Ericson

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Ericson, 1) Nils Ericson (1802-1870), kanalbyggare, järnvägsbyggare, samhällsbyggare mm. 2) Werner Ericson (1802-1870), kanalbyggare mm.

1) Ericson, Nils (1802-1870), kanalbyggare, järnvägsbyggare, samhällsbyggare mm. Bror till John Ericsson. Han nådde stor ryktbarhet för det mycket goda sätt han utförde alla arbeten som han åtagit sig. De tidplaner och kostnadsramar som utarbetats av honom klarades med marginal. Han byggde flera kanaler. Han byggde efter sin pension början på Sveriges järnvägsnät, Statens Järnvägar. I 36 år styrde han staden Trollhättan. Som person var han ganska temperamentsfull, mycket rättrådig, omutlig och helt igenom ärlig.

Nils Ericson

SweFlag.jpg Maskaron.jpg KanalSymbol.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg

Nils Ericson

Tidiga år

  • 1802 den 31 januari föddes han i Värmland nära Långbanshyttan. Han blev storebror till John Ericsson som blev känd uppfinnare. De växte upp under ekonomiskt knappa förhållanden. Fadern Olof fick anställning vid byggandet av Göta kanal, dit familjen flyttade.
  • Pojkarna undervisades av sin far i teknik och mekanik, av sin mor i konsten att läsa och skriva.
  • Under ledning av Baltzar von Platen fick pojkarna en god ingenjörsutbildning.
  • 1814 sändes pojkarna till England för att studera kanalbyggnad under ledning av Thomas Telford.
  • De anställdes senare som "kanalelever" på ritkontoret i Tåtorp för Göta kanal.
  • Nils visade sig duglig att leda arbete.

Kanalbyggare

Trollhättan

Till den nybyggda kyrkan i Trollhättan donerade Nils Ericson kyrksilvret. Foto ttela

Under 36 år styrde och ställde han som kommunalman i Trollhättan.

  • "Han kom till en by med mjölnare och sågare, lämnade den som ett ordnat stadsliknande samhälle med självstyre".
  • 1830-1866 innehade han tjänsten som övermekanikus (senare omdöpt till kanaldirektör) för Trollhätte kanalbolag. Han ledde ombyggnaden av Trollhätte kanal, 1844 års led, med slussar av samma storlek som de för Göta kanal.
  • 1838 köptes Kanalbolaget av Nya Trollhätte Kanalbolag där han fick samma befattning.
  • 1831 inrättade han i Trollhättan en sundhetsnämnd för bekämpandet av kolera mm.
  • 1834 ödelades Vänersborg av brand. Han upprättade en ny stadsplan för Vänersborg.
  • 1840 anlade han ett cementbruk, se betong, vid ett av fallen vid Vargön i Göta älvs norra del. Från detta levererades cement till slussarna i Trollhättan och Brinkebergskulle, till sluss och kajer i Stockholm samt till Saima kanal.
  • 1842 ordnade han en fattigkassa varigenom Trollhättan praktiskt taget fick fattigvård. Kanalbolaget byggde kyrka, skola och en flickslöjdskola i Trollhättan.
  • 1842-1844 byggdes Albrektsunds kanal i sin nuvarande sträckning. Arbetet planlades och leddes av Nils Ericson.
  • 1847 hjälpte han till att ordna mark till anläggandet av Nydqvist och Holms mekaniska verkstad, Nohab.
  • 1850 var under ledning av överste Nils Ericson torrdockorna klara på Beckholmsvarvet i Stockholm.
  • 1850 blev han utnämnd till överste i flottans mekaniska kår.
  • 1850 anlade han ett pappersbruk i Vargön.
  • Åren runt 1850 byggde han om Stockholms sluss och kajerna vid Skeppsholmen och Kornhamnstorg.

1854 blev han adlad och ändrade namnet från Ericsson till Ericson.

Järnvägar

1854 drog han sig tillbaka för att ägna sig åt jordbruk vid sitt Nygård i närheten av Vargön

Men han blev av kung Oscar I utsedd för nya uppdrag. Han fick oinskränkta befogenheter att bygga statens järnvägar.

1854-1862 var han chef för statens järnvägsbyggande av landets stambanor. Västra stambanan (Stockholm - Katrineholm - Göteborg, byggd 1855-1862) och linjen Malmö - Älmhult byggdes under hans ledarskap. Han fick av ständerna, dvs riksdagen, en livstidspension på 15 000 rdr banko per år som tack.

  • 1855 togs första spadtaget för statens järnväg vid Jonsered utanför Göteborg.

1856 invigdes Saima kanal för vilken han var överdirektör för arbetena med den 60 km långa kanalen med 28 slussar och en nivåskillnad på 76 m.

1857 arbetade 8 000 man under hans ledning med att bygga Västra stambanan.

1859 blev han friherre. Han hade tidigare erhållit Vasaorden i brillianter.

1860 ångade det första lokomotivet in på Stockholms central.

Stadsplaner

1861 ödelades Gävle av en storbrand. Nils ritade en ny stadsplan för Gävle. Den gällde i över 100 år.

1862 invigdes Trollhättans kyrka, som beskostats av Nya Trollhätte kanalbolag, där Nils var mekanikus (kanaldirektör).

  • Kyrksilvret skänktes av honom personligen.

1863 upprättade han den stadsplan, som ännu till stora delar består för det centrala Trollhättan.

1864-1868 ledde han tillsammans med sin son Werner byggandet av Dalslands kanal.

1866 lämnade han sin befattning vid Trollhätte kanalbolag för att dra sig tillbaka till Nygård.

Hans minne

1870 avled han och begravdes i Stockholm.

1880 fick han efter sin död en staty rest till sin ära i Järnvägsparken i Stockholm.

1952 restes en minnessten i Trollhättan vid 1844 års slussled till hans ära. Medaljongen på stenen gjordes av Astrid Bergman- Taube.


SweFlag.jpg Maskaron.jpg KanalSymbol.jpg

2) Ericson, Werner (1802-1870), kanalbyggare mm. Son till Nils Ericsson.


Jfr Göta kanal, Trollhätte kanal, Albrektsunds kanal, Säffle kanal, Dalslands kanal, Stockholms sluss, Saima kanal, kanal, kanalbyggare, Nohab, John Ericsson, von Platen, riksdaler, Flottans mekaniska kår, cement, kolera, Beckholmsvarvet, skola.