Alkohol

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

alkohol, vardaglig benämning på etylalkohol eller som det numera heter etanol, använt som

- bränsle och lösningsmedel,

- medicinskt som desinfektions- och konserveringsmedel samt

- i utspädd form som njutnings- och berusningsmedel.

Bondesamhälle.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg Symbol Person.jpg Historik.jpg Livet.jpg

Egenskaper

I ren form har etanol kokpunkten +78 °C, är lättantändlig och brinner med het, endast svagt lysande låga.

För kemisten är alkoholer en grupp av organiska ämnen vilka innehåller en OH-grupp.

  • Förenade med fettsyror bildar de bland annat vaxer. Se vax

Som bränsle har alkohol gått under namn såsom Blåsprit, Rödsprit och T-sprit.

  • Den har då tillsatser som skall göra den odrickbar.
  • Som fordonsbränsle finns E85 på marknaden. Det innehåller på sommaren cirka 85% etanol, på vintern lägre halt för att motorerna skall kunna gå att starta.
  • Etanol har jämfört med bensin ett lägre energivärde per liter och/eller kilo. Förbrukningen per liter är därför högre.
  • Under andra världskriget, då bensin knappt fanns att få i Sverige, användes varunamnet Motyl.
Motyl 85 motsvarade E85 medan Motyl 50 innehöll 50% etanol. Lättbentyl innehöll 25% etanol.

Sedan ett par år är all bensin i Sverige blandad med 5% etanol i avsikt att minska förbrukningen av fossila kolväten. Borde i analogins namn kallas B95.

Framställning

Alkohol framställs vanligen genom jäsning av stärkelserika råvaror såsom sädesslag och potatis eller kolhydratrika råvaror såsom vindruvor och sockerrör.

  • Vid mäskningen omvandlas stärkelse till sockerlösning.
  • Vid jäsningen omvandlar jästsvamp denna sockerlösning till etanol, koldioxid och vatten.
  • När alkoholhalten ökat till cirka 10% dör jästen och jäsningen upphör.
  • Genom destillation erhålls en styrka av upp till 96% etanol, resten vatten.
  • För att erhålla en högre alkoholhalt måste vattnet tas bort på annat sätt. Industriellt kan etanol även framställas ur eten eller acetylen.

För fyrändamål

Använt för rengöring av fyrlinser och reflektorer och som

Njutnings- och berusningsmedel

Användning av alkohol som njutnings- och berusningsmedel går tillbaka till tiden före antiken.

1724 återvände Jonas Alströmer (1685-1761) till Sverige efter en utlandsresa.

  • Med sig i bagaget hade han potatisen. Den härstammar från Peru och Chile och kom till Europa under senare delen av 1500-talet.
  • Potatisen kom i Sverige att delvis ersätta spannmål för jäsning av alkohol.

Vid 1800-talets början var i Sverige konsumtionen (omräknat till 100%-ig alkohol) 45 liter per vuxen och år, vilket motsvarar drygt en kvarting Renat per dygn.

1817 års utgåva av Lotsinstruktion för Trollhätte kanal anger skarpa förhållningsregler till bruk av alkohol för lots och skeppare i tjänst.

1830 bildades Stockholms Måttlighetsförening efter amerikansk förebild.

  • Samuel Owen i Stockholm och prosten Per Wieselgren i Skåne var tidiga nykterhetskämpar.
  • Under andra hälften av 1800-talet växte nykterhetsloger upp över hela Sverige.

1860 avskaffades husbehovsbränningen.

  • Hembränningen belades med straff.

1865 grundades Göteborgs Utskänkningsaktiebolag.

  • Avsikten var att på kommunal nivå få kontroll över handeln med rusdrycker.
  • Brännvinsförsäljningen sattes i "system" och skedde till självkostnad.
  • Vinsten från verksamheten gick tillbaka till samhällsnyttiga ändamål.
  • Göteborgssystemet, som det kom att kallas, spreds vidare till landets flesta kommuner.
  • Det öppnades serveringar där man kunde få snaps - dock bara en - till maten.

1905 beslöt riksdagen att brännvinsförsäljningen skulle skötas av särskilda bolag med Göteborgssystemet som förebild, vilket innebar statligt monopol.

1909 gjordes en namninsamling för totalförbud mot brännvinsförsäljningen.

  • Mer än två miljoner skrev på, drygt hälften av landets vuxna befolkning.

1910 beslöt riksdagen att utreda frågan. En kommitté tillsattes ledd av läkaren och nykterhetskämpen Ivan Bratt.

1910 sålde Göteborgssystemet i Stockholm nästan 4 miljoner liter sprit samt 64 liter vin.

1912 införde AB Göteborgssystemet registrering av kunderna och anmälningsbevis, dock utan begränsning av kvantiteter.

  • Detta var en föregångare till motboken.
  • Upplägget favoriserade inkomst, förmögenhet, kön och samhällsställning.

1913 grundades AB Stockholmssystemet. Ivan Bratt (1878-1956) utsågs till chef.

1914 införde AB Stockholmssystemet motbokstvång med individuell ransonering.

  • Måltidstvång på restauranger skulle begränsa tillgången ytterligare.
  • Samma år infördes statligt tobaksmonopol men inte av hälsoskäl.
  • Över hundra privatägda tobaksfabriker fanns då i landet.
  • Staten behövde pengar för pensionsreformen och omorganisation av militären.

1917 infördes det sk Bratt-systemet.

  • Där fastställdes statligt monopol, öppen nykterhetsvård och individuell inköpskontroll.
  • AB Vin- & Spritcentralen bildades och tog över all partihandel, även för vin.
  • Motbokskontrollen gjordes obligatorisk över hela landet.
  • Ransonen sattes till 4 liter sprit i månaden för män över 30 år. Ogift kvinna fick köpa 1-2 flaskor per kvartal. Gift kvinna erhöll ingen egen ranson.
  • Extra tilldelning kunde tillfälligtvis ges vid bröllop, femtioårskalas och andra högtidsdagar.

Ett annat sätt att stilla törsten var att gå på krogen.

  • Eftersom herrar fick dricka dubbelt så mycket som kvinnor fanns självklart inga "kvinnliga gäster".
  • Undantag var bröllop då det kunde vara 39 herrar och en kvinna angivna på notan.
  • Mutor till serveringspersonalen var det normala.

1922 genomfördes Sveriges första rådgivande folkomröstning.

  • Frågan gällde totalförbud mot all försäljning av alkohol. 889 000 röstade för, 925 000 röstade emot förbud av försäljning.
  • Skillnaden mellan olika landsdelar var stor. I Västerbotten röstade över 80% ja. Skåningarna var av motsatt uppfattning. I Stockholm röstade 13% ja.

1923 infördes förbud mot starköl.

Motboksregistret utgjorde en enorm byråkrati. Hembesök av spritspioner var inte ovanliga.

  • Det gällde att sköta sig. En ostädad bostad kunde räcka för att få motboken indragen.
  • Varje dag skickades springpojkar till polismyndigheten för att få rapport om vilka personer som skulle stoppas för vidare inköp.
  • Angiveri och förtal var inte ovanligt.
  • Tilldelningen var dock inte generell, vare sig mellan individer eller landsändar. Skåningar hade generösare tilldelning och betydligt fler butiker med längre öppethållande jämfört med de som bodde i norr. Kvinnor fick som regel ingen egen tilldelning.

1944 tillsattes en statlig nykterhetskommitté för att utreda frågan om ny alkoholpolitik.

  • Efter 9 års utredande konstaterades att "ransoneringen hade haft en viss återhållande effekt på missbruk men att den i övrigt ökat konsumtionen ".
  • Man konstaterade också att tre fjärdedelar av alla fylleriförseelser begicks av personer som saknade motbok.

1955 infördes en ny alkoholpolitik: "frihet under ansvar".

  • De 44 lokala systembolagen slogs samman till ett, Nya Systembolaget.
  • På restaurangerna försvann räknandet av centilitrar. Måltidstvånget mjukades upp. Personalen behövde inte längre mutas lika mycket.

1957 infördes spärrlistor. Langare och missbrukare avstängdes.

  • Alla måste kunna legitimera sig. Fotolegitimationen blev en omvälvande nyhet.
  • Två kraftiga skattehöjningar genomfördes och 1958 var försäljningen på Systemet lägre än motboksåret 1953.
  • Försäljningen av jäst och socker ökade.

Knappt hälften

2005 utgjorde försäljningen via Systemet knappt hälften av konsumtionen i Sverige.

  • Mer än varannan såldes inte på monopolet, Systemet. Allt fler handlade alkohol i Danmark, Tyskland, Finland eller av smugglare.
  • Av staten hade Systembolaget krav på sig att gå med en väl tilltagen vinst.
  • I domstolar pågick rättegångar om tagande av muta för nära hundra anställda i Systemet. Chef för Systemet var statsministerns hustru.


Jfr Lux-ljus, Samuel Owen, Owens faktori, Lots, vax, fyrljus, livet