Bergudden
Bergudden, svensk f.d. bemannad fyrplats utanför Umeå. Norra Kvarken. Bemannad 1884-1969.
Västra Kvarken. På V sidan av Holmö. Nuvarande fyr har ett utseende som ingen annan. Den är arkitektritad. Den föregicks av en fotogenlampa som stod i ett utsprång på ett mindre trähus men som gav för svagt sken.
Berguddens fyrplats c:a 1920. Ur Minnesalbum 1914-1924
.jpg)
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 079300 | C 5864 | N 63 48, O 20 50 | Iso WRG 6 s | 18,5 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1884 | 1896 | 1969 | 1969 | 17,8 | 18,5 |
Första fyren
1884 byggdes i trä ett mindre fyrhus med fyrlykta på väggen. Fyrapparaten bestod av en fotogenlampa med 3 vekar framför två paraboliska speglar i 169° vinkel.
- Den sköttes av frun till fyrmästaren på Stora Fjäderägg.
- Lysvidden var dock otillräcklig.
Fyren tändes
1895-1896 anlades fyrplatsen. Det bruntjärade tornet av spånklätt trä var vid basen kvadratiskt och högre upp åttakantigt, höjd 18 m. Ritat av arkitektbyrå Ludwig Peterson och Ture Stenberg i Stockholm. Fyrapparaten placerad bakom ett fönster var försedd med två linsfack à 60° och fotogenlampa.
Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) var en stillastående dioptrisk trumlins med 2 linsfack à 60°, monterade: lins 60°, öppen 100°, lins 60°, öppen 140°. Linsfacken var försedda med catoptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar). Linsen var tillverkad 1865 av Henry Lepaute i Paris.
Linsen hade med ursprungliga 5 linsfack tjänstgjort åren 1865-1887 på Måseskär.
Ludwig Peterson och Ture Stenberg ritade Berguddens fyr.
Lux-ljus
1909 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus och försågs med von Otters persiennapparat, urverk och lod, lodvikt 40 kg. På tornet uppsattes en mistklocka med tillhörande urverk.
- Fyrkaraktär: F K WRG 14M. Ljusstyrka: W 15,000 HK, R 3,700 HK, G 1,800 HK. Lyshöjd: 18,5 m. Brunt, 17,8 m högt trätorn, nedtill fyrkantigt, upptill åttkantigt.
- Fyren belyser följande sektorer:
Fyrsken Gräns Gräns Vitt, fast 27 38 Rött, fast 38 65 Grönt, fast 163 185 Vit tvåklipp 185 192 Vitt, fast 192 206 Vit enklipp 206 217
- Vid passerandet visar fyren vitt oförstärkt sken väster över.
- Efter det man norrgående angjort Berguddens fyr i dess södra inseglingssektor samt i fyrens närhet passerat det oförstärkta och det fasta gröna skenet , styres i fyrens vita tvåklipp till intermittenta skenet från Stora Fjäderägg blir synligt, varefter man fortsätter i det fasta, vita skenet från Berguddens fyr. Vi sydgående förfares omvänt.
Berguddens fyr c:a 1920. Ur Minnesalbum 1914-1924
Berguddens fyr med mistklocka, som senare hamnade i Holmöns kyrktorn, och Berguddens fyrplats fotograferad mot V. Båda Västerbottens museums fotoarkiv.
1926 utbyttes von Otters klippapparaten mot en intermittenshylsa, urverk och lod.
1929 målades på tornets sydvästra sida ett 4 m högt, vitt fält, vilket tjänade som dagmärke.
1935 utbyttes mistklockan mot en tyfon driven med tryckluft från kompressor.
- Akustisk karaktär: Tyfon 1 ljud var 15 s (3 + 12).
1936 installerades ringledning mellan fyr och bostäder.
Elektriskt ljus
1950 elektrifierades fyren.
1968 var tornet 17,8 m högt, brunt med vitt fält på sydvästra sidan. Lins av 2:a ordningen. Elektriskt ljus.
- Optisk karaktär: Int(2) WRG 20 s 13,5 M, (027-W-038, 038-R-052, 052-G-065, 065-W-123, 139-G-186,5, 192-W-206)
- Bx(2) WG (land-G-027°, 186,5-W-192°)
- Bx W 5 s (206-W- 217,5°)
- Ljusstyrka W 26 000 cd, R 7 000 cd, G 3 600 cd.
1968 installerades en bifyr med duplex-lykta med dioptrisk trumlins av 6:e ordningen (300 mm Ø), monterad på räcket till fyraltanen.
Duplex-lykta där den övre delen är huvudlykta med nätdrift och den undre reserv med batteridrift. Foto Esbjörn Hillberg. Ritningar AGA genom arkiv Christian Lagerwall
Lotsbarnskola
Vendla Thorslund (1883-1955) var lärarinna på Holmögadd, Bergudden och Fjärdgrund (f.d. Holmsund).
1905-1910 hade Bergudden lotsbarnskola. Lärare var:
- 1905-1908 Vendla Vikman-Thorslund
- 1909-1910 Alfrida Olofsson
Avbemanning och personal
1969 automatiserades fyren.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
- Fyrsektorerna ändrades: (land-G-028, 028-W-038, 038-R-051,5, 051,5-G-113, 113-R-188,5, 188,5-G-197, 197-W-206, 206-R-land).
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Bergudden
Och sedan
1976 stängdes mistsignaleringen. Maskinhuset revs.
2000 var tornet 17,8 m högt, brunt med vitt fält på sydvästra sidan. Fyrbostäderna användes som vandrarhem.
Nuvarande optik huvudfyr: 2:a ordningen (1400 mm) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar (lins 60°, öppen 100°, lins 60° och öppen 140°), alla linsfack med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), tillverkad av Henry Lepaute. 2x1000W 120V glödlampa (reserv 2x40W, 10,3V), elklipp. Landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: Iso WRG 6 s 18 M. Lyshöjd: 18,5 m.
Bifyr: 6:e ordningen (300 mm) biform dioptriskt slipad trumlins som år 1968 monterades på räcket runt fyraltanen
3D-bilder ritade av Samuel Hedlund
Länkar
- Ur Blänket 2011:2 Berguddens fyr – en upplevelse i midsommartid, Pia Hansson
- Radio SR Hemma på Berguddens fyr, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min). Medverkande: Josefin Hjärpe Lämås, driver Berguddens fyrvaktarbostäder. Åke Sandström, lokalhistoriker.
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, vinter-bitr. 16/8 - 30/4, sem.-vik. halva semestertiden |
| Klass | Fyrplats klass: II. Kallortsklass: II. Dyrortsgrupp: B. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Tyfon, 1 st. 8-10 hkr. Bolinder-motor. Klocka i reserv. Brunt, 17,8 m. högt fyrtorn av trä. Fyren anlagd år 1884. |
| Läge och natur | På V sidan av Holmön. Planteringsland. |
| Bostäder | Fm 2 rum och kök, Fv 2 rum och kök, vinterbiträde 1 rum. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | Oskyddad brygga av betong. Båtarna dragas upp på stranden medelst s.k. gångspel. |
| Kommunikationer | Personalens båtar. Mindre landsväg till Holmö by. Färja Holmön-Ostnäs 12 km., buss Ostnäs-Umeå 34 km. |
| Postanstalt | Holmön. Väg dit: 2,5 km. landväg. Vintertid plogas vägen mellan fyrplatsen och byn. |
| Skola | B-skola å Holmön, realskola i Sävar, läroverk i Umeå. Inackorderingsbidrag utbetalas ej. |
| Övrigt | Ingen ersättning för egna båtar. Dåligt dricksvatten. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Statens Fastighetsverk. Vandrarhem i fyrbostäderna bokas via 090-55140, 0768-272946 |
| Ägare | SjöV äger fyren, Statens Fastighetsverk äger resten |
| Kontaktperson | Josefin Lämås 070-5785568 visar fyren och kan förmedla övernattning www.holmonhembygd.se. Info om Holmön på www.holmon.com |
| Vägbeskrivning | E4 norrut från Umeå, tag av vid Sävar och kör mot Norrfjärden (totalt ca 30 km). Sedan Vägverkets färja (0703-464819) från Norrfjärden till Holmön (ca 5 nm). Fyren finns på Holmöns västsida ca 3 km från Holmöns hamn, Byviken. Cykel kan hyras i hamnen. Besök även Holmöns Båtmuseum i hamnen 090-55220. |
| Övrigt | År 1884 byggdes den första fyren som bestod av ett mindre vitmålat fyrhus av trä med en spegelapparat och fotogenlampa i en lykta (6 m.ö.h.) på nordvästra väggen. Den sköttes av frun till fyrmästaren på Stora Fjäderägg. Lysvidden var alltför begränsad, varför nuvarande fyrtorn av trä med en linsapparat byggdes 1896. Man installerade i denna nya fyr nuvarande 2:a ordn. (1400 mm) dioptrisk trumlins 2 fack á 60° med katadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), en trevekig Denechaux fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim) och en persiennapparat som drevs av ett uppdragbart urverk med lod (vikt 40 kg). Linsen var 2/5 av en lins som ursprungligen installerats 1865 på Måseskär och fotogenlampan kom från Sandhammarens östra fyrtorn. År 1909 installerades trelågigt luxljus samt en nivålampa som reserv (tidigare Gotska Sandön). Persiennapparaten ersattes år 1926 av en höj och sänkbar cylinder som drevs av ett nytt urverk. Fyren elektrifierades 1950.
De gamla fyrmästar- och fyrvaktarbostäderna finns fortfarande kvar och används numera som vandrarhem. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1978, fyren och 1993 hela fyrplatsen. |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 51 Bergudden
År 1882 beviljade Kungl. Maj:t på förslag af Lotsstyrelsen anslag till uppförandet af en fyr på Holmön.
Fyren, som uppfördes år 1884 på Bergudden, bestod af ett mindre fyrhus af trä med lykta på väggen. Fyrapparaten, som visade fast, hvitt sken, bestod af två med hvarandra förenade paraboliska speglar, hvilkas axlar sinsemellan bildade 169°, och lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke.
År 1894 inlemnade befälhafvarne på de Norrländska ångbåtarne till Lotsstyrelsen en skrifvelse hvari de anhöllo ”att Berguddens fyr måtte utbytas mot en med större lysvidd samt så afskärmad, att den söderut lyser klar grunden på båda sidor samt norrut klar Käringskär och om möjligt Rata Storgrund”.
Förslag till ny fyr, i enlighet med af Fyringeniörskontoret uppgjort projekt, inlemnades af Lotsstyrelsen till Kungl. Maj:t som biföll detsamma i en skrifvelse den 26 April 1895.
Fyren, som uppfördes 1896, består af ett 18,8 m. högt, nedtill fyrkantigt, upptill åttkantigt trätorn med lanternin och fyrapparat, bestående af 2 st. 2:a ordningens linsfack om 60° hvardera och innehållande krona, trumma och krans, klippapparat med 17 st. persienner för enklipp och 36 st. för tvåklipp samt lampa med pumpverk för fotogen och 3 vekar. Linsfacken hade förut varit uppsatta i Måseskärs fyr och lamporna i Sandhammarens. Fyren visade fast, hvitt och rödt sken sydöfver och fast, hvitt, begränsadt af hvitt tvåklipp och rödt enklippsken nordöfver. Hela fyranläggningen kostade 44.865 kronor och var ljusstyrkan för det hvita skenet 3400 Häfmerljus.
År 1904 förändrades enklippskenet till hvitt sken, hvarjämte en del af tvåklippskenet ändrades till fast gröns sken.
År 1909 uppsattes i fyren Luxlampa med tre glödkroppar och blef då ljusstyrkan för det hvita skenet 15.000 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1926 insattes ett nytt urverk med intermittensapparat och en ny 2-klippssektor anordnades söderöver. Kostnaden för ändringen uppgick till 3937 kronor.
År 1927 ökades den gröna 2-klippssektorn med ytterligare 8 st. persienner för en kostnad av 541 kronor.
År 1950 infördes elektriskt ljus som ljuskälla. Ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken ökades till 32000, 8000 och 4000 hefnerljus.
Är 1909 anordnades mistsignalering medelst en klocka, driven av ett urverk, med vilken under tjocka klämtades 1 slag var femtonde sekund. År 1935 utbyttes mistsignalklockan mot en tyfon för komprimerad luft med en mistsignalkaraktär av 1 ljudstöt var femtonde sekund. Klockan behölls som reservapparat.
Västra Kvarken
Klicka här för att se fyrarna i Västra Kvarken.
Jfr Norra Kvarken, svenskt fyrväsende, arkitekt, fyroptik, fack, mistsignal, tyfon, Lux-ljus, von Otter, intermittenshylsa, bifyr, Stora Fjäderägg, Måseskär.