Lysboj
Lysboj, ett flytande sjömärke med fyrljus.
Den första kanalen med lysbojar var den i inloppet till St Petersburg. Året var 1877. Det blev en sådan framgång att Julius Pintsch erhöll St Stanislaus-medaljen av tsaren. Den drevs med den sk fett- eller oljegasen, som utvecklades av den tyske ingenjören Julius Pintsch. Gasen kunde lagras komprimerad tio gånger jämfört med sin ursprungliga volym. Den fick stor spridning över världen som belysning för tåg och tågvagnar. En lysboj med detta bränsle kunde lämnas utan påfyllning i månader.
1880 lades den första lysbojen av detta slag ut i Themsens mynning. Under de följande 15 åren tillverkades över 400 bojar av detta slag.
I början av 1900-talet lade man i Kalmarsund ut att antal lysbojar av Mühlenfels typ. De drevs med acetylen.
1904 utlades den första lysbojen med AGA-ljus, vid Trädgårdsgrund i Kalmarsund. Denna hade fast sken och med en gasförbrukning som var alldeles för hög. Därefter utvecklades klippapparaten och senare solventilen.
1909-1916 utbyttes Mühlenfels- bojarna i Kalmarsund ut mot lysbojar med AGA-ljus. På 1910-talet slog acetylen och AGA-ljuset igenom. AGA-ljuset ersattes betydligt senare med elektriskt ljus, det som idag är allenarådande.
Ljus- och ljudboj
Ibland kombinerades bojen med
- en klocka, sk klockboj. Klockans klämtande fick kraft från sjöhävningen, eller
- en ljudpipa, som fick kraft genom sjöhävningen,
Lysbojen Trädgårdsgrund. Arkiv AGA AB
Lysbojen Yttre Stengrund. Arkiv AGA AB
För att göra service på en lysboj väljer man gärna, som här, en stilla dag. Arkiv Claes Ahlström
Nutid
Idag är Sjöfartsverkets lysbojar av stål. Dock finns ett fåtal gjorda i plast. Ett mindre antal äldre typer finns också och används mest inomskärs, men flertalet är av typ S7 eller S10 med en total längd av 7 resp 10 meter.
- För samtliga används idag engångsbatteri som energikälla. Detta har en kapacitet av 630 Ah. Upp till 4 st kan få plats.
- Samtliga är försedda med en klippapparat (elklipp), vilken styr ut en glödlampa. Denna har två glödtrådar. När den först använda glödtråden går sönder kopplas den andra in automatiskt.
2001 hade Sjöfartsverket cirka 400 lysbojar utlagda. Sjöfartsverkets fartyg Baltica och Scandica är speciellt utrustade för att göra översyn av lysbojar och annan utprickning.
Lysboj med glödlampa ersätts undan för undan av lysboj med LED-ljus (lysdiodarmatur).
Länkar
- Tillsyn och underhåll. Ur Blänket Nr 2010:4 Åhus lotsar och sjömärken, Berättelse och bilder Claes Ahlström
- Tillsyn och underhåll. Ur Blänket Nr 2013:3 Tillsyn och underhåll av fyrar, bojar och prickar i norra Bohuslän under förra seklet, Vilgot Andersson
- Tillsyn och underhåll. Ur Blänket Nr 2016:2 Minnen från ett sommarjobb i Lotsverket 1959, Vilgot Andersson
- Kanadensiska lys- och ljudbojar. Automatiska gasbojar, International Marine Signal Co, Ottowa, Canada, 1907
Jfr boj, fyr, mistsignal, solventil, klippapparat, Dalén, elklipp, utprickning, lysprick, reflexmaterial, radarreflektor, Persgrunden