Holmögadd

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Holmögadd, svensk f.d. bemannad fyrplats på den sydligaste av Holmöarna mellan Östra och Norra Kvarken. Bemannad 1760-2003. Sveriges sista bemannade fyr

Mellan Östra och Västra Kvarken på den sydligaste av Holöarna
Holmögadd karta ritad.jpg
Fl(2) 10s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Holmögadd. Foto Esbjörn Hillberg
Fyrarna Malören, Stora Fjäderägg och Holmögadd. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Holmögadd. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Holmögadd fyr och nybyggd kopia av vippfyr. Foto Esbjörn Hillberg
Holmögadd fyr som täckt stenkolsfyr 1838, spegelfyr 1872 och linsfyr i nutid. Figur Leif Elsby
Holmögadd som spegelfyr. Fotograf okänd
Holmögadd i vinterskrud. Spegelfyr. Fotograf okänd
Holmögadd fyr 1921 med knallsignalapparat. Foto Lotsverket
Holmögadd med mistsignalkanoner. Foto Tage Lundgren
Holmögadd från sjön. Foto Lotsverket
Holmögadd boningsplats 1920. Foto Lotsverket
Holmögadd fyrvaktar- och biträdeshus 1939. Foto Lotsverket
Holmögadd fyrmästarhus 1939. Foto Lotsverket
Vendla Thorslund (1883-1955) var år 1919 lärarinnaHolmögadd, Bergudden och Fjärdgrund (f.d. Holmsund)
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
082600 C 5870 N 63 36, O 20 45 Fl(2) 10 s 24,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1760 1854 1967 2003 20,5 21,4


Förhistoria med vippfyr

Ön har en flack berggrund.

1760 den 26 mars gavs i en kunglig resolution "nådig approbation till en så kallad vipps upprättande med fyrpanna på Holmögaddarne". En vippfyr uppfördes på Holmögadd, ritad av fortifikationsofficer Johan Georg Steuer vid Flottans mekaniska kår i Karlskrona. Detta var den fjärde fyr på svensk mark byggd av svenskar och den första norr om Örskär.

1779 brann fyren ner.

Öppen kolfyr

1782 ersattes vippfyren med en spira med järnarm, ritad av överintendent Carl Fredrik Adelcrantz.

  • Vid lugnt väder placerades en ljuslykta på armen,
  • vid hårt väder en stenkolsgryta.

1785 uppfördes ett massivt cirka 6 m högt vid basen kvadratiskt, uppåt avsmalnande granittorn, med en gryta med öppen kolfyr på toppen. En trätrappa med räcke ledde till toppen. Detta var mycket likt fyren vid Djursten, vilken hade uppförts 1766-1777.

1837 övertog Kronan ansvaret för fyren.

Täckt stenkolsfyr

1837-1838 byggdes tornet "enligt Löwenörns princip" som täckt stenkolsfyr. Som provisorisk fyr användes en vippfyr.

Spegelfyr

1853-1854 byggdes tornet fullständigt om efter ritningar av Carl Sandell. Ett i granitsten cirka 20,5 m högt runt torn med lanternin och spegelapparat med 14 st paraboliska speglar med var sin oljelampa. 3 var monterade runt en övre järnring samt 11 var monterade runt en undre järnring. 83 steg ledde upp till lanterninen. Fyrkaraktär: fast sken.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 63° 35’,8. Long. O. 20° 46’,6.

  • Fyrapparaten: 14 st paraboliska speglar med oljelampor.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 72 fot (21,6 m).
  • Fyrtornet: av sten, grått.
  • Lysvidd: 12 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 15 fot (4,5 m).
  • Lysfält: från NO t O över O, S och V till NNV.
  • Tornets höjd från grund: 70 fot (21,0 m).

Fyrinrättningen ligger på Södra Gadden, ett av de många skär, som i sydlig riktning utgår från Holmön och Ängsön. Skäret är kalt och stenbundet och på alla sidor omgivet av stenhällar, som gör landningen svår. För att fartyg så mycket säkrare må kunna varnas för de halvmils långa grundflak, som från skäret utgår i sydlig riktning och slutar med 5-fotsgrundet Gaddsnytan, är fyrljuset i riktning mot detta grund, dvs i S 28 V, förstärkt. På omkring 200 fots avstånd NO om fyren står fyrbetjäningens m fl hus. Sydvart om fyren är i ett särskilt hus uppställda tvenne kanoner, varmed skjuts två tätt på varandra följande skott, då under tjocka ljudsignaler hörs från i närheten varande fartyg. Holmö Gadds fyr, jämte det sydvart därom liggande finska fartyget Snipan, ger god rättelse för att söderifrån inkomma i Norra Kvarken. Då Holmö Gadds fyr belyser en betydlig del av såväl Östra som Västra Kvarken, är den för navigering i dessa farvatten av stor vikt.”

1872 erhölls två mistsignalkanoner med lavetter och ett kruthus.

Fotogen

1884 utbyttes rovoljelamporna mot fotogenlampor med veke. Lysvidden ökade till distansminuter.

1889 erhölls mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion".

Linsfyr

1896 installerades ny lanternin och en omgående lins, fotogenlampa med veke. Linsapparaten levererades av firma Barbier i Paris.

1908 utbyttes mistsignalkanonen mot knallsignalapparat, åtkomlig från vaktrummet på tornet. Ena signalkanonen flyttades till Faluddens fyrplats.

Lux-ljus

1925 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus. Ljusstyrka 130 000 Hefnerljus

Elektriskt ljus

1939 elektrifierades fyren. Ljusstyrkan ökade till 800 000 Hefnerljus

1946 togs linsfacket med catadioptrisk spegellins bort.

1967 fick fyrplatsen en allmän upprustning.

  • Fyren automatiserades men bemanningen behölls.

1968 var tornet grått.

1970 delautomatiserades fyren.

19?? stängdes mistsignaleringen.

2000 är Holmögadd och Kullen de två fyrplatser i Sverige, vilka fortfarande var bemannade

Avbemanning och personal

2003 den 25 februari avbemannades fyrplatsen, den sista bemannade i Sverige.

  • Delfinansieringen från försvaret och SMHI hade löpt ut.

När fyren avbemannades arbetade här fyrmästare Per Erik Broström, biträdande fyrmästare Staffan Öberg, förste fyrvaktare Sven-Olof Gustafsson och Christer Herrmans två och två i 14-dagars skiftgång.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Holmögadd

Och sedan

Nuvarande optik: 3:e ordn. liten (750 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 4 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (4-13) separata katadioptriska prismaringar, 2 fack á 120° monterade i 60° vinkel mot varandra med mörkt 120° fack emellan, roterande, kvicksilverlagring, F Barbier & Benard. 2x1000W 120V glödlampa. Landkabel, reservkraft från dieselmotor

Nuvarande karaktär: Fl(2) 10 s 24,5 M. Lyshöjd: 21,4 m.

Kustartilleri

1943 under det pågående andra världskriget anlade försvaret här verksamhet för kustartilleri

Under 1970-talet byggde försvaret på några strategiskt viktiga platser ersättningssystem för äldre kustartilleri. På militärt språk betecknades de ERSTA (ERSättning Tungt Artilleri). De batterier som blev färdigställda var placerade vid Söderarm, Landsort, Slite, Ystad, Trelleborg och Holmögadd. Söderarm stod klart 1977 och Holmögadd blev det sista batteriet och var klart 1983.

2003 avvecklade försvaret dessa verksamheter

Idag är allt skrotat och plomberat, det enda som finns kvar intakt är 3:e pjäs på Öja, vid Landsort. Den ägs av Statens Fastighetsverk som förvaltar den som musealt byggnadsminne

Bilder och mer info: KA-batteriet på Landsort

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, Fb, ex.bitr. 1/11-28/2, sem.-vik. halva semestertiden.
Klass Fyrplats klass: I. Kallortsklass: II. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: B.
Fyrinrättningen Elektrisk fyr, lins 3:e ordningen mindre. Radiofyr. Nautofon. 2 st. 50 hkr. Bolinder-motorer. Grått 20,5 m högt fyrtorn av sten. Fyren anlagd 1764.
Läge och natur På den sydligaste av Holmöarna. 3 km långt och 1 km brett lågt skär. Skäret är sönderskuret av vikar och insjöar. Obetydlig växtlighet.
Bostäder Fm 3 rum och kök, Fv och Fb 2 rum och kök vardera. Reparation pågår. Värmeledning, avlopp och el.ljus installeras.
Hamn Dåligt skyddad hamn med brygga, slip och båthus 300 m från fyren.
Kommunikationer Tjänstebåt, 8-10 hkr. Bolinder-motor, 4 resor i månaden antingen Holmön 27 km eller Holmsund 28 km.
Postanstalt Holmsund (Holmön). Väg dit: 28 (27) km.
Handelsbod Holmön och Holmsund. Väg dit: från landningsplatsen 2 resp. 1 km.
Skola B-skola Holmön. A-skola Holmsund. Läroverk i Umeå. Inackorderingsbidrag.
Övrigt Borrad brunn 10 m från bostäderna, men vattnet för närvarande (hösten 1943) ej drickbart. Brunn 75 m från bostäderna, men denna brunn håller ej vatten. Meteorologisk II klass kuststation, som sköts turvis av de vakthavande.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Inga övernattningsplatser för allmänheten
Ägare SjöV fyren och bostäder, Fortifikationsverket äger marken
Kontaktperson Holmögadds Intresseför. , http.//gadden.holmsund.org, Anders Wincent 090-41903, 0706-668752 eller Roland Boström 0707-556328. SjöV, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Inga båtförbindelser finns. Fyren ligger på sydudden av ön Sörgadden c:a 12 nm från Holmöns hamn och det är ungefär samma avstånd från Holmsund. Brygga finns på norra sidan av Sörgadden med bilväg mellan bryggan till fyrplatsen (ca 1 tim promenad) Den gamla fyrhamnen nära fyren på sydsidan av Sörgadden är svår att anlöpa.
Övrigt Holmögadd var den fjärde fyren som byggdes av svenskar och den första norr om Örskär. Platsens första fyr var en vippfyr byggd 1760 som var tänd och bemannad hösttid. Den lyste inte så bra och brann upp 1779. Tre år senare byggdes en ny enkel koleldad fyr (ritad av Adelcrantz) som inte heller lyste så bra. År 1785 byggdes därför ett 6 m. högt torn på vars topp fanns en öppen stenkolsfyr och en lykta med ett ljus. Denna fyr ersattes 1 september 1838 av ett nybyggt vitrappat fyrtorn av gråsten med lanternin och täckt stenkolseld som tillsammans med Storjungfrun blev en av de två sista stenkolsfyrarna som byggdes i Sverige. Fyrens låga syntes 3 mil i klart väder och den klassificerades som täckt stenkolsfyr.

År 1854 byggdes ett nytt stentorn med 14 paraboliska speglar (11 monterade runt en undre järnring och 3 runt en övre, spegeldiameter 48 cm) som hade varsin envekig rovoljelampa (förbrukning 2,6 cl/tim) med oföränderlig oljeyta som år 1884 byttes mot envekiga fotogenlampor (förbrukning 5 cl/tim) med oföränderlig bränsleyta. År 1896 installerades nuvarande lins men med en katadioptrisk spegel (ersatt 1946 av mörkfack), roterande i kvicksilver samt trevekig fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim) med oföränderlig bränsleyta. År 1925 installerades luxljus, år 1939 elektricitet (1000W 110V lampa) och år 1960 fick fyren 220V.

Mistsignalering sköttes med 2 kanoner (finns kvar) från 1872, knallsignalapparat från 1908 och nautofon från 1939. De äldsta byggnaderna är fyrvaktarbostaden och kolhuset av sten från 1838 samt fyrmästarbostaden från 1854. År 1928 byttes lanterninen.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935 och 2000, fyr och fyrplats.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Norra Kvarken, svenskt fyrväsende, Lotsverket, vippfyr, spegelfyr, fyrljusreflektor, mistsignal, täckt stenkolsfyr, Steuer, Adelcrantz, Faludden.