Fyrskepp

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Fyrskepp utgjordes av fartyg med anordning för att avge fyrljus. Senare försågs de även med utrustning för mistsignal och radiofyr. Fyrskeppen placerades på platser där landbaserade fyrar inte gav tillräcklig ledning för sjöfarande. Fyrskeppet låg förankrat på sin station med hjälp av kraftiga ankare. Under dager tjänade ett eller två stora, röda klot i masterna som tecken på att det låg på sin position, under mörker lyste fyrljuset.

Världens första fyrskepp lades ut 1731. Norden har haft summa 60 platser där fyrskepp varit posterade. Idag är ingen längre i drift.

Symbol fsk.jpg SweFlag.jpg DKFlag.jpg NorFlag.jpg FiFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg Livet.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Utanför Vasamuseet i Stockholm ligger fyrskeppet Finngrunden. Det visas för allmänheten
De första fyrskeppen förde två fyrljus, i vardera änden av en rå. Arkiv Trinity House
Fyrskepp Nr 0 Cyklop var utrustad med två fyrljus, hissade en i vardera masten. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken

Historik om fyrskepp

1731 lades världens första fyrskepp ut. Det posterades i Themsenmynningen vid banken Nore Sand.

  • Masten var försedd med en horisontell rå med en i vardera änden placerad lanterna.
  • De två fyrljusen gjorde att fyrfartyget kunde skiljas från vanliga ankarliggare, vilka bara förde ett ljus.
  • 1736 lades världens andra fyrskepp ut. Det placerades vid Dudgeon Shoal. Även detta engelska skepp var försett med två lanternor som fyrljus på en rå.

1812 skaffade Ryssland sitt första fyrskepp.

1829 skaffade Danmark sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Läsö Trindel i Kattegatt.

1831 skaffade Sverige sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Falsterborev och utgjordes av fyrskepp Nr 00 Hermina, en av Lotsverket inhyrd jakt. Hon försågs med fyrutrustning, två mindre kanoner för mistsignalering samt ankare och kätting. Hon lades ut 1831 den 28 juli på 5-6 famnars djup. Fartyget var dock i minsta laget och inte helt lämpat för uppgiften.

1856 skaffade Norge sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Lepsöyrevet vid Ålesund.

1868 skaffade Finland sitt första fyrskepp. Det lades ut vid Qvarken (Snipan) i Östra Kvarken.

1872 var i svenska vatten 9 st ”fyrfartyg” utlagda vid: Falsterborev, Finngrunden, Grepen, Grundkallen, Jerskullen (i Karlskrona), Svenska Björn, Svinbådan, Sydostbrotten samt Utgrunden.

1929, den 31 december, förfogade det svenska Lotsverket över 25 stycken fyrskepp.

1968 drogs Norges sista fyrskeppsstation in. Det var Ildjernsflu

1972 drogs den sista svenska i drift varande fyrskeppsstationen in. Det var Falsterborev. På plats tjänstgjorde då fyrskepp Nr 28 Reserv. Hon ersattes av en kassunfyr.

1983 drogs USA:s sista fyrskeppsstation in. Det var Nantucket

1987 drogs Danmarks sista fyrskeppsstation in. Det var Mön SE

1988 drogs Tysklands sista fyrskeppsstation in

Fyrskeppsstationer i nordiska vatten

Fyrskepp Nr 32 Fladen tjänstgjorde 1929-1965 som fyrskepp vid fyrskeppsstation Vinga. Figur Leif Elsby
Grundkallen kassunfyr ersatte fyrskeppen på fyrskeppsstation Grundkallen. Foto Lars Löfberg

Historik

Läget för fyrskeppsstationerna, fyrskeppens placeringsplats, valdes så att de dels skulle ge bra vägledning för sjöfarande och dels för att ge en bra förankring för fyrskeppen.

  • I Sverige har 24 stycken fyrskeppsstationer varit i bruk. På dessa har totalt 37 olika fyrskepp varit utplacerade.
  • Norge har haft 2 fyrskeppsstationer. Där har 3 olika fyrskepp varit posterade.
  • I Finland har 12 fyrskeppsstationer varit i bruk. På dessa har summa 15 bemannade fyrskepp plus tre obemannade varit utplacerade.
  • I Danmark har 22 stycken fyrskeppsstationer varit i bruk. På dessa har totalt 25 olika fyrskepp varit utplacerade.
Den kungliga jakten Esplendian inviger Göta kanal 1832. Hon blev senare Fyrskepp Nr 9 Diana
Fyrskepp Nr 4 Falsterborev. Figur Leif Elsby
Fyrskepp Nr 3 Grundkallen. Foto Lotsverket
Fyrskepp Nr 7 Vulkan målad för station Västra Banken. Foto Lotsverket
Fyrskepp Nr 28 Reserv som Falsterborev. Foto Lotsverket
Fyrskepp Nr 20 Grepen som Grepen 1930. Foto Lotsverket
Trubaduren ersatte fyrskeppsstation Vinga. Foto Esbjörn Hillberg
fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan). Arkiv Finlands Sjöfartsverk
Fyrskepp Nr 10F Helsingkallan. Arkiv Finska Sjöfartsverket
Fyrskepp Nr 16F Kalbådagrund. Arkiv Finska Sjöfartsverket
Fyrskepp Nr 18F Storbrotten. Arkiv Finska Sjöfartsverket
Fyrskepp Nr 14F Kemi. Arkiv Finlands Sjöfartsverk
Danskt fyrskepp målat för fyrskeppsstation Horns Rev

Tabell svenska fyrskeppsstationer

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering ____________ Ersatt av

Svenska fyrskeppsstationer från norr till söder

Norströmsgrund __ Östra Kvarken __ Sydostbrotten _______ Finngrunden

Västra Banken ___ Grundkallen ____ Grepen ______________ Svenska Björn

Almagrundet _____ Hävringe _______ Kopparstenarna ______ Utgrunden

Ölandsrev _______ Jerskullen _____ Trelleborgsredd _____ Falsterborev

Oskarsgrundet ___ Kalkgrundet ____ Malmö redd/Sjollen __ Svinbådan

Fladen __________ Vinga __________ Grisbådarna _________ Megrundet

Tabell finska fyrskeppsstationer

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering

Tabell norska fyrskeppsstationer

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering

Tabell danska fyrskeppsstationer

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering

Fyrskepp

Enligt internationell praxis målades fyrskeppen röda, med stora vita bokstäver längs fartygssidorna med namnet på placeringen. De danska hade dessutom en vit linje längs skrovet.

  • I Norden låg fyrskeppen ute på sina stationer under den isfria säsongen.
  • Fyrskeppen var ofta byggda för en viss fyrskeppsstation men kom vanligen att tjänstgöra vid flera.
  • Då ett fyrskepp bytte stationering fick det ändrat namn på sidorna.
  • Ibland blev de överförda till reservflottan.
  • De blev moderniserade ett antal gånger för att motsvara den förändrade tidens krav.
  • De utrustades på 1900-talet med den tidens "high tech".

De tidigaste fyrskeppen saknade maskineri för framdrivning.

  • De fick därför seglas eller bogseras.
  • De fyrskepp som byggdes under 1900-talet var i regel utrustade så att de för egen maskin kunde komma ut till sin position respektive komma tillbaka till hamn undan isen för att få underhåll.
  • De med isförstärkt skrov kunde ligga ute nästan året runt.

Numrering och namn

När svenska och finska fyrskepp döptes fick de ett namn, sedermera både ett nummer och ett namn. För att kunna hålla isär finska och svenska fyrskepp i detta Fyrlexikon har undertecknad på eget bevåg gett de finska tilläggsbokstaven "F" i nummerserien. Exempel: Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn, Fyrskepp Nr 6F Storkallegrund

Danska fyrskepp fick nummer skrivna med romerska siffror, till skillnad från de svenska och finska som hade arabiska siffror. De utan framdrivningsmaskineri kallades "Fyrskib" och de med kallades "Motorfyrskib". Exempel: Fyrskib Nr VI, Motorfyrskib Nr IV

Oberoende av fyrskeppets dopnamn målades stationeringens namn med vita bokstäver på det röda skrovet. Dopnamn och namn på staioneringen kunde vara helt olika men det var bara dopnamnet som följde fartyget genom "livet".

Tabell svenska fyrskepp

Tjänsteår - Nummer & namn ________________ Byggår - Tjänstgjort vid

Tabell finska fyrskepp

Tjänsteår - Nummer & namn _________________ Byggår - Tjänstgjort vid

Fyrljus

Fyrapparat enligt Stevensons modell. Figur Leif Elsby
Dioptriska lanternor av tillverkning Barbier et Fenestre. Hissad runt masten på några finska fyrskepp
Lanterninen till Fyrskepp Nr 24 Reserv, nu i Orrefors. Foto Ulf Wade Andersson
Lanterninen till Fyrskepp Nr 8 Svinbådan, nu som prydnad i Skanör hamn. Foto Leif Elsby
Lanterninen till Fyrskepp Nr 17 Svinbådan, står numera uppställd vid sjömanshemmet Rosenhill i Göteborg. Arkiv www.seniorseglaren.se

Från början användes oljelampa i lanterna. Sedan utvecklades olika arrangemang. Stevensons modell innehöll speglar med oljelampa och var byggd runt masten. Under dagtid var den skyddad av ett däckshus. Efter tändning hissades den upp i masten. Senare tillkom torn med lanternin. Ljuset kunde vara av samma typ som för samtida fyrar.

  • En för fyrskepp speciell konstruktion var den så kallade linspendeln som höll ljuset vågrätt oavsett fartygets krängningar.

Se Fyrljus.

Mistsignalering

Mistsignal gavs för att varna eller vägleda. De gavs från början antingen mistklocka (typ kyrkklocka) eller med mistsignalkanon (mindre kanoner, typ nickhakar). De mindre hade gonggong. När tekniken utvecklades kom mistsirén, tyfon och nautofon.

Se Mistsignal

Undervattenssignalering Historik

Undervattenklocka. Foto AGA AB

Undervattensklocka och så kallad vattenmist (förkortat VMS) utvecklades för signalering under vattenytan.

  • Undervattensklockan var en i vattnet nedsänkt mistklocka med fjärrmanövrerad kläpp.
  • Vattenmist bestod av en elektriskt driven membransändare som sänktes ner i vattnet och satt i ett klockliknande hölje. Detta hängde i en egen dävert och sänktes ner i vattnet vid osiktigt väder. Vattenmisten sände en ton med frekvens 1050 Hz. Den matades med en effekt av några kW. Signal sändes ut en gång per minut.

Om navigatören hade sitt fartyg utrustat med en undervattensmikrofon, på båda sidorna, kunde riktningen till vattenmisten bestämmas. Vattenmist och radiofyr var synkroniserade. Genom att ta emot signal från båda och räkna "pip" kunde avståndet bestämmas.

Vattenmist infördes på fyrskepp Nr 25 Finngrunden (station Finngrunden) och Vinga fyrskepp (fyrskepp Nr 32 Fladen). Förutom på dessa var bland annat Falsterborev och Trelleborg kassunfyr (Trelleborgs angöring) utrustade med vattenmist.

Radiofyrar Historik

Tidigt utrustades fyrskeppen med cirkulär radiofyr och kom att ingå i kedjor med andra radiofyrar.

  • Med hjälp av en vanlig radiomottagare försedd med riktningskänslig antenn kunde navigatören pejla in flera sändare med känd position och därigenom bestämma sitt läge genom krysspejling.

Strömmen till radiosändarna togs från egna kraftaggregat ombord.

  • Vid klart väder sände de flesta radiofyrar endast under de två första minuterna varje halvtimma.
  • Under osiktigt väder sände man hela tiden.
  • Generatorerna för mistsignaleringen var ju då igång och man hade god tillgång till ström till radiosändaren.
  • Strömmen togs annars från blybatterier, som laddades från dieselgeneratorerna under natten.

1927 placerades cirkulär radiofyr på fyrskepp Nr 25 Finngrunden (station Finngrunden). Våglängd 950 m (315, 8 kHz). Igenkänningssignal "J" sänt på morse 2 gånger följt av 15 pip med period 30 s. Signaleringen var synkroniserad med mistsignaleringen (vattenmist).

1928 fick fyrskepp Nr 23 Kopparstenarna (station Västra Banken) utrustning för cirkulär radiofyr. Därnäst fick 1929 fyrskepp Nr 32 Fladen (station Vinga fyrskepp) utrustning för cirkulär radiofyr.

Dramatik

Danskt Fyrskib Nr XX för station Vyl strandat 1909. Arkiv Fiskeri & Söfartsmuseet i Esbjerg

Bottenslitaget på kättingen kunde bli stort på grund av sjöhävning och varierande vind- och strömriktning. Draggning och påsegling var påtagliga risker.

1857 skadades det norska fyrskeppet vid Lepsöy och blev vrak.

1868, i oktober, i en storm brast ankarkättingen för det finska Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan).

  • Man lyckades dock segla fartyget till Vasa, få ett nytt ankare och återgå till sin position.
  • Följande höst hände det igen.

1909 i vinterstormen i december strandade vid Nymindegab det nybyggda danska Fyrskib Nr XX. En man omkom. Fartyget bärgades i maj 1910 och fortsatte sin tjänst vid Vyl. Från 1926 var hon stationerad på Skagens Rev

1914-1919 var fyrskeppsstationen Falsterborev tillfälligt indragen på grund av första världskriget.

1917 sänktes fyrskepp Nr 20 Grepen genom påsegling när hon låg vid stationen Grepen.

  • Besättningen klarade sig.
  • Hon bärgades, reparerades och lades åter ut på sin station.

1924 i april skadades fyrskepp Nr 16 Kopparstenarna allvarligt genom brand och sjönk kort tid senare på sin station vid Fladen.

  • Hon bärgades aldrig.

1929 en natt med gott väder blev det norska fyrskeppet vid Ildjernsflu påseglat och sjönk.

  • Hon ersattes senare av ett nytt.

1931 ramponerades styrhytten på det finska Fyrskepp Nr 14F Kemi av en storm.

1944 på väg från positionen in till Vasa gick det finska Fyrskepp Nr 4F Qvarken (Snipan) i snöstorm på grund och sjönk på tre meters djup.

  • Fyrutrustningen bärgades.
  • Skrovet blev vrak.

1948 hade fyrskepp Nr 24 Reserv tjänstgjort vid Vinga fyrskeppsstation.

  • På resa därifrån gick hon på grund utanför Nidingen.
  • Vid bogsering sjönk hon, bärgades och rustades upp för fortsatt tjänst.

1954 gick fyrskepp Nr 22 Västra Banken hårt på grund i dåligt väder.

  • Hon var på väg från sin stationering på Norströmsgrund då det hände.

1969 slutade fyrskepp Nr 2B Almagrundet sin planerade tjänst vid Malmö redd och draggade i storm in till Limhamns hamn, bogserades till Malmö, där hon kom att förfalla och blev instängd av en bro, som kom att byggas.

1971 brast ankarkättingen på det finska fyrskepp Nr 14F Kemi i en svår storm.

  • Efter strapatser lyckades man klara henne i skydd i Ajos (hamn till Kemi).


Personal

Bemanningen på fyrskeppen utgjordes som regel av 5-8 personer.

  • Som kompensation för den hårda och enformiga tjänstgöringen ombord på fyrskeppen åtnjöt personalen en jämförelsevis lång semester (högst 3 månader per år, där påmönstringsperioden omfattade hela året), dels även så kallat fyrskeppstillägg utöver den ordinarie lönen. Detta beräknades efter per dag tjänst ombord.

Sökbart register personal

Följande länk går till Svenska Fyrsällskapets register för personer som tjänstgjort på svenska fyrskepp och fyrplatser. [Fyrpersonal]. Här kan du söka på fyrplats / fyrskepp eller personens namn.

Lots

Vissa fyrskepp tjänade även som stationer för lots. På det fyrskepp som låg vid Falsterborev fanns lots. 1872 signalerades att lots fanns ombord genom att en vit och blå flagg var hissad. Även fyrskeppsstationen Sjollen / Malmö redd tillhandahöll lots. "Då lotsflagg blåser finns lots ombord."

På den finska fyrskeppsstationen Äransgrund / Helsinki tjänstgjorde även fyra lotsar från Gråhara för lotsning till Helsingfors.

Under andra världskriget fungerade det finska fyrskepp Nr 18F Storbrotten som rörlig lotsstation i Ålands skärgård.

Det svenska fyrskepp Nr 32 Fladen låg under andra världskriget som tillfällig lotsstation i Långörännan utanför Strömstad.

  • Det var tillfälligt indraget från sin ordinarie plats som fyrskepp. Här bytte man från norsk till svensk lots eller vice versa.
  • Den till Sverige inkommande göteborgstrafiken, i folkmun kallad "lejdtrafiken", gick i en "skyddad" lotsled på svenskt inre vatten härifrån och till Göteborg.
  • Under resan dit kunde lots bytas t.ex. vid Smögen, Marstrand och/eller Vinga, innan en hamnlots förde fartyget till kaj.
  • Vid en resa upptäcktes 40 stycken drivande minor.

Nedläggning

På 1950-talet började fyrskeppsstationerna och därmed fyrskeppen att ersättas med bottenfasta utsjöfyrar såsom kassunfyrar.

  • Pådrivande faktorer var den höga och ökande kostnaden för personal och fartyg.
  • På grund av ändrade arbetsavtal i slutet av 1950-talet skulle personalstyrkan behöva utökas betydligt för att bibehålla bemanning dygnet runt på svenska fyrplatser och fyrskepp.
  • Därutöver skulle det kosta stora summor att modernisera personalutrymmen och den tekniska utrustningen.
  • För att kunna ersätta fyrskeppen utvecklades kassunfyrar. Sådana började att byggas på löpande band. Teleskopfyren patenterades 1957.
  • Dimdetektor utvecklades för att utan mänsklig hand sköta mistsignaleringen på utsjöfyrarna.
  • Även den tekniska utvecklingen av elektroniska navigationshjälpmedel som Decca Navigator och radar bidrog till förutsättningarna för att ta bort fyrskeppen.

1965 återstod 7 av de förutvarande 24 svenska fyrskeppsstationerna.

1968 drogs den norska fyrskeppsstationen Ildjernsflu in, den sista norska i drift.

1972 drogs den svenska fyrskeppsstationen Falsterborev in, den sista svenska i drift. På plats tjänstgjorde då fyrskepp Nr 28 Reserv. Fyrskeppsstationen ersattes av Falsterborev kassunfyr.

1974 drogs den finska fyrskeppsstationen Kemi in, den sista finska i drift. På plats tjänstgjorde då fyrskepp Nr 14F Kemi, som ersattes av en utsjöfyr med samma namn.

1988 drogs den danska fyrskeppsstationen Mön SE in, den sista danska i drift.

Det i Östersjön sista fyrskeppet i bruk var Ventspilskij, som tjänstgjorde vid den lettiska kusten fram till 1990-talets första hälft.

Bevarade fyrskepp

Fyrskeppen, som nu inte längre behövdes för sin avsedda tjänstgöring, kom fortsättningsvis att användas som arbetsfartyg, till exempel som moderfartyg för sjömätning eller som pråmar, eller såldes till privatpersoner eller skrotades.

I Sverige finns tre fyrskepp bevarade för allmänheten.

Därutöver fanns 1999 följande gamla fyrskepp att beskåda:

I Finland fanns 1999 tre fyrskepp bevarade.

I Belgien i Nieuwpoort fanns 1999 det en gång svenska fyrskepp Nr 28 Reserv och användes som restaurang.

Länkar

Klickbar karta Nordiska fyrskepp

Laddar karta ...


Jfr mistsignal, radiofyr, lots, Lotsverket, finskt fyrväsende, norskt fyrväsende, danskt fyrväsende, kassunfyr, fyr, fyr- och handelshistoria, radionavigering