Falsterbo

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Falsterbo, nu svensk f.d. bemannad fyrplats på Skånes SV udde, anlagd av danskar. Södra Östersjön. Bemannad cirka 1796-1972. Ersatt av Falsterborev kassunfyr men återtänd

Falsterbo är troligen Nordens första fyr
Falsterbo karta ritad.jpg
Oc 5s.jpg

DKFlag.jpg SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol kassfr.jpg Historik.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Falsterbo fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg
Fyrarna i Ystad och Falsterbo. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Falsterbo. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Öppen kolfyr. Figur Leif Elsby
Vippfyr. Figur Leif Elsby
Falsterbo öppen kolfyr. Figur Leif Elsby
Falsterbo linsfyr. Figur Leif Elsby
Falsterbo fyrplats. Foto Lotsverket
Falsterbo vykort 20-talet
Falsterbo vykort 50-talet
Trumlins med krona och krans. Figur Leif Elsby
Falsterbo fyr omkring 1900. Foto Lotsverket
Falsterbo fyr från syd omkring 1900. Foto Lotsverket
Falsterbo fyr. Foto SBj
Falsterbo fyr. Foto UV
Falsterbo fyr. Foto UV
Falsterbo fyr. Foto UV
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
664800 C 2416 N 55 23, O 12 49 Oc W 5 s 10 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
tidigt 1200-tal 1795 (tändes 1796) 1972 1973 25 23,8


Utanför låg fyrskeppet Falsterborev. Ersatt av Falsterborev kassunfyr

Bemannad tidigt 1200-tal samt 1627-1972, se bemanning.

Hansatiden

Ca 1230 uppmanar den danske kungen Valdemar II, på dominikanermunkarnas anmodan, medborgarna i Lübeck att bygga en anordning/märke vid Falsterbo för att tydligt hjälpa sjöfarare och handelsmän att undvika fara. Det är oklart vad denna konstruktion var och om den byggdes, men det kan ha varit Skandinaviens första fyr.

Vippfyr

1627 hade den danske kung Christian IV beordrat byggandet av fyr och detta år anlades fyr i form av vippfyr på Kolabacken.

1658 kom genom freden i Roskilde den danska fyrplatsen att tillhöra Sverige.

1672 hade Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne. Detta år fick hon dessutom kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde.

1732-1747 hade kommissarie Busch i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1747-1763 hade Skånska Stenkolsintressenterna entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo men man ledsnade i förtid och överlät entreprenaden.

1763-1766 hade handelsman Peter Bagge entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1766-1786 hade handlanden och rådmannen Sven Schale i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1788, 1790 och 1791 besökte Anders Polheimer och studerade fyringen med stenkol på Nidingen, Kullen, Falsterbo och Grönskär.

Öppen kolfyr

1793-1795 byggdes i tegel ett nytt torn av typen "öppen kolfyr".

  • Detta var Sveriges första kombinerade fyr- och boningshus.
  • Ritat av Olof Tempelman, hovarkitekt till Gustav III. Uppfört under Gustaf IV Adolfs fjärde regeringsår.
  • Byggnaden av tegel bestod av två våningar kring ett centralt trapphus.
  • Innanför detta löpte ett schakt från toppen till bottenplanet.
  • Nedersta våningen var förråd för stenkol och utrustning.
  • Den andra våningen utgjordes av ett vaktrum samt ett kök och två bostadsrum för fyrpersonalen.
  • Tegelstenen uppges komma från drottning Margaretas slott.

Grundkonstruktionen kan härledas till Polheimers kolugn.

  • Överst på ett centralt placerat schakt var fyrgrytan placerad.
  • Draget för elden uppstod dels genom att schaktet fungerade som omvänd skorsten, dels genom att askan rasade ner till botten av schaktet, värmde upp luften och orsakade en uppåtriktad luftström.
  • Draget kunde man till en del reglera genom läget för dörren till schaktet i bottenvåningen.

1796 tog den nya fyren över fyringen.

  • Vippfyren släcktes. Det var den sista vippfyren i bruk i världen.

1801-1811 levererades kolet med säkerhet från Höganäs. Kontraktet tecknades 1800 mellan Kronan och greve Erik Ruuth. Förutom att denne från 1790-talets början i det närmaste innehade monopol på leverans av kol till de svenska fyrarna innebar det att han som entreprenör mot årlig betalning skulle svara för skötsel och underhåll av de svenska kustfyrarna.

1811 upphörde entreprenaden. Se entreprenör. Kronan övertog ansvaret för fyren.

Linsfyr

1842-1843 byggdes tornet om och försågs med lanternin med linsapparat och oljelampa för rovolja. Den krenelerade överdelen av tornet och cirka 1,5 m därunder togs bort.

1843 byggdes på fyrplatsen ett nytt hus för fyrmästaren med familj. Tre rum och kök.

1850-talet utbyttes lanterninen mot en tillverkad i Frankrike.

1863 utbyttes den folierade kronan och kransen mot "ljusbrytande och reflekterande linser", dvs till catoptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar). Se folierad spegel.

1866 byggdes på fyrplatsen ett nytt hus för den övriga fyrpersonalen.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 55° 23’,0. Long. O. 12° 49’,3.

  • Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
  • Tornets höjd från grund: 84 fot (25,2 m).
  • Fyrtornet: av sten, nedtill grågult, upptill vitt med röda bälten.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 80 fot (24,0 m).
  • Lysvidd: 14 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 8 fot (2,4 m).
  • Lysfält: runt horisonten, utom i en liten vinkel inåt land.

Fyrtornet är uppfört nära yttersta spetsen av Falsterbo udde. Det är på den nedre delen grågult och på den övre runda gråvitt med tvenne röda bälten. Fyrbetjäningens rödmålade boningshus nära intill och norr om fyrtornet. Emedan udden är fullkomligt kal, utgör byggnaderna därå ett gott dagmärke. I SSV 1/4 V 5 (distans)minuter från udden ligger Falsterbo fyrfartyg.”

1887 utbyttes oljelampa för rovolja mot fotogenlampa med veke.

Lux-ljus

1906 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus och installerades intermittenshylsa flyttad från Östergarn.

1909 uppsattes en optisk anordning för signalering om isläget. Se optiska signalanordningar.

Dalén-ljus

1927 utbyttes Lux-ljuset mot dalén-ljus. Apparaten med intermittenshylsa togs bort.

Elektriskt ljus

1935 elektrifierades fyren, 1000 W glödlampa. Samma år blev fyren statligt byggnadsminne.

Avbemanning och personal

1972 automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Falsterbo

Och sedan

1990 släcktes fyren, nu ersatt av den nya kassunfyren Falsterborev kassunfyr (tänd 1972).

Återtändning

1993 återtändes fyren. Vellinge kommun, som nu äger fyren, lät tända en 40 W glödlampa i lanterninen. Ljusstyrkan påstås motsvara ungefär dalén-ljuset från 1927.

Nuvarande optik: original 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 6 fack á 60° med 12 fack á 30° catadioptrisk krona (12 ringar) och krans 10 fack á 30° (5 ringar), Henry Lepaute år 1842, linshöjd: krona 800, trumma 770, krans 400 = 1970 mm. 2x40W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Landkabel, batterier

Nuvarande karaktär: Oc W 5 s 10 M. Lyshöjd: 23,8 m.

3D-bilder ritade av Samuel Hedlund

Falsterbo Fyr 1.jpg Falsterbo Fyr 2.jpg Falsterbo Fyr 3.jpg Falsterbo Fyr 4.jpg Falsterbo Fyr 5.jpg Falsterbo Fyr 6.jpg

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm
Klass Fyrplats klass: III. Dyrortsgrupp A.
Fyrinrättningen Elektrisk fyr, lins 2:a ordningen. Gulgrått, 25 m. högt fyrtorn av tegel försett med ett svart bälte.
Läge och natur Fyrplatsen är belägen på fastlandet. Området omkring platsen är kalt, men å fyrområdet finnes mindre skog. Planteringsland och mindre trädgårdar.
Bostäder Fm 3 rum och kök, värmeledning, el. ljus, vatten och avlopp.
Hamn Ingen hamn.
Kommunikationer Vägförbindelse till platsen.
Postanstalt Falsterbo. Väg dit: c:a 1 km.
Skola Skanör folkskola. Vellinge realskola.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Uthyrda till ornitologförening. Inga övernattningsplatser.
Ägare Vellinge kommun
Kontaktperson Falsterbonäsets fågelstation, Lennart Karlsson 040-470977, 473703 eller Falsterbonäsets Museiförening 040-470513, ordf 040-472242, sekr. 0704-582989 www.kulturbron.com/falsterbomuseum.htm. I augusti varje år håller Museiföreningen och Falsterbonäsets fågelstation fyren öppen för allmänheten.
Vägbeskrivning Vid Falsterbo golfbana på Falsterbo udde.
Övrigt På fyrplatsen byggde danskarna (Waldemar II) tidigt under 1200-talet troligtvis Nordens första fyr. Sverige fick fyrplatsen (där det då fanns en koleldad vippfyr byggd 1635) av danskarna vid freden i Roskilde 1658. Fyren var den sista använda vippfyren i världen då den släcktes 1796. Nuvarande fyr ritades av professorn på Konstakademin Olof Tempelman som var Gustaf III:s hovarkitekt. Fyren byggdes 1793-95 som öppen stenkolsfyr och var Sveriges första kombinerade fyr- och bostadsbyggnad med tornet centralt placerad i byggnadskroppen. Fram till 1843 bodde fyrpersonalen i fyren. År 1842-43 byggdes fyren om till linsfyr varefter den tändes 24 juni 1843, klassificerad som stillastående lentillefyr af 2:a ordningen och dess sken syntes 3-3½ mil. Fyrapparaten bestod av trumman på nuvarande 2:a ordn. (1400 mm) lins med konkava folierade glasspeglar ovanpå trumman samt en trevekig moderatörlampa för rovolja (förbrukning 27 cl/tim). Linsen byggdes om 1863 varvid glasspeglarna ersattes med krona och krans så att nuvarande lins skapades. En fyrvekig Denechaux fotogenlampa (förbrukning 75 cl/tim) installerades 1887, luxljus samt en intermittentapparat som tidigare hade funnits på Östergarn installerades år 1906. Dalénljus (förbrukning pilotlåga 1,25 l/tim + drift 3,75 l/tim) installerades år 1927 varvid intermittentapparaten borttogs. År 1935 elektrifierades fyren (750W 220V lampa) med luxljus i reserv. Den släcktes 1990 men tändes åter 1993 av den nye ägaren.

Vid fyren finns också Falsterbo väderstation och fågelstation.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, fyren och 1997 tre byggnader, numera byggnadsminne.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Skånes sydkust

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Södra Östersjön, svenskt fyrväsende, entreprenör, öppen kolfyr, vippfyr, linsfyr, folierad spegel, Lux-ljus, dalén-ljus, lysolja, Owens faktori, återtändning, Falsterborev, Falsterbokanalen, Tempelman, återtändning