Skagerack

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Skagerack, farvattnen mellan Nordsjön och Kattegatt.

Skagerack är en del av Atlanten, avgränsad i väster av en tänkt linje mellan Lindesnes (på norska Sörlandet) till Hanstholm (på danska Jylland) och i söder av en tänkt linje mellan Skagen och Marstrand
I norr avgränsar Norge, i väster Sverige och i syd Danmark 
OksöyKartaRitad.jpg

KanalSymbol.jpg SweFlag.jpg DKFlag.jpg NorFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol lysboj.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg

MåseskärFörlängd.jpg



Laddar karta ...


Barents havBarents havNorska havetNorska havetBottenvikenBottenvikenNorra KvarkenNorra KvarkenBottenhavetBottenhavetBottenhavetFinska vikenFinska vikenFinska vikenLadogaMälarenMälarenNorra ÖstersjönNorra ÖstersjönGotlandGotlandKalmarsundKalmarsundVänernVänernVätternVätternNordsjönNordsjönSkagerackSkagerackKattegattKattegattÖresundÖresundBornholmMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSödra ÖstersjönSödra ÖstersjönSödra ÖstersjönÅlands havÅlands havFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeDanskt fyrväsendeDanskt fyrväsendeOmrådenKartor2 kopiera.jpg
Bildinformation
Norskt fyrväsendeNordsjönSkagerackKattegattDanskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeKobbergrundKobbergrundLäsö RendeLäsö RendeLäsöLäsöLäsö TrindelLäsö TrindelLäsö NordLäsö NordHanstholmHanstholmLodbjergLodbjergRubjerg KnudeRubjerg KnudeHirtshalsHirtshalsSkagenSkagenCarlstenCarlstenHättegrundHättegrundPater NosterPater NosterKråksundsgapKråksundsgapMåseskärMåseskärIslandsbergIslandsbergDynabrottDynabrottHållöHållöKlövskärKlövskärVäderöbodVäderöbodSvangenSvangenUrsholmenUrsholmenNordkosterNordkosterGrisbådarnaGrisbådarnaTrubadurenTrubadurenVingaVingaVingaGöteborgGöteborgValöValöTistlarnaTistlarnaFjordskärFjordskärNidingenNidingenFladenFladenListaListaMarköyMarköyLindesnesLindesnesRyvingenRyvingenSongvårSongvårOksöyOksöyGrönningenGrönningenSaltholmenSaltholmenHomborsundHomborsundRivingenRivingenTorungenTorungenLyngörLyngörStangholmenStangholmenJomfrulandJomfrulandLangöytangenLangöytangenTvisteinTvisteinSvennerSvennerTorbjörnskärTorbjörnskärFerderFerderFulehukFulehukGullholmenGullholmenRödtangenRödtangenFiltvetFiltvetIldjernsfluIldjernsfluDynaDynaSkagerack kopiera.jpg
Bildinformation
GrisbådarnaGrisbådarnaNordkosterNordkosterUrsholmenUrsholmenSvangenSvangenVäderöbodVäderöbodKlövskärKlövskärHållöHållöBrofjordenVänernSkagerackIslandsbergIslandsbergMåseskärMåseskärKråksundsgapKråksundsgapPater NosterPater NosterHättebergetHättebergetCarlstenCarlstenErholmenErholmenVingaVingaValöValöTistlarnaTistlarnaFjordskärFjordskärNidingenNidingenGöta älvTrollhätte kanalGöta kanalGöteborgSkagenSkagenHirtshalsHirtshalsLäsöSkageraqckBild.jpg
Bildinformation

Några f.d. bemannade fyrplatser i Skagerack

Svenska sidan från norr till söder

Nordkoster, Ursholmen, Svangen, Väderöbod, Klövskär, Hållö, Islandsberg, Kråksundsgap, Måseskär, Pater Noster, Marstrands hamnfyr, Carlsten, Erholmen gasstation

De norska fyrarna från norr till söder (fetstil markerar angöringsfyr , annars ledfyr):

Lindesnes , Hatholmen , Ryvingen , Songvår, Odderöy , Grönningen , Oksöy , Saltholmen, Homborsund , Rivingen , Torungen , Sandvikodden , Ytre Mökkalasset , Lyngör , Stangholmen , Stavseng , Strömtangen , Jomfruland , Langöytangen , Stavernsodden , Tvistein , Svenner , Ferder , Fulehuk , Bastöy , Rödtangen , Filtvet , Heggholmen , Kavringen , Dyna , Steilene , Digerudgrunnen , Gullholmen , Struten , Homlungen , Torbjörnskär


Danska sidan från norr till söder

Skagen, Hirtshals, Rubjerg Knude, Hanstholm

Några bilder på f.d. bemannade fyrplatser i Skagerack


Fyrskepp

Svenska sidan: Grisbådarna

Danska sidan: Skagens Rev

Norska sidan: Ildjernsflu

Några bilder på fyrskepp i Skagerack

Kassunfyrar

Svenska sidan: Hätteberget, Dynabrott, Brandskärsflak, Persgrunden lysboj

Danska sidan:

Norska sidan:

Radiofyrar

Svenska sidan: Hållö, Grebbestad, Klövningarna

Danska sidan: Skagens Rev, Skagens hamn, Hirtshals, Hanstholm

Norska sidan: Dyna, Filtvet, Fulehuk, Ferder, Stavernsodden, Langöytangen, Arendal, Oksöy, Odderöy, Lista

Området

Skagerack, även stavat Skagerak, del av Nordsjön. Ordet Skagerack härleds från "Skagen" och från det holländska ordet "rak", i betydelse rak farled.

Skagerack och Kattegatt bildar tillsammans Västerhavet.

Skagerack begränsas

  • i norr av det norska Sörlandet,
  • i väster av en tänkt linje från Lindesnes (på Sörlandet) till Hanstholm (på nordvästra Jylland, Danmark),
  • i syd av norra Jylland med fortsättning över en tänkt linje från Skagen till Pater Noster (vid Marstrand), och
  • norrut längs Bohuslän med fortsättning till det norska Sörlandet.

Yta cirka 45 000 km2.

Tidvatten och ström

Strömmar i Skagerack. Svensk Lots Del A 1968

Trots att Skagerack står i förbindelse med Nordsjön och Atlanten är tidvattnet inte särskilt markant.

  • Skillnaden mellan högvatten och lågvatten är som störst i Oslofjorden.
  • Vid spring är den här cirka 0,5 m och inträffar cirka 10 dygn efter månens kulmination.
  • Skillnaden minskar ju längre söderut man kommer och är vid Smögen cirka 0,4 m och i Varberg cirka 0,2 m.
  • Tidvattenström av betydelse förekommer endast i några smalare sund, t ex Svinesund och mellan öarna Tjörn och Orust respektive fastlandet.
  • I Svinesund kan tidvattnet ge en höjdskillnad av 0,6 m.

Ytvattenströmmarna bestäms av den från Nordsjön inkommande jutska strömmen och som sätter åt öster, samt den från Östersjön kommande nordgående baltiska strömmen och den härigenom uppkomna virveln som sätter norrut längs bohuskusten och vidare västerut längs den norska sydkusten.

Den jutska strömmen från Nordsjön går längs den danska nordkusten från Jylland åt öster och träffar den svenska bohuskusten.

  • Beroende på vindens styrka och riktning kan den jutska strömmen sätta mot Väderöarna (Väderöbod), mot Hållö, mot Pater Noster eller ibland ännu mer sydligt.
  • Strömmens hastighet är som regel minst 2 knop längs Jylland men något lägre längre österut. Vid hårda vindar kan den dock vara betydligt högre.

Den baltiska strömmen kan beroende på vindarna gå nära kusten, stoppas upp eller fördelas brett över större delen av Kattegatt.

I vissa sund och passager kan ström förekomma pga vind och i viss mån av tidvatten.

Vind

Sydvästliga vindar är under stora delar av året vanliga över Sverige. Vindarna orsakas av de vandrande låg- och högtrycken.

  • Över Skagerack dominerar under vinter och senvinter ostliga och sydostliga vindar.
  • Sommartid är vindar mellan sydväst och nordväst vanligast, vilket hänger ihop med sjöbrisen.
  • Under höst och tidig vinter är vinden i regel sydvästlig.
  • Hård vind och storm förekommer huvudsakligen under november, december och januari men är mindre vanlig under maj och juni.

Vattenstånd

Lufttryck, vind och tidvatten påverkar vattenståndet.

  • Vi upplever luften som viktlös men 1 m3 luft väger vid havsytan cirka 1 kg.
  • Vid högt lufttryck, om vattnet kan strömma fritt, pressar luftens ökade tryck undan vattnet mera än vid normalt lufttryck.
  • Om barometern visar högtryck över ett havsområde blir därför vattenståndet lägre, vid lågtryck blir vattenståndet högre.

I realiteten är det mer invecklat, bland annat för att lågtryckens ibland snabba vandringar förhindrar att vattenståndet hinner ställa in sig.

  • Men ett snabbt stigande vattenstånd kan ofta tas som ett tecken på fallande lufttryck och ökande vind.

När vinden blåser ihållande och kraftigt ger detta upphov till ström som förflyttar ytvattnet.

  • Om vinden då blåser mot en kust stiger vattenståndet vid kusten, och omvänt, om vinden blåser från en kust sjunker vattenståndet vid kusten.

Salthalt och temperatur

Längs kusterna är vattnet skiktat. Varje skikt har sin temperatur och sin salthalt.

  • Ytskiktet har lägre salthalt än underliggande skikt beroende på nederbörd och tillförsel av ytvatten från landområden.
  • Ytskiktets temperatur påverkas av solens instrålning och luftens temperatur.
  • Bottenvattnet har högre salthalt och mindre variationer i temperatur.
  • Språngskiktet, dvs gränsen mellan ytvattnet och det saltrikare bottenvattnet, ligger i Skagerack i regel på mellan 10 och 20 m djup.

Vid Vinga har ytvattnet en salthalt av cirka 2,3% respektive bottenvattnet på 40 m djup en salthalt av 3,5%, medan det i Atlanten är 3,6%.

  • Salthalten i ytvattnet vid Vinga varierar mellan 1,9 och 2,5 % beroende på strömmar.
  • Den baltiska strömmen i höjd med Svinbådan har salthalten 1,4%.
  • Vattnet från floder och älvar, t ex Göta älv, har salthalt nära 0%.


Jfr Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands hav, Finska viken, Norra Östersjön, Mellersta Östersjön (med Gotland, Öland, Kalmarsund), Södra Östersjön, Öresund, Kattegatt, Skagerack, Nordsjön, Norska havet, Barents hav, Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Ladoga,

Jfr svenskt fyrväsende, danskt fyrväsende, finskt fyrväsende, norskt fyrväsende, SMHI, Västerhavet, jutska strömmen, baltiska strömmen, vattenstånd.