer skall tillsammans med gamla fotografier, brev, fyrböcker, etc utgöra en grund för ett unikt svenskt fyrboksbibliotek och bildarkiv som i ett senare skede skulle kunna ingå som en betydelsefull del i ett museum över det svenska fyrväsendet.

Ju längre tid som går ju svårare och mer dyrbart kommer det att bli att bevara vårt maritima kulturarv. Det är därför viktigt att så snart som möjligt starta den process som beskrivs ovan. 

Esbjörn Hillberg2005-03-09

Öppna som Word doc