Dalslands kanal

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Dalslands kanal, farled mellan norska gränsen och Dalslands sjöar till Köpmannebro vid Vänern.

Handel och sjöfart strålade samman vid Upperudsälvens utflöde vid Köpmannebro. Detta skedde långt innan älv- och sjösystemet länkades samman till Dalslands kanal. Upperuds järnbruk, som även hade skeppsvarv, var den stora medelpunkten.  
  År 1868 invigdes kanalen - en över 20 mil lång sjöled från Vänern till långt upp i Norge. Den skapades med "endast" 1 mil grävd kanal, akvedukten i Håverud, 29 slussar, Upperudsälven och mellanliggande sjöar. 
  Kanalen kom att innebära ett stort uppsving för Dalsland. Men den avgörande roll som man hade hoppats på för näringslivet blev det inte. Som transportled avtog trafiken under 1900-talet. Fraktfarten upphörde vid 1970-talets början. Numera är det turist- och fritidsbåtar som trafikerar slussarna.  
Vänern karta ritad.jpg

KanalSymbol.jpg SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg

Laddar karta ...


Data

Kanalen följer i stora delar Upperudsälven.

Längd 255 km, stigning 59 m, 29 slussar.

Inloppet från Vänern till kanalen är fyrbelyst.

Kanalen är utprickad men inte fyrbelyst.

Kanalens tillkomst

1858 utnämndes till landshövding för Älvsborgs län greve E J Sparre. Denne kom att bli en drivande kraft för att Dalsland skulle byggas ut med kanaler. Landskapet hade långa insjöar med mellanliggande åar och älvar. Dessa användes för transport för de exporterande järnbruken men krävde många omlastningar för transport via Göteborg eller norska hamnar. Stora delar av landskapet var väglöst. D W Lilliehöök tog på uppdrag av Väg- och Vattenbyggnadsbyrån fram förslag och kostnadsberäkning för sträckan Köpmannebro vid Vänern till Stora Le. Järnvägar började vid denna tid att byggas och kunde konkurrera med kanaler men Sparre avsåg att senare förlänga kanalen till den norska sidan där Tistedalsälven och flera sjöar kunde byggas med kanaler.

1862 beviljade riksdagen bidrag till kanalens byggande. Nils Ericson kontaktades av Sparre för granskning av förslaget. Han kom med ett par förbättringsförslag, nämligen byggandet av en akvedukt vid Håverud samt dragning av kanalen via Billingsfors och Bengtsfors, båda dessa kom att genomföras.

1864 bildades Dalslands Kanal AB med landshövding Sparre som ordförande. Styrelsen tillfrågade Ericson om han kunde tänka sig att utföra kanalbygget på entreprenad. Denne avböjde men förslog sin son Werner som också hade stor erfarenhet från liknande arbeten. Med Werner Ericson skrevs ett kontrakt för byggentreprenad på 1 365 000 rdr där Nils gick in som garant. Kontraktet avsåg slussar och kanaler från Köpmannebro upp till sjön Foxen vid Lennartsfors. Foxen övergår i sjön Stora Le.

1864-1868 byggdes kanalen under ledning av Nils Ericson och på plats av hans son Werner Ericson.

  • Den sammanlagda längden av grävda och sprängda delar var 10 km.
  • Totala längden till Dals-Ed i sydspetsen av Stora Le var 255 km. Resten var sjöar och älvar.
  • Slussen vid Köpmannebro byggdes med mått som för Göta kanal men övriga slussar blev betydligt mindre, nämligen 29,7 m längd x 4,16 m bredd x 1,8 m djup.
  • Största fartyg 22,75 x 4,05 x 1,8 meter.
  • Kanalen leds via en 32,5 m lång akvedukt över en fors i Håverud.

1868 den 18-20 september invigdes kanalen av kung Carl XV.

Fortsättning

1870 invigdes bikanalen från Gustavsfors till Årjäng via sjöarna Västra och Östra Silen.

1872-1874 byggdes en bikanal kallad Snäcke kanal via sjöarna Snäcke och Ånimmen till en kostnad av 43 861 kr.

  • Längd 17 km varav 0,1 km grävd, djup 2,1 m, bredd i slussporten 4,16 m.
  • Kanalen utgår från Hjärterudssundet cirka 6 km från hamnen i Köpmannebro.

1895 byggdes en smalspårig järnväg Uddevalla -Bengtsfors, vilken konkurrerade med kanalen.

1915 invigdes en bikanal kallad Töcksfors kanal.

1928 invigdes järnvägen Mellerud - Bengtsfors - Arvika, vilken konkurrerade med kanalen.

1965 gick den sista fartygstransporten med papper och massa i kanalen, nu utkonkurrerad av lastbilar.

1968 höll kanalbolaget på att läggas ner. Men med satsning på turism och med 1972 bistånd från AMS lever kanalen ett fortsatt liv.

Kanalen drivs (1982) av Dalslands kanal AB i Åmål.

Inloppet till Dalslands kanal

Här finns fyrarna och båkarna:

Laddar karta ...


Jfr kanal, sluss, Vänern, Nils Ericson, Werner Ericson, Göta kanal, Trollhätte kanal, riksdaler, Snäcke kanal.