Enskär

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Enskär, 1) svensk obemannad ledfyr i Mellersta Östersjön, Sankt Anna skärgård, 2) Enskär/Isokari finsk f.d. bemannad fyrplats. Bemannad 1831-1952.

1) Enskär, svensk obemannad ledfyr i Mellersta Östersjön, Sankt Anna skärgård

I leden Arkö - Häradskär (se nedan), V om farleden.  
Häradskär karta ritad.jpg
Fl 3s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg

Enskär. Foto Åke Olofsson
Laddar karta ...


WGS-84 Lat. N 58 18,7. Long. E 16 58,2. Sv. Nr. 511300. Int. Nr. C6976

1896 anlades fyrplatsen. Veklampa

1940 hade fyren AGA-ljus med lins av 6:e ordningen. Fyrkaraktär: Bx WRG 8s 6M. Lyshöjd: 2,5 m. Vit fyrkur

1988 fick fyren nuvarande utseende med [[elektriskt ljus] med energi från solpanel och batteri

Nuvarande utseende: Fyrlykta på vit förrådskur med rött bälte

Nuvarande karaktär: Fl WRG 3s 6,2M. Lyshöjd: 4,4 m

Leden Arkö - Häradskär

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr, linsfyr

2) Enskär/Isokari finsk f.d. bemannad fyrplats

Enskär (Isokari), finsk f.d. bemannad fyrplats i sydöstra Bottenhavet, på norra gränsen till Skärgårdshavet (Ålands hav). Bemannad 1831-1952

Enskär är en ö SV Nystad och är ett par km lång. När fyren planerades hade Finland avträtts till Ryssland i freden 1809. För att visa Sverige sin storhet gjordes fyren Enskär extra ståtlig och påminner om fyren Tolbuhin utanför Kronstadt. 
Relandersgrund.jpg
LFl 20s.jpg

FiFlag.jpg Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg

Enskär fyr även kallad Isokari. Foto Grigory Schmerling
Enskär. Detalj av plansch Finlands Sjöfartsverk
Enskär då och sedan. Figur Leif Elsby
Laddar karta ...


Bemannad 1831-1952

WGS-84 Lat 60° 43,10’. Long O 21° 00,69’. Int. Nr. C4449-9

Fyr

1831 påbörjades anläggandet av fyrplatsen. Arkitekt Gustaf Brodd. Det murade tornet i tegel var runt, 30 m högt och 17 m i diameter i basen. Överst kröntes det av en 12-kantig lanternin i trä med glasrutor. Tornet målades gult.

Lanterninen innehöll en fyrapparat bestående av runt en stillastående cirkel placerade 9 stycken paraboliska reflektorer med var sin lampa. Detta gav ett likformigt, fast sken horisonten runt. Som lysolja användes hampolja. Fyren tändes första gången 1833.

Boningshuset för fyrpersonalen ligger på bekvämt gångavstånd.

Linsfyr

1889 byggdes tornet om. Lanterninen med paraboliska speglar togs bort. Tornet försågs med en konisk överdel och ny lanternin, vilket ökade höjden till nuvarande 37 m. Tornet målades i röda och vita fält.

Lanterninen försågs med en fyrapparat bestående av ett omgående catadioptriskt linssystem och rovoljelampa.

Typ Lux-ljus

1904 ersattes rovoljelampan med fotogenglödljus "typ af Forselles". Jfr Lux-ljus

1933 renoverades fyren inför sitt 100-årsjubileem. Utsidan rappades om. Kulören på tornet ändrades till svart-vita fält.

Avbemanning

1952 anslöts fyrplatsen till det allmänna elnätet. Fyren elektrifierades och automatiserades.

Fyrplatsen avbemannades.

Ljusstyrka 1 miljon candela. Lysvidd 19 M.

Och sedan

1968 var fyrplatsen utrustad med cirkulär radiofyr

1986 målades tornet om till färgerna rött-vitt.

Nuvarande karaktär: LFl W 20s 19 M. Lyshöjd 49 m


Jfr Bottenhavet, finskt fyrväsende, radiofyr