Nidingen

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Nidingen, nu svensk, f.d. dansk, f.d. bemannad fyrplats på ön med samma namn, utanför Kungsbacka och Onsalalandet. Kattegatt. Bemannad 1624-1979

Nidingen var ursprungligen en dubbelfyr, d.v.s med två fyrljus. Detta för att undvika förväxling med andra fyrar med fast sken
Nidingen karta ritad.jpg
Fl(1+2) 27s.jpg

DKFlag.jpg SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Nidingen nya fyren. Foto Mats Folkesson
Nidingen gamla fyrarna och den nya. Foto Esbjörn Hillberg
Nidingen. Foto Esbjörn Hillberg
Nidingen från sjön. Foto Esbjörn Hillberg
Fyrarna på Morups Tånge och Nidingen. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Nidingen. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Två fat med öppen kolfyr 1624-1834. Figur Leif Elsby
Två vippfyrar 1635-1660-tal. Figur Leif Elsby
Två täckt stenkolsfyr 1834-1846. Figur Leif Elsby
Två linsfyrar 1846-idag. Figur Leif Elsby
Nuvarande fyr från 1946. Figur Leif Elsby
Klockstaplar på Nidingen. Figur Leif Elsby
Nidingen totalvy 1919. Foto Lotsverket
Nidingen. Foto okänd
Nidingen södra stranden 1928. Foto Lotsverket
Nidingen från sjön 1931. Foto Lotsverket
Nidingen fyrmästarbostad 1931. Foto Lotsverket
Nidingen fyrmästarbostad 1931. Foto Lotsverket
Fyrbiträde Axel Walding, fyrmästare Knut Sahlin o Therese Sahlin 1933. Foto okänd
Nidingen Åke Helldner, Stig Svahn och Karl Hillgren 1940. Arkiv Halmstad Stads Museum
Erland Johansson med sonen Lennart Lundborg 1968. Arkiv Halmstad Stads Museum
Nidingen. Foto Mats Folkesson
Nidingen. Foto Mats Folkesson
Nidingen. Foto Mats Folkesson
Kassunfyren Lilleland. Figur Leif Elsby
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
744300 C0670 N 57 18, O 11 54 Fl (1+2) WR 27s 22 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1624 1946 1975 1979 23,5 25,4


Grundområdet

Ön är flack och består av kullersten och bildades som ändmorän av inlandsisen.

  • Kullersten omger ön med ett omfattande grundområde, vars nordvästra spets kallas Lilleland.
  • Området rymmer Sveriges största skeppskyrkogård.

Danska tiden

1623 beordrade den danske kung Christian IV sin länsherre i Varbergs län att fyren skulle uppföras.

1624 anlades fyr, träplattform av ek med två fyrfat för öppen kolfyring, två för att inte förväxlas med fyren på Anholt.

  • Nidingen är troligen världens första dubbelfyr.
  • Fyren brann snart ner och ersattes av två järngrytor som ställdes direkt på marken.

1635 beordrade den danske kung Christian IV att Nidingen, Anholt och Falsterbo skulle förses med samma typ av vippfyr som utvecklats för Skagens fyrplats.

  • Fyrgrytorna ställda på marken ersattes av två vippfyrar eldade med stenkol.

Svenska tiden börjar

1645 föll fyrplatsen i svensk ägo genom freden i Brömsebro.

  • Då inleds "en dunkel period på omkring 100 år" i Nidingens historia.
  • Flera förslag diskuterades, utarbetades och kritiserades om fyrarnas förbättring men ingenting hände.
  • Fyringen sköttes som brukligt på den tiden på entreprenad.

På 1660-talet övergavs Nidingens vippfyrar och fyrgrytorna ställdes direkt på marken. "De brunno på sin aska".

Entreprenörer

1732-1747 hade kommissarie Busch i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1747-1766 sköttes fyrentreprenaden av Skånska Stenkolsintressenter. De hade även entreprenaden för Kullen och Falsterbo.

  • Fyrmännen på Nidingen var då 4 stycken, dvs 1 (!) i varje vaktskift om 14 dagar.
  • Denne skulle då ensam sköta två fyreldar, under årets mörkaste tid 17-18 timmar per dygn.
  • Det var inte alltid vädret tillät att avlösning kunde ske i tid.
  • Sättet att bedriva fyringen kritiserades.
  • Stenkolsintressenterna ledsnade i förtid och överlät entreprenaden.

1652 bestämdes att de svenska fyrarna skulle administreras under Amiralitetet som också skulle ha tillsynen.

1763-1766 hade handelsman Peter Bagge entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1766-1786 hade handlanden och rådmannen Sven Schale i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1766 uppfördes en mistklocka i stapel. Nidingen blev härigenom världens första mistsignalstation.

  • Tornet var 15 fot högt och ritat 1764 av Carl Cronstedt. Klockan tillverkades 1765 av klockgjutare Georg Meijer i Stockholm. Klockan i brons vägde 11 skeppspund och var försedd med inskription. Klockstapeln tillverkades på Amiralitetsvarvet i Göteborg och fraktades i delar till fyrplatsen dit den anlände den 14 juni 1766. Slutsumma 7 946 daler 13 1/3 öre silvermynt. Klämtningen började den 16 juli 1766. "Vid mörkt mistigt och disigt väder, under hela året, såväl dag som natt, klämtas med denna klocka varje halvtimme 4 gånger, fyra slag i följd, dock så att man mellan varje slag kan räkna ungefär till tjugo, och alltså slagen blifva tydligare och distinktare".
  • Fyrmännen hade utökats till 8 stycken, dvs 2 i varje vaktskift om 14 dagar.
  • För fyringen fick de betalt av entreprenören, för klämtningen fick de betalt av Kronan.
  • De kan betraktas som de första i riket statsanställda fyrvaktarna.

1788, 1790 och 1791 besökte Anders Polheimer och studerade fyringen med stenkol på Nidingen, Kullen, Falsterbo och Grönskär.

1811 övertogs ansvaret för fyren av Kronan i och med att ingen entreprenör lade ett anbud för fyringen.

1824 uppfördes en ny klockstapel i trä. Dock var stapeln hög och skymde fyrljuset.

Vrakbärgningsstation

1692 bildades Södra Dykerikompaniet för bärgning av förlista fartyg.

  • På Nidingen upprättade man en dykeristation med upplag av dåtida bärgningsredskap jämte stort magasin för förvaring av gods.

1830 drogs Dykerikompaniets bärgningsstation in och dess personal lämnade ön.

Två torn

1831 utlystes en entreprenadauktion för uppförandet av två nya fyrbyggnader av sten, ett bostadshus samt ny klockstapel av ek.

  • Kofferdistyrman H Lund från Onsala lämnade det lägsta budet, som löd på 16 500 riksdaler banko. Se riksdaler.
  • Fyrarna hade ritats som runda torn.
  • Lotskapten Dreutzer stakade ut den nya fyrplatsen.

1832-1834 uppfördes i sten de båda tvillingtornen, 13 m höga och sexkantiga, för stenkolseldning inom lanterin "i enlighet med Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr.

  • En ny klockstapel uppfördes i trä.
  • Ett bostadshus uppfördes. Detta inrymde en fyrmästare, två fyrvaktare och ett biträde med familjer. Gemensamt kök.
  • Brunn med saltbräckt vatten fanns på Nidingen. Som dricksvatten tjänade insamlat regnvatten.
  • Grunden till tornen gjordes rund i enlighet med ritningarna. Men när tornen skulle uppföras visade det sig att Nidingens kullerstenar inte lämpade sig för uppgiften. För att hålla byggkostnaden nere inhämtades tillstånd att ta färdighuggen sten från murverket i Varbergs fästning. Med denna sten på plats på Nidingen visade det sig att den inte lämpade sig till att bygga tornen runda utan man fick tillstånd att bygga dem sexkantiga.
  • Lotskapten Dreutzer fick i uppdrag att rita av lanterninen på Skagens täckta stenkolsfyr.
  • Lanterninerna på Nidingen uppfördes lika som den på Skagen.
  • De båda täckta stenkolsfyrarna tändes första gången 15 december 1834. Lysvidd: 12 M.

12 år senare ansågs tekniken "täckt stenkolsfyr" vara föråldrad och fyrarna byggdes om till linsfyrar.

Linsfyrar

1846 byggdes tornen om, de höjdes till 62 fot (= 19 m) och försågs med ny lanternin med 3:e ordningens stillastående trumlins.

1853 uppfördes en ny klockstapel av järn. Den var tillverkad i Trollhättan av Nydqvist & Holm (Nohab).

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, vardera med fast sken.

  • Fyrapparaten: 3:e ordningens lins-.
  • Fyrljusens höjd över vattenytan: 68 fot (20,4 m).
  • Fyrtornen: av sten, grå.
  • Lysvidd: 12 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 15 fot (4,5 m).
  • Lysfält: runtom horisonten.
  • Tornets höjd från grund: 62 fot (18,6 m).

De 2 fullkomligt lika fyrtornen är uppförda på skäret Nidingen, SV från Kungsbackafjorden. Tornen är grå och stå i ONO och VSV från varandra på ett avstånd av 100 fot. Dels söder, dels norr om tornen ligger fyrbetjäningens boställs- m fl hus, varav några är rödmålade, andra gråa. NV från tornen står en klockstapel och klämtas med däri hängande klocka under disigt väder och tjocka, och finns dessutom kanoner, med vilka under sådana omständigheter besvaras från i närheten varande fartyg avskjutna signalskott, därvid såsom svar 3:ne skott lossas strax efter varandra. Annan ljudsignal besvaras jämväl. På nordöstra änden av det från skäret utskjutande grund finnes utsatt en större prick med svart toppmärke. ”

1875 installerades tre framladdade mistsignalkanoner erhållna från kustartilleriet och örlogsflottan.

  • Med dessa sköts varningsskott om fartyg sågs gå mot eller för nära reven.
  • Vid mistigt väder sköts 3 på varandra följande skott, som svar på ljudsignaler avgivna av fartyg .

1883 installerades ångmistsirén.

  • Ett maskinhus i tegel uppfördes för att inrymma maskineriet.
  • Fördel med detta var att den gav ett kraftigare ljud med längre varaktighet.
  • Nackdelen var att det tog tid att elda upp trycket i pannan innan den var klar att använda.

1883 utbyttes rovoljelampa mot fotogenlampor med veke.

1884 nya lampnäbbar med tre vekar. Fotogen pumpades till vekarna så att de fick ett ständigt överskott. Ljusstyrka: 2 500 HK.

1886 flyttades mistklockan med stativ till Böttö fyr och finns sedan 1946 uppsatt utanför Sjöfartsmuséet i Göteborg.

1890 uppsattes i sydvästra tornet en persiennapparat (von Otters klippapparat) med urverk och lod.

  • Denna visade reguljärt klippsken över en sektor 21° över grundet Fladen.

1905 installerades Lux-ljus med tre glödnät i båda fyrarna. Ljusstyrka: 10 000 HK.

1911 anordnades i nordöstra tornet röd sektor över revet Lilleland.

  • En bagarstuga uppfördes av virket från det rivna boningshuset på Malö, 2,5 M NO Nidingen.

1914 installerades en ny mistsirén driven av komprimerad luft från explosionmotordriven kompressor.

  • Denna kunna startas upp på 5-10 minuter.
  • Mistsignal: 1 ljud var 60 s (3+57).

1940 installerades en kompressordriven tyfon, vilken ersatte mistsirénen. Mistsignal: 1 ljud var 60 s (3+57).

Nytt torn och Lilleland

1945 uppfördes på undervattensrevet Lilleland ost fyrplatsen en kassunfyr, som försågs med dalén-ljus.

1946 elektrifierades Nidingens fyrplatsen.

1946 ersattes de båda stenfyrtornen med ett torn i betong, 24 m högt, sammanbyggt med det gamla maskinhuset strax SV om de båda stentornen.

  • Maskinhuset byggdes till och fick två dieseldrivna reservkraftverk.
  • Ny kraftkabel kopplades in från land.
  • För mistsignalering försågs fyren med en 4-grupps Nautofon.
  • Lins 3:e ordningen omgående blixtsken. Ljusstyrka: 300 000 HK.
  • Cirkulär radiofyr: Räckvidd: 50 M. ID-signal: NI.
  • Mistsignal: 2 ljud 30 s (3+1+1+25).
  • Linsen i det NO tornet flyttades till Utgrunden kassunfyr .
  • Nidingen var världens sista dubbelfyr när de båda äldre fyrarna ersattes av den nya.

1961 var fyrkaraktären Bx(1+2) 30 s 15 M. Ljusstyrka: 300 000 HK (vit sektor). Roterande lins med 1000 W 120 V glödlampa. Mistsignal: Nautofon 2 ljud 30 s (3+1+1+25).

1968 var tornet 23,5 m högt och försett med ett svart bälte. Lins av 3:e ordningen. Omgående.

  • Optisk karaktär: Bx(1+2) 30 s 15 M. Ljusstyrka: W 250 000 cd, R 64 000 cd.
  • Akustisk karaktär: Nautofon 1 långt och ett kort ljud var 30 s (3+1+1+25).
  • Cirkulär radiofyr: RC 421. Räckvidd: 30 M. ID-signal: NI. Frekvens: 294,2 kHz. Ingick i kedjan Kattegatt S (danskt fyrskepp), Nakkehoved (dansk), Nidingen, Anholt N (danskt fyrskepp).

1970-talet automatiserades fyr och mistsignal.

Mistsignaler på Nidingen, bilder

Mistsignal lyssna

Klicka här för att lyssna Nidingen Klicka här, 2 ljud var 60s: 3 + (1) + 3 + (53)

Klicka här för mera: Mistsignal ljud

Avbemanning och personal

1979 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Nidingen

Och sedan

1987 drogs mistsignaleringen in.

Nuvarande optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar, 6 fack á 60° samt catadioptrisk krona (15 ringar) och krans (4 ringar), omgående på kullager. 2x1000W 120V glödlampa. Sjökabel, reservkraft från dieselmotor

Nuvarande karaktär: Fl (1+2) WR 27 s 22 M. Lyshöjd: 25,4 m.

Länkar

  • Ur Blänket 2011:5 Ett 50-årsminne, Adolf Fredrik Waldner med historik av barnbarnet Eva Larsson

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, 2 Fb, (ej sem.-vik.)
Klass Fyrplats: I. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen 2 fyrar, fotogenglödljus, linser 3:e ordningen. Tyfon, 2 st. 11 hkr. Bolinder-motorer. Två grå 18,4 m höga fyrtorn. Fyren anlagd år 1635. Under år 1945 kommer fyrplatsen att elektrifieras. Ett nytt torn bygges å Nidingen och ett d:o å Lilleland vilket senare skall fjärrmanövreras från Nidingen. De gamla fyrarna nedläggas.
Läge och natur Ett kalt c:a 1000 m långt och 700 m brett skär SV Kungsbackafjorden. Något gräsbevuxet. Planteringsland.
Bostäder Fm 3 rum och kök, Fv 3 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Inga bekvämligheter.
Hamn Slip (räls och vagn) samt brygga för småbåtar. Hamnen är ej skyddad.
Kommunikationer Tjänstebåt, 4 resor i månaden april-sept., 3 resor i månaden okt.-mars till Onsala.
Postanstalt Mariedal, Onsala. Väg dit: 5 dist.-min. sjöväg, 5 km landsväg.
Skola B-skola Ledet Onsala, A-skola Kungsbacka.
Övrigt Dricksvatten från 2 brunnar. Meteorologiska observationer, men ej stormvarningsstation.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Konferensverksamhet /hotell 1 hus med 8 bäddar och 1 med 3 bäddar, kök, mm.uthyrning 0300-60089, www.gottskarhotell.se. En lägenhet hyrs av Nidingens Vänner och en av fågelstationen.
Ägare SjöV nya fyren och maskinhuset, Statens Fastighetsverk allt annat (031-137589).
Kontaktperson Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000
Vägbeskrivning Nidingens Vänner: Annette Seldén 0703-543618, Stig Karsegård 0706-590722. www.nidingensvanner.se
Övrigt Första fyren var en koleldad öppen fyr som byggdes av danskarna 1624. Den ersattes 1629 av två koleldade vippfyrar (världens första dubbelfyr). Fyrplatsen blev svensk vid freden i Brömsebro 1645. På 1670 talet skövlades ön av danskarna och därefter monterades 2 fyrgrytor upp på enkla stenfundament. Nuvarande två sexkantiga torn byggdes 1832 som täckta stenkolsfyrar av sten från Varbergs fästning. De förhöjdes till ca 18 m år 1846, koleldning slopades, båda fick 3:ordn. (1000 mm) dioptriska trumlinser 4 fack á 72° med katadioptrisk krona (11 ringar) och tvåvekiga mekaniska rovoljelampor. De tändes 1 oktober 1846 som stillastående lentillefyrar af 3:e ordn., skenet syntes 3 mil. År 1884 installerades trevekiga lampnäbbar för fotogen i båda. År 1889 fick sydvästra fyren trevekig moderatörlampa för fotogen och 1890 en persiennapparat med urverk och lod., År 1890 fick den nordöstra en trevekig Denechaux fotogenlampa (yttervekens yttre diameter 7 cm). År 1905 installerades luxljus i båda och 1946 släcktes de när den nya fyren, som hade elektriskt ljus, tändes. Linsen i den nordöstra flyttades till Utgrunden, linsen i den sydvästra var kvar några år. På Nidingen byggdes 1766 världens första bemannade mistsignalstation bestående av en metallklocka upphängd i en klockstapel. Klockan flyttades 1886 till Böttö fyr och finns sedan 1946 utanför Göteborgs Sjöfartsmuseum. År 1873 installerades tre kanoner som mistsignaler varav en fortfarande finns kvar på Nidingen. År 1883 installerades ångmistsirén, år 1914 sirén med komprimerad luft och år 1940 tyfon. RC installerades 1946
Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne, 1935, gamla fyrarna och 1993 nya fyren samt 11 byggnader. Förslag på ökat byggnadsminne inkl Lilleland .

Öns norra del är fågelskyddsområde med besöksförbud 1 april – 15 juli.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, dykerikompani, Lotsverket, vippfyr, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, linsfyr, mistsignal, reservkraft, entreprenör, Malö, Fladen, Lilleland, Cronstedt, Nohab.