Hoburg

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Hoburg, svensk f.d. bemannad fyrplats på Gotlands södra udde i Mellersta Östersjön. Gotlands andra bemannade fyrplats efter den på Östergarnsholm .

Hoburgen är namnet på Gotlands sydligaste udde. Området utgörs av kalksten med klintpartier ner mot vattnet. Här ligger också rauken Hoburgsgubben och grottan Hoburgsgubbens skattkammare. 
Hoburg karta ritad.jpg
Fl 5s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Hoburg fyr. Det som syns över lanterninen är antenner för GPS och används för att skicka ut signaler för D-GPS. Foto Leif Elsby
Fyrarna på Fårö, Östergarn och Hoburg. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Hoburg fyrplats. Det som pekar ut från tornet är en knallsignalapparat
Hoburg. Vykort
Hoburg fyrplats. Foto Leif Elsby
Hoburg fyrbyn sedd från fyren. Foto Leif Elsby
Hoburgs lins av 1:a ordningen. Foto Leif Elsby
Hoburgs gamla urverk för att vrida linsen. Foto Leif Elsby
Behållare i koppar för rovolja var placerade i det uppvärmda vaktrummet, här på fyren Hoburg. Foto Leif Elsby
Dieseldriven generator för reservkraft. Hoburg. Foto Leif Elsby
2015 var maskinrummet urblåst så när som på nya batterier för D-GPS. Foto Leif Elsby
Hoburg. Foto UV
Hoburg. Foto JA
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
423000 C 7210 N 56 55, O 18 09 Fl W 5 s 27 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1846 1846 1978 1978 21,7 57,9


Förarbete

  • 1828 presenterades ritningar av Förvaltningen för Sjöärendena för Kungl. Maj:t efter klagomål från svenska och utländska handelsmän över att det saknades fyrar på Gotland. Inget hände.
  • 1839 inlämnades ytterligare ett förslag till Kungl. Maj:t, denna gång med två fyrtorn. Inget hände. Vid denna tid började Förvaltningen för Sjöärendena att bygga om de täckta stenkolsfyrarna till spegelfyrar, vilket drog dryga resurser både personellt och ekonomiskt.
  • 1844 lämnade Förvaltningen för Sjöärendena ännu ett förslag till Kungl. Maj:t om en fyr på Hoburgen.
  • 1845 lämnade den Storbrittanniske Ministern i Stockholm en framställan till Kungl. Maj:t om behovet av en fyr på Gotlands södra udde. I ett brev daterat 31 juli 1845 från Kungl. Maj:t meddelas Förvaltningen för Sjöärendena att dess förslag godkänts och att medel beviljats för byggandet.

Fyrplatsen

Lotsfördelningsman Osterman i Visby stakade ut byggplatsen. Han hade funnet en plats på Hoburgen varifrån en fyr kunde lysa tillräckligt väl. Ett kontrakt skrevs med grosshandlare Christian Tegner i Västervik om uppförandet av en fyr i kalksten, ett boningshus samt ett uthus.

1845-1846 anlades fyrplatsen 36 m över havet. Ett 21 m högt, runt, vitt torn i kalksten med lanternin innehållande en omgående fyrapparat med speglar, vardera med en oljelampa. Ritat av J T Byström. Den 1 oktober 1846 tändes fyren.

  • Hela fyrplatsen kostade 44 620 kronor att uppföra. Se riksdaler.
  • Fyrapparat med 12 stycken paraboliska speglar, vardera med en oljelampa. 3 lampor monterade på var sida av en kvadratisk järnställning, omgående, omloppstid 8 minuter, lagrad på rullbana, urverk med lod, lodvikt 42,5 kg. Detta gav fyrkaraktären 1 blänk à 30 sekunder var annan minut. Ljusstyrka 6 000 HK.
  • Rovoljan förvarades i kopparcisterner om cirka 100 liter placerade i vaktrummet för att även vid lägre utomhustemperatur hålla sig flytande (stelningspunkt cirka +10 °C).

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 56° 55’,3. Long. O. 18° 11’,1.

  • Fyrapparaten: 12 st oljelampor med paraboliska speglar.
  • Tornets höjd från grund: 74 fot (22,2 m).
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 195 fot (58,5 m).
  • Fyrtornet: av sten, vitt.
  • Lysvidd: 16 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 133 fot (39,9 m).
  • Lysfält: runt från O t N över O, S, V och N till N t O.

Fyrtornet, som är av sten, ligger på berget Kleven omkring 5,600 fot NO från Hoburg eller Gotlands sydligaste udde. Fyrapparatens 12 st oljelampor med paraboliska speglar är fästade 3 på vardera sidan av den omgående kvadratiska ställningen. Omloppstiden är 8 minuter, varunder fyren visar 4 starka blänkar, vardera av omkring 30 sekunders varaktighet med 1 1/2 minuts mörka mellantider. Nära intill tornet ligger fyrbetjäningens bostadshus, vilka, jämte tornet, synas väl till sjöss. Fyren skyms stundom av tjocka, som lägrar sig på bergsslätten omkring tornet.”

Fotogen

1882 utbyttes oljelampa för rovolja mot fotogenlampor med veke. Man använde lampor med konstant nivå vilket gav jämn ljuslåga. Ljusstyrkan ökade till 7 500 HK.

1892 byggdes en fotogenbod.

Linsfyr och mistsignal

1914-1915 byggdes i betong tornet på till 21,7 m höjd. Lanterninen byttes och försågs med kvicksilverlagring lins av 1:a ordningen. Linsen tillverkad av Barbier, Benard & Turenne, Ingenieurs Constructeures, Usines Paris -82, Rue Curial, 82, Blanc-Misseron (Nord).

  • Fotogenlampan med veke utbyttes mot Lux-ljus modell större (brännare med tre glödnät).
  • Linsen av 1:a ordningen (1840 mm Ø) var en catadioptrisk planlins med 3 fack à 120°, omgående, omloppstid 15 sekunder, kvicksilverlagring, urverk med lod, lodvikt 400 kg. Lux-ljus med tre glödstrumpor. Detta gav fyrkaraktären 1 blixt var 5:e sekund. Ljusstyrka 500 000 HK.
  • Linsen var likadan som t ex den i Kullens fyr och gjorde Hoburg till en av Sveriges ljusstarkaste. Linsapparaturen väger totalt 6 ton och består av 450 glasprismor placerade i 3 linser med vardera 2,58 m diameter. Linsen flyter på ett bad med 285 kg kvicksilver för att minska friktionen.
  • Det övre delen av tornet målades svart. I tornet leder 61 trappsteg i sten upp till vaktrummet, därifrån 14 steg i trä till linsnivån och ytterligare 12 steg i gjutjärn till lanterninplanet.
  • Mistsignalering med knallsignalapparat installerades på tornet. Laddandet sköttes från vaktrummet. Utlösningen av sprängladdningen skedde elektriskt inifrån tornet.
  • Lanterninen var nykonstruerad och med välvda, tjocka glas för att motstå knallsignalerna.
  • Samtidigt som fyren byggdes om - restaurerades fyrplatsen i sin helhet och ett nytt hus byggdes åt fyrmästaren.

Elektriskt ljus

1951 elektrifierades fyren genom anslutning till det allmänna elnätet.

  • Ett maskinhus med aggregat för reservkraft byggdes.
  • Lux-ljuset utbyttes mot en glödlampa på 1000 W. Ljusstyrka 3 800 000 candela.
  • Knallsignalapparaten utbyttes mot en Nautofon, vilken uppfördes vid stranden på en ställning på Revudden SV om fyren.
  • Ställningen försågs med radarreflektor.

1957 utbyttes urverk med lod mot elektrisk drivning av linsen.

Radiofyr

1957 installerades cirkulär radiofyr. Frekvens: 298,8 kHz. Räckvidd: 70 nm.

1968 var tornet upptill svart nedtill vitt

1975 delautomatiserades fyren.

Avbemanning och personal

1978 automatiserades fyren. Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Hoburg

Och sedan

19?? stängdes mistsignaleringen.

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift, varav Hoburg var en.

  • Radiofyr 1993: Hoburg
  • ID: OB
  • Frekvens (kHz): 301,5

1999 blev Hoburg en av Sjöfartsverkets referensplatser och sändare för D-GPS.

  • ID 465.
  • Frekvens: 302,0 kHz.

2001 var Hoburg en av Sjöfartsverkets 10 sändare för radionavigering enligt D-GPS

  • Station: Hoburg
  • Latitud: N 56° 55'
  • Longitud: O 18° 09'
  • Frekvens (kHz): 302,0
  • ID: 465
  • Ny frekvens (sep 2001): 297,5

2001, den 18-19 september, infördes för de svenska D-GPS-stationerna en ny sändarfrekvens, föranledd av antagandet av en ny frekvensplan för det europeiska maritima området. Samtidigt ändras sändningshastigheten från 200 bit/s till 100 bit/s. Allt för att ge bättre separation mellan stationerna och mindre risk för störningar från andra sändare.

2002 var Hoburg som enda plats på Gotland bemannad av personal från SMHI för väderobservationer. Dessa utförde viss tillsyn av fyren samt visning av fyren för allmänheten.

Nuvarande optik: 1:a ordningen (1840 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 8 inslipade ringar omgivet av ett varierande antal (10-12 under och 12-17 över) separata catadioptriska prismaringar, 3 fack á 120°, Barbier & Benard, omgående, kvicksilverlagring (285 kg kvicksilver(ca 20 liter) sedan år 1915), 2x1000W 120V glödlampa. Landkabel, reservkraft med dieselmotor, RC

Nuvarande karaktär: Fl W 5 s 27 M. Lyshöjd: 57,9 m.

Länkar

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder En lägenhet disponeras av SjöV fritidsnämnd
Ägare SjöV äger fyren och alla byggnader
Kontaktperson Arendt Engström bor på fyrplatsen 0498-497430, Sjöfartsverket, Norrköping 0771-63 00 00.
Vägbeskrivning Bilväg Visby - Hoburg 95 km. Kör väg 140 söderut från Visby och därefter väg 142 till Hoburg.
Övrig information Redan när Carl von Linné gjorde sin Gotländska resa 1741 konstaterade han att det borde byggas en fyrbåk på Hoburg. Det dröjde dock drygt 100 år innan en fyr uppfördes.

Fyren som tändes 1 oktober 1846 kallades först för Gotlands Södra Udde. Den klassifierades som omgående spegelfyr och dess sken syntes 3½-4 mil. Fyrapparaten var identisk med den på Fårö.

De ursprungliga rovoljelamporna byttes ut mot 12 fotogenlampor med konstant nivå år 1882 vilka sedan år 1915 byttes mot luxljus med trelågig brännare. Nuvarande lins av 1:a ordn. (1840 mm) installerades 1915 när man tog bort de paraboliska speglarna. Samtidigt byggdes torntoppen om varvid man satte upp en ny lanternin och installerade ett nytt urverk med lod (vikt 400 kg) som användes fram till år 1957. Linsens omloppstid var 15 sek. Fyren elektrifierades år 1951.

En knallsignalleringapparat för mistsignallering monterades 1915. Den byttes ut mot en nautofon 1951.

Då man kör väg 140 söderut från Visby till Hoburg bör man stanna någon kilometer söder om Västergarn i Kovik och titta på den stora modellen av en vippfyr.

Skydd enligt lag Föreslagen som statligt byggnadsminne, fyr och fyrplats.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, spegelfyr, Gotland, Kullen, Östergarn, rovolja, fotogen, Lux-ljus, kvicksilverlagring, mistsignal, knallsignalapparat, Nautofon, radarreflektor, radiofyr, GPS, SMHI.