Domesnäs

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Domesnäs, nu lettisk f.d. bemannad fyrplats på västra sidan av Rigabukten på Kurlands norra udde, Norra Östersjön.

På lettiska heter fyren Kolkasrags. Domesnäs är det gamla svenska namnet

DomesnäsRitadKarta.jpg
Nuvarande fyr från 1884 på Domesnäs / Kolkasrags

LattviaFlag.jpg SweFlag.jpg RysFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg

Domesnäs / Kolkasrags
Domesnäs / Kolkasrags
Laddar karta ...


Historik

1527 uppfördes fyren Kopu, (gammalt svenskt namn var Dagerort) av Hansan. Den låg på västra delen (Androw-halvön) av ön Dagö i nuvarande Estland. Den fyrades från fyrfat eldade med ved, så kallad öppen kolfyr.

1532 byggdes den första fyren på Domesnäs. Den var av typen öppen kolfyr. Ett par årtionden senare byggdes fyren om. Då uppfördes två tegeltorn. Fyrljuset skulle att varna från den grunda kustlinjen och vägleda.

1563 erövrade svenskarna Dagö från den Tyska Orden. Därigenom blev Kopu/Dagerort den första svenska fyrplatsen.

1621 erövrades Runö av svenskarna. Ön lydde till dess under hertigarna av Kurland. Ön utgjorde en militär stödjepunkt under Gustav II Adolfs härjningar i Livland.

Tidpunkten då den första fyren på Runö byggdes är oklar. Den var placerad vid udden Pers innanför den mest använda ankarplatsen.

1645 i freden vid Brömsebro kom Sverige att få ännu en fyr. Då kom Halland och fyrplatsen Nidingen att tillhöra Sverige

1646 utsågs fältbokhållare Henrik Stegling till inspektör för de baltiska fyrarna Svalferort på Ösel samt denna på Runö. Stegling var född på Ösel och skulle underhålla fyrarna mot en årlig ersättning av 3750 riksdaler.

Fyrarnas utseende är oklart men de var av typen öppen kolfyr. Möjligen stod fyrgrytan på ett golv av sten eller tegel uppburet av träpålar.

1651 hölls en fyr tänd på Landsort.

1652 bestämdes att de svenska fyrarna skulle sortera under amiralitetet

1657 fick Stegling ett utökat uppdrag, nämligen att uppföra fyr på södra inloppet till Rigabukten, nämligen Lyserort och Domesnäs

1658 i freden vid Roskilde kom Sverige att få två ytterligare fyrar: Falsterbo och Kullen

1688 finns fyren på Runö markerad på en karta.

Ryska tiden

1708 erövrades det baltiska området av ryssarna. Därmed upphörde det svenska ansvaret för de baltiska fyrarna Dagerort (Kopu), Svalferort, Runö, Lyserort och Domesnäs

1787 och 1818 förbättrades fyrarna på Domesnäs.

Under Krimkriget på 1850-talet förstördes fyrarna av britterna.

1858 byggdes fyrarna upp igen

1872 började en konstgjord ö att byggas cirka 5 km från stranden. Traktens bönder kommenderades att forsla ut sten för att bygga ön. Vid lågvatten är det så grunt att ön nästan har förbindelse med fastlandet.

1884 tändes fyren som var försedd med mistsignal tillverkad i Paris. Fyrkaraktär: vitt fast sken. På ön uppfördes även boningshus och andra byggnader för fyrpersonalen.

1915 fick fyren ny lins som gav fyrkaraktären blänk.

1968 hade fyrplatsen cirkulär radiofyr. Frekvens: 318,5 kHz. Ingick i kedjan på östra österjökusten med radiofyrarna Kubassaar (då sovjetisk), Ossmussaar = Domesnäs (då sovjetisk), Ristna (då sovjetisk), Vilsandi (då sovjetisk), Sörve = Svalferort (då sovjetisk), Kolkasrags (då sovjetisk)

1979 automatiserades fyren. Bemanningen drogs in.

Under den ryska tiden var fyren försedd med en isotopgenerator för att alstra elektricitet för ljuset. Se atomdrift

1994 fördes den bort och ersattes av solpaneler


Jfr Norra Östersjön, amiralitetet, radiofyr