Landsort men inte Svenska Högarna. Örskär men inte Fårö. Pater Noster men inte Måseskär. Prioritetslistan med de svenska fyrar som staten ska bevara åt eftervärlden ska inom kort läggas på regeringens bord.Riksantikvarieämbetet finjusterar nu ett urval som är så gott som färdigt och efter ett par års arbete med inventering och utredningväntar nu beslut om vad Sverige ska ha råd att bevara.
- Sjöfartsverket behöver inte fyrarna och allt som räknas som nationellt arv ska därför vi ta över skötseln av, säger Peter Jakobson, chef vid Statens Fastighetsverk, varifrån SvD hämtat rädd- ningslistan, det vill säga vad som ska klassas som den svenska fyreliten.

Bakgrunden är att de flesta fyrar har spelat ut sin roll för handelssjöfarten och under kommande år kommer att släckas, detta om inte frivilligorganisationer eller privata intressenter går in.
- Förändringen som väntar är så stor att det skulle behövas en nationell fyrstiftelse om man vill ha tända fyrar kvar. Låter man dagens fyrarförfalla kommer de aldrig att återskapas. De är numer kulturhistoria, säger Christian Lagerwall vid Svenska Fyrsällskapet till SvD.

Många av de fyrar som inte kommer med på den korta nationalarvslistankan Sjöfartsverket komma att sälja och skötseln av flera välkända fyrarblir då en uppgift för till exempel föreningar.
 För fyrplatser i Stockholmsområdet som inte klassas som nationalarvfinns den starka Skärgårds- stiftelsen som genom donationer och landstingsanslag redan underhåller till exempel fyrtornen på Svenska Högarna och Grönskär. Söderarms framtid är mer oviss, fyren sköts ännuav Sjöfarts- verket, är byggnadsminnesförklarad men fyrbostäderna används numer för privat konferens- verksamhet.

­ Söderarms fyr är typexemplet på vad som kan släckas och därmed säljas om bara någon vill ta över, konstaterar Christian Lagerwall.
 I andra delar av Sverige, till exempel Bohuslän, finns ingen stark skärgårdsstiftelse som träder in. I de hårt väderutsatta lägena är det heller inte självklart att hitta intressenter som klarar av underhållet även om de vill. Likväl ska norr om Göteborg bara Pater Noster garanteras statligt underhåll genom Statens Fastighetsverk ­ såvida nationalarvslistan inte ändras.

Det salta västerhavets stormar kräver att Pater Noster omgående rustas upp, sex miljoner kronor är redan vikta. Den snarlika Heidenstamfyren på Måseskär måste dock klara sig med ideellt arbete:
­ Vi får tigga pengar och hoppas att Sjöfartsverket hjälper till som förr, säger den optimistiske Leif Lehmann, eldsjälen i föreningen Rädda Måseskär.
 I sommar ska han och ett tiotal frivilliga knacka rost, men hur det i längden ska gå med denna kulturhistoriska fyrplats invid Bohusläns mest pittoreska fiskelägen är osäkert.
 Också Kosterskärgårdens unika fyrplats Ursholmen ser ut att helt behöva förlita sig på frivillighet om Sjöfartsverket släcker och avyttrar. Men att utöver fyrplatsens hus också sköta fyrtornen är inget som ett par sommargästfamiljer rimligen kan mäkta med.

Svenska Fyrsällskapets Christian Lagerwall arbetar också på Sjöfartsverket. Han skulle önska att även fyrarna på Fårö och Gotska Sandön och i Helsingborg togs med på nationalarvslistan.
­ Jag sitter på dubbla stolar. Fyrarna har blivit museala och dem vi kan släcka vill vi göra oss av med. Sjöfartsverket är inte till för kulturminnesvård, säger han.

FYRAR SOM KVALAT IN PÅ NATIONALARVSLISTAN
Pater Noster (Marstrand)
Vinga (Göteborg)
Nidingen (Kungsbacka)
Kullen (Höganäs)
Utklippan (Karlskrona)
Ölands södra udde
Ölands norra udde
Stora Karlsö (Gotland)
Landsort (Nynäshamn)
Understen (Grisslehamn)
Örskär (Öregrund)
Holmö gadd + Bergudden (Umeå)
Sydostbrotten (Umeå)
Rödkallen (Luleå)
Vanäs (Vättern/Karlsborg)

Fotnot: Listan ska prövas ännu en gång innan den före sommaren lämnas till regeringen. Den bör alltså gå att påverka.

FAKTA SVENSKA FYRAR
Våra första riktiga fyrar var 1600-talets krigsbyten från Danmark; Nidingen, Ösel, Runö, Falsterbo och Kullen. Under 1700-talet utvecklades Sverige till en av världens främsta fyrnationer och för 100 år sedan fanns över 80 bemannade fyrplatser. 
Av dagens cirka 2 200 fyrar förvaltar Sjöfartsverket drygt 1 000 medan till exempel hamnar och fiskeföreningar sköter de andra. Satellitnavigering har nu gjort de klassiska angöringsfyrarna onödiga samtidigt som skärgårdarnas mindre ledfyrar i princip kan ersättas med plaströr med lykta.

Ett 40-tal fyrar är byggnadsminnen sedan tidigare och ytterligare ett sådant antal ska bli det genom den bevarandeplan som Riksantikvarien föreslår regeringen. Byggnadsminnesförklaring innebär att en onödig fyr inte får rivas. Den kan dock säljas och då får en förening eller privat ägare söka bidrag till skötseln. Bara de 15 fyrar som klassas som nationalarv garanteras statlig skötsel genom Statens Fastighetsverk.

På nationalarvslistan ryms inte bara klassiska fyrar; Sydostbrotten byggdes med sju rum och kök mitt i havet 1963 då kassunfyrar var en svensk specialitet. 

Text Johan Hellekant
 
 
 
 

Tillbaka/Back
Home