Astronomisk navigation

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

astronomisk navigation, navigation med hjälp av himlakroppars läge, används vanligen endast långt ute från land.

Man bestämmer fartygets position genom att mäta vinklar till vissa himlakroppar (sol, måne, planeter, stjärnor). Deras exakta läge finns angivna i tabeller för bestämda tider.

Ursprungligen mättes vinklarna med jakobsstav eller för solhöjden med astrolabium. Senare användes sextant och oktant.

För att fullt ut nyttja detta krävs även vetskap om exakt tid, dvs tillgång till en kronometer eller ett skeppsur.

Astrolabiets vridbara skiva med piggar vrids och läses av. Figur Leif Elsby

Historik.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg

Sextant. Foto Leif Elsby

Redan vid slutet av 1400-talet, dvs tiden för de stora upptäcktsresorna, kunde man med ganska god precision bestämma fartygets latitud (nord-sydligt läge).

  • Men eftersom man inte hade klockor som fungerade på ett sjögående skepp tog man fel på longituden (ost-västligt läge), ibland grundligt fel. (Den av Columbus upptäckta kontinenten var ju inte Indien utan, just det: Amerika).
  • Det var först på sent 1700-tal som man hade tillgång till goda kronometrar, som inte påverkades av transporten.

Av samma skäl var det svårt att uppmäta sitt ost-västliga läge på land.

  • Det framgår då man betraktar gamla kartor t.ex. över Sverige eller Norden.

För upprättandet av astronomiska tabeller var det problematiskt att då man använde sig av den julianska kalendern regelbundet behöva upprätta och mångfaldiga nya tabeller.

  • Detta var ett av skälen till införandet av den gregorianska kalendern, påbjuden 1582 av påve Gregorius XIII (1502-1585).
  • Genom att skottdagarna togs bort ur alla århundraden, som inte var jämnt delbara med 4, erhölls en tidräkning som står soltiden nära.
  • Denna tideräkning infördes i Sverige 1753 och är numera i västvärden den internationella kalendern.

Astronomisk navigation har idag ersatts av radiobaserade system.

  • Numera är det satellitnavigering som dominerar (GPS och Glonass samt det kommande Galileo samt kinesernas egna).


Jfr fyr- och handelshistoria, gradindelning, kronometer, astrolabium, jakobsstav, radiofyr, GPS, Tycho Brahe, Galileo, glas, H4, tid, tidkula, metersystemet, längdmått, viktmått, volymmått, logg, kalender, navigering.