Bondesamhälle

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Bondesamhället, beteckning på en svunnen tid. Sverige var fram till början av 1900-talet att jämföras med dagens så kallade utvecklingsländer. Största delen av befolkningen fick sin utkomst genom jordbruk och boskapsskötsel. Maten räckte knappt till. Inte sällan fick man gå till sängs på hungrande mage. Barnadödligheten var hög.

Bondesamhälle.jpg

SweFlag.jpg Historik.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg Kompassros ritad.jpg Livet.jpg

Anders Andersson (född 1819 16/5) i Backa Lider och hans hustru Brita. Den yngre damen är Katarinas Emma. Den unge karlen är Per Viktor Persson i Backa, sedermera handlande i Anderstorp, Lindome.
Plöjning kunde ske efter oxe som här med drängen Smällen och oxen Pluto. I bakgrunden går mor med en spann potatis. Arkiv Ann-Mari Eklund
Ryggåsstuga från Särdal, Harplinge socken. Till vänster ladan för hö, i mitten ladugården för ko, höns och grisar. Om man hade råd hade man även häst. Till höger människornas boning. I trädgården hade man några fruktträd och bärbuskar. Man hade även planteringar med blommor. Vykort från Hallands museiförening, Halmstad
Interiör från ryggåsstugan. Eldstaden fungerade som kök och värmekälla. Trots det var det mestadels kallt i stugan. Och det var mörkt. Arbete vid spinnrocken fick ske med ljuset från eldstaden eller med lysestickor. Längst bort till vänster förvarades husgeråd, smörtinan och andra redskap. Längs vänstra väggen fanns bord och stolar. Längs väggen till höger fanns sängarna. Man låg flera i varje säng och höll på så vis värmen. Vykort från Hallands museiförening, Halmstad
Vanligen hade en torpstuga ett rum och kök. Det var lågt i tak. Denna är moderniserad med spåntaket ersatt av tegelpannor. Foto Leif Elsby
Gård med boningshus cirka 1900. I bakgrunden ses den kombinerade ladan och ladugården. Arkiv fam Elsby
Bakterien Vibrio cholerae, som orsakar kolera. Bild www.rki.de
Bakterien Pasteurella Pestis som orsakar pest. Bild www.lookfordiagnosis.com
Ångbåten Erik Nordewall var byggd för att gå genom Göta kanal
En hjulångare framdriven med ångmaskin utanför Landsort år 1865. Illustration
Emigrationen från Sverige skedde huvudsakligen till USA
Ström för elektriskt ljus kom i städerna i början på 1900-talet. Den framställdes med hjälp av ångmaskin som här i Rosenlunds elverk i Göteborg. Arkiv fam Elsby

Adel, präster, borgare och bönder

Samhällets maktstruktur var cementerad. Kungen och centralmakten styrde. Kyrkan och prästerskapet höll menigheten i herrans tukt och förmaning. Folket lydde. Och gjorde man inte det var straffen hårda. Bestraffningarna var offentliga tillställningar och folkskådespel. Straffen skulle avskräcka ”androm slikom till skräck och varnagel”.

Adel och präster behövde inte betala skatt. De var å andra sidan inte så många jämfört med borgare och bönder. Borgarna var inte heller särskilt många. Städerna var än så länge små.

På 1800-talet började Sverige att industrialiseras. Till att börja med omfattades bara enstaka orter. En ny samhällsklass bestående av arbetare kom att växa fram.

Handel i staden och på marknad

Borgarna hade monopol på att bedriva handel. Handeln skedde inne i städerna. För att bönderna skulle kunna sälja sina produkter och köpa vad de behövde fick de ta sig innanför stadsmurarna. Ibland fick de även betala tull för att komma in och ut för att göra detta.

Vid vissa datum och på vissa platser fick bönderna själva sälja sin varor - utanför staden och utan mellanhänder. Det fick de göra då det var marknad. Bland annat kunde man då handla med kreatur och kanske söka sig en livspartner.

Jordbruket primitivt

Med dagens mått mätt var jordbruket improduktivt och gav låg avkastning. Den räckte knappt till för att i goda tider försörja Sveriges befolkning. Ibland inträffade missväxt med katastrofala följder.

Genom tillkomsten på 1900-talet av konstgödning och besprutning av ohyra blev jordbrukets avkastning mångdubbel. Växtförädlingen, som resulterade i mer rikbärande gröda, gav också framgång.

Naturahushåll

Det mesta, som man behövde, producerade man själva. Detta gällde även i städerna fram till mitten av 1800-talet. I städernas utmarker höll borgarna sin boskap på bete under sommaren.

Salt var en viktig vara som man inte producerade själva. Den var man tvungen att köpa. Och då gällde det att man hade något att köpa för, så att man kunde betala. Salt importerades.

Diet och hälsa

Man hade inga kylskåp och inga frysboxar. Ingen import av frukt och grönsaker. För att efter skörden ha tillgång till livsmedel fick man torka det som lämpade sig för det och salta in vad som gick. Man hade jordkällare för förvaring av rotfrukter och grönsaker. Råttor fanns då som nu.

Det var inte lätt att hålla en varierad kost. Detta satte också sina spår vad gäller hälsan och motståndskraften mot sjukdomar.

Alkohol var ett allmänt använt njutnings- och berusningsmedel

Hygien och sanitet

Bakterier och virus fanns då som nu. Det var först under 1800-talet som man med hjälp av mikroskopet upptäckte bakterierna och förstod deras roll. Innan dess tvättade man inte händerna när man kom från stall och ladugård eller efter att ha uträttat sina naturbehov.

Antibiotika och febernedsättande medel fanns inte. När man väl blev sjuk var det upp till en själv och ens kropps egen motståndskraft hur man skulle klara det.

Dödligheten för spädbarn var hög. Dödligheten för mödrar i ”barnsäng” var hög. Medellivslängden ökade med ökad kunskap och välstånd.

Sjukdomar

Kolera är en smittsam mag- och tarmsjukdom med våldsamma diarréer och kräkningar. Den orsakas av en bakterie, som ibland ger epidemier med hög dödlighet. Den sprids via avföring, dricksvatten och smittade livsmedel. Den kom till Sverige 1834 och drabbade stad och land.

Pest är en epidemiskt smittsam sjukdom med hög dödlighet, orsakad av en bakterie. Dödligheten var ofta 60-95%. Värst rasade pesten i mitten av 1300-talet, då kallad digerdöden. 1710 var det senaste tillfället då pesten drabbade Sverige mera allmänt. Sjukdomen spreds över hela landet med undantag av Bohuslän, Dalsland och Värmland. Pest förekommer fortfarande i vår tid.

Influensa förekom då som nu. 1830-1833 var nästan hela Asien och Europa hemsökta. 1889 kom ”ryska snuvan” till Sverige. 1918 kom ”spanska sjukan”. 1957 kom ”asiaten”.

Barnsjukdomar förekom då som nu. Till exempel röda hund, mässling, scharlakansfeber och vattkoppor.

Andra ”vanliga” sjukdomar var smittkoppor, polio, difteri, tyfus, rödsot, dysenteri och stelkramp.

Folkbildning

Folkskolan infördes 1842. Då fick barnen lära sig att läsa, skriva och räkna. Innan dess var det bara ett fåtal givet att ha dessa kunskaper. Annars var det i samband med söndagsgudstjänsten som menigheten fick lära sig vad som behövdes.

Vägar och kommunikation

Att resa var förr ett företag förenat med strapatser. Vägarna var primitiva. De var mest att jämföras med kostigar. Dock fanns det mellan gästgiverierna vägar farbara för postdiligenser och hästskjutsar.

De som bodde i kusttrakter tog sig enklast fram med båt. Göta kanal invigdes 1832. Järnvägen byggdes under andra hälften av 1800-talet.

Inavel

Man levde lokalt. Umgänget var lokalt. Man tog sig ofta livspartner lokalt. Inaveln var betydande.

Det var först när pigor och drängar fick tillgång till cykel som rörligheten ökade och nya blodsband knöts. Dansbanorna i orterna lite längre bort lockade kanske främst ungdomarna.

Social hackordning på landet

Även de som bodde på landsbygden hade sin rangordning.

Odalbonde ägde sin mark genom enskilt ägande. Odalmark gick i arv. Äldste sonen ärvde. Odalbonden hade rösträtt. Det hade inte de andra, ej heller hans hustru.

Åbo kallades bonde som inte ägde men hade brukningsrätt till annans mark, oftast Kronans mark. Åborätten gick i arv men kunde förverkas genom straffbar gärning.

Torpare hade besittningsrätt till odalbondes mark reglerad genom ett kontrakt. Avtalet föreskrev villkoren. Där angavs antalet obetalda dagsverken och när de skulle utföras för bonden. Där angavs även vilka rättigheter torparen hade, till exempel bete för angivet antal kreatur och får. Kontraktet gick inte i arv.

Arrendator hade mot ekonomisk ersättning brukningsrätt till annans mark. Det reglerades med ett kontrakt. Kontraktet gick inte i arv.

På undantag levde föräldrar till barn som hade övertagit ägande- eller besittningsrätten till mark. Det var ett sätt att trygga ålderdomen innan pensionen fanns. Försörjningsbördan var ofta betungande för den yngre familjen, eftersom kakan att dela var knapp.

Pigor och drängar var anställd arbetskraft, ofta på ett år i taget. Större delen av ersättningen utgick i natura, dvs som mat och logi.

Statare var fast anställd jordbruksarbetare. Lönen utgick delvis i natura, delvis kontant i penningar.

Inhysta (inhysesjon) ägde ingen egen mark. De bodde hos andra utan att vara i tjänst.

Fattighjon ägde inget. Socknen förband sig att hålla dem vid liv, ofta i en fattigstuga.

Gårdfarihandlare var person som mot tillstånd fick bedriva handel utanför staden med traktens produkter. Han stod inte särskilt högt i kurs.

Emigration och missväxt

Under perioden 1865 till 1914 valde över 1 miljon svenskar att flytta ut från Sverige. De utvandrade. Under denna tid var Sveriges befolkning cirka 4 miljoner. Var 5:e svensk valde alltså att lämna riket. De flesta var unga och i åldern 15 till 35 år. Sverige förlorade en stor del av den ”kommande” generationen. Det var en kraftig åderlåtning.

År 1882 nådde emigrationen rekordet 65 000 utvandrare på ett år.

Drivkrafterna för utvandringen var dels hur man upplevde att man hade det här, dels hur man trodde att man kunde få det i det nya landet. På 1860-talet rådde svår missväxt i Sverige, så även i stor del av övriga Nordeuropa. Det resulterade i svält och nöd. Det blev startskottet till den stora utvandringen från Sverige. Samtidigt upptäcktes rika guldfyndigheter i Nordamerika. 1896 upptäcktes guld i Klondike i nordvästra Kanada. Guldruschen blev våldsam. Fyndigheterna var snart uttömda.

Jordbruket rationaliserades och gav färre arbetstillfällen. I viss mån kompenserades det genom att industrialiseringen skapade nya arbetstillfällen.

Inom det religiösa området uppstod opposition mot den centralmaktsstyrda statskyrkan. Nya väckelserörelser inklusive de frikyrkliga bildades under den andra halvan av 1800-talet.

1901 infördes i Sverige allmän värnplikt. Det resulterade i en ny utvandringsvåg.

En stor del av emigrationen gick till USA, ”de stora möjligheternas land”. Invandringen till de ändlösa, bördiga prärievidderna uppmuntrades genom amerikansk lagstiftning. Emigranterna erhöll jord praktiskt taget gratis. Många flyttade till svenskbygderna, det vill säga delstaterna Minnesota, Iowa, Illinois, Wisconsin och Michigan. 1924 infördes i USA en lag, som begränsade invandringen.

Samhällets förändring

Personer födda på senare hälften av 1800-talet, ”de moderna kommunikationernas århundrade”, kom att vara med om en hissnande utveckling då Sverige förändrades från u-land till begynnande välfärdsstat.

talgljus och lysestickor ersattes av fotogenlampan, som ersattes av elektriskt ljus.

Då segelfartyg ersattes av ångbåtar som gick på tidtabell. Då hästspårvagnarna började rulla och till och med elektrifieras. Då bussar och bilar tog folk dit de ville. Då järnvägens frustande ånglok ersattes av ellok. Då flyget fick luft under vingarna.

telefon och radio förändrade samhället. Då grammofonen kom till användning. Då TV-apparaten blev familjens medelpunkt.

De fick vara med om två världskrig, atombomben och pipen från den första satelliten.

Vatten och elektricitet leddes in i bostäderna. Trångboddhetens kyffen ersattes av drägliga bostäder. El, avlopp och vattenklosetter blev normal standard.

Grunden lades till vårt välstånd. Vi i Sverige behövde inte längre gå och lägga oss hungriga.

Allt som vi idag tar för självklart


Skrivet av Leif E Elsby, Stockevik/Fiskebäckskil 2011


Jfr lotsbarnskola, fyrmästare, skeppsgossekåren, straff, riksdaler, emigration, livet