Lysboj

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Lysboj, ett flytande sjömärke med fyrljus.

Den första kanalen med lysbojar var den i inloppet till St Petersburg. Året var 1877. Det blev en sådan framgång att Julius Pintsch erhöll St Stanislaus-medaljen av tsaren. Den drevs med den sk fett- eller oljegasen, som utvecklades av den tyske ingenjören Julius Pintsch. Gasen kunde lagras komprimerad tio gånger jämfört med sin ursprungliga volym. Den fick stor spridning över världen som belysning för tåg och tågvagnar. En lysboj med detta bränsle kunde lämnas utan påfyllning i månader.

1880 lades den första lysbojen av detta slag ut i Themsens mynning. Under de följande 15 åren tillverkades över 400 bojar av detta slag.

I början av 1900-talet lade man i Kalmarsund ut att antal lysbojar av Mühlenfels typ. De drevs med acetylen.

1904 utlades den första lysbojen med AGA-ljus, vid Trädgårdsgrund i Kalmarsund. Denna hade fast sken och med en gasförbrukning som var alldeles för hög. Därefter utvecklades klippapparaten och senare solventilen.

1909-1916 utbyttes Mühlenfels- bojarna i Kalmarsund ut mot lysbojar med AGA-ljus. På 1910-talet slog acetylen och AGA-ljuset igenom. AGA-ljuset ersattes betydligt senare med elektriskt ljus, det som idag är allenarådande.

Symbol lysboj.jpg SweFlag.jpg DKFlag.jpg NorFlag.jpg FiFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg Livet.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Lys- och klockboj med AGA-ljus, solventil och gasackumulatorer. Figur Leif Elsby
Byte av gastuber på lys- och ljudbojen Sänkberget. Foto Vilgot Andersson
Lysboj kunde ha AGA-ljus upphängt i en linspendel. Arkiv AGA AB

Ljus- och ljudboj

Ibland kombinerades bojen med

  • en klocka, sk klockboj. Klockans klämtande fick kraft från sjöhävningen, eller
  • en ljudpipa, som fick kraft genom sjöhävningen,

Nutid

Idag är Sjöfartsverkets lysbojar av stål. Dock finns ett fåtal gjorda i plast. Ett mindre antal äldre typer finns också och används mest inomskärs, men flertalet är av typ S7 eller S10 med en total längd av 7 resp 10 meter.

  • För samtliga används idag engångsbatteri som energikälla. Detta har en kapacitet av 630 Ah. Upp till 4 st kan få plats.
  • Samtliga är försedda med en klippapparat (elklipp), vilken styr ut en glödlampa. Denna har två glödtrådar. När den först använda glödtråden går sönder kopplas den andra in automatiskt.

2001 hade Sjöfartsverket cirka 400 lysbojar utlagda. Sjöfartsverkets fartyg Baltica och Scandica är speciellt utrustade för att göra översyn av lysbojar och annan utprickning.

Lysboj med glödlampa ersätts undan för undan av lysboj med LED-ljus (lysdiodarmatur).

Länkar


Jfr boj, fyr, mistsignal, solventil, klippapparat, Dalén, elklipp, utprickning, lysprick, reflexmaterial, radarreflektor, Persgrunden