Fyr- och handelshistoria

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Fyr- och handelshistoria. Fyrarnas historia går hand i hand med handelns och sjöfartens historia. Bland de fyrar som haft störst historisk betydelse och som bildat epok finns speciellt tre: Pharos utanför Alexandria, Eddystone utanför Plymouth och Roter Sand utanför Bremen. Här följer en genomgång:

Fyren Faros på ett ungerskt frimärke

Historik.jpg Symbol fyr.jpg Kompassros ritad.jpg Symbol Person.jpg

Början i antiken

Fyrbyggandet började i den östra delen av Medelhavet. Se antikens fyrar. Redan för ett par tusen år sedan användes signaleldar för att vägleda sjöfarare, bland annat omnämnt i den grekiska Illiaden skriven på 700-talet BC.

  • 600 BC fanns en fyr vid inloppet till Dardanellerna på det nuvarande Kap Ynishelir.
  • Nästan 300 år senare, på ön Pharos (numera halvö) utanför Alexandria uppfördes på befallning av den egyptiske kungen Ptolemaios II Philadelphos en fästning med ett c:a 70 m, ja kanske rent av 130 m, högt torn. Detta utrustades till fyr och blev färdigt c:a 280 BC. Högst upp brann hela natten en vedeld. Fyrtornet var ett av världens sju underverk men förföll så småningom pga av krig. Fyren användes länge som dagmärke men störtade slutgiltigt samman under 1300-talet pga jordbävning.
  • C:a 290 BC byggdes Kolossen vid Rhodos, som stod vid inloppet till hamnen för Rhodos. Det var en stor staty av brons. Den störtade samman vid en jordbävning c:a år 210 BC. Chares från Lindos tillskrivs att ha konstruerat denna staty, ett av världens sju underverk.


Under tiden före Kristi födelse byggde fenicier, egyptier och romare andra men inte lika spektakulära torn med fyreldar. De uppfördes vid de då mera betydande hamnarna. Exempel är

  • Timeae och Heraclia Pontica vid Svarta Havet
  • Pireus och Smyrna vid Egeiska havet
  • Kartago på den afrikanska nordkusten
  • Messina på Sicilien
  • Gades och Turris Caepionis vid Spaniens sydkust.

Under det romerska imperiets tid byggdes ett flertal fyrar. Romarna behövde dem för sin handel och för resor för att upprätthålla sin makt. Som fyrljus användes vedeldar. I de mindre hamnfyrarna användes ibland oljelampa. Några exempel:

  • c:a 10 BC ________________ Ravenna, i nuvarande Italien
  • c:a 44 e Kr ______________ Boulogne-sur-Mer, i nuvarande Frankrike
  • c:a 50 e Kr ______________ Dover, i nuvarande England
  • c:a 50 e Kr ______________ Ostia nära Rom, i nuvarande Italien
  • c:a 120 e Kr _____________ Centumcellae, i nuvarande Italien
  • c:a 200 e Kr _____________ Leptis Magna, i nuvarande Italien
  • första århundradet e Kr __ La Coronna, i nuvarande Spanien.

År 117 e Kr var det romerska väldet som störst. Ungefär år 400 e Kr var antalet fyrar mellan Atlanten och Svarta Havet 30 stycken.

Avbrott och förfall

Romarriket kom att splittras i två delar. I och med det Västromerska rikets fall år 476 inleddes den epok vi kallar medeltid och allt byggande av fyrar upphörde och fyrarna förföll. Tiden präglades av folkvandringar och krig. Den långväga handelssjöfarten inskränktes till att bli lokal.

Nordborna började idka handel men också barbariska plundringar. De blodiga vikingatågen upphörde 1066 då Harald Hårdråde dog.

Runt Medelhavet hade det Östromerska riket, Bysans, sin storhetstid på 500-talet, med störst utbredning år 565. Araberna upprättade sitt välde på 600-talet med höjdpunkt runt år 750 då västra, södra och östra delen av Medelhavet omfattades.

Hansan

På 1100-talet började handeln få ett nytt uppsving. Lag och ordning började då att kunna upprätthållas. I norra Europa bildade köpmän från Köln en hansa med köpmännen i London. En hansa är ett handelsförbund där olika köpmän skyddar sina egna och sina gemensamma intressen. Syftet är att skapa handelsbaser och monopol.

Efter hand anslöt sig flera städer till Hansan. Samtidigt uppstod liknande sammanslutningar på andra håll i Östersjöområdet t.ex. med Lübeck, Danzig och Visby som centra.

Hansan växte sig stark och hade sin storhetstid1300-talet. Den omfattade då nära 100 hansastäder med Lübeck som den ledande. Hansan hade faktorier på främmande mark, t.ex. Brygge, Bergen, Novgorod och London vilka tjänade som kolonier styrda av tyska köpmän. Även militärt behärskade Hansan Östersjön och Nordsjön fram till mitten av 1500-talet.

Venedig och Genua

Ungefär samtidigt med att Hansan dominerade handeln i norra Europa behärskades handeln runt hela Medelhavet av de mäktiga republikerna Venedig storhetstid c:a 1200-1600 och Genua storhetstid c:a 1200-1400.

Hansans handelsnät var hopkopplat med Venedigs och Genuas, både genom landsvägstransporter via centrala Europa och genom sjövägen via Gibraltar. Flandern blev i första hand den sjöväga mötesplatsen.

Nya fyrar

I och med handelns uppblomstring på 1100-talet började man åter bygga fyrar. Som fyrljus användes fortfarande vedeldar.

Några exempel på tidiga fyrar och ungefärliga årtal:

  • 1130 Genua _________________ i nuvarande Italien
  • 1157 Melora ________________ i nuvarande Italien
  • 1163 Livorno _______________ i nuvarande Italien
  • 1190 Youghol _______________ i nuvarande Irland
  • 1190 Travemünde ____________ i nuvarande Tyskland
  • 1190 Messina på Sicilien ___ nytt torn byggdes
  • 1200-tal Falsterbo _________ i nuvarande Sverige
  • 1245 Hooks Head ____________ i nuvarande Irland
  • 1261 Winchelsea ____________ i nuvarande England
  • 1280 Breille _______________ i nuvarande Nederländerna

Förutom fyrar användes dagtid andra fasta sjömärken såsom kyrktorn, båkar och stångmärken, kummel samt flytande markeringar i form av tidiga prickar. Under 1200- och 1300 talet fick Flandern sådana genom försorg av lokala sjömän och fiskare. Lotsar hjälpte fartygen över besvärliga vatten.

Även den södra delen av Östersjön blev således försedd med några fyrar pga att Hansan krävde en säkrare navigering för sina fartyg.

  • Hansakoggarna fraktade fisk och spannmål, timmer och järn, pälsverk och bärnsten till Västeuropas marknader.
  • De återvände med salt, ylletyger, vin och kryddor.

Fartygen var små. Man saknade sjökort . För navigatorisk ledning fick man förlita sig på egna seglingsbeskrivningar, sk me-bok. Förlusterna av fartyg var stora.

Marco Polo, en dörröppnare

På 1200-talet inleddes genom Venedig via arabvärlden en livlig handel mellan Europa och Fjärran Östern, särskilt Kryddöarna och Kina. Från dessa områden infördes viktiga nyheter som kompass, arabiska siffror, krut, papper m.m.

  • Venetianaren Marco Polo (1255-1325) startade 1271 en resa till Kina med hemkomst 1295.
  • I ett krig mellan Venedig och Genua blev Marco tillfångatagen 1298. Under några år i genuesiskt fängelse skrevs hans reseskildring "Beskrivning över världen". Den väckte stort uppseende genom sin beskrivning av en främmande kultur, enorma rikedomar av guld, rubiner, siden, parfymer och kryddor.
  • Européerna fick ett starkt intryck av Österns skatter, vilket blev en pådrivande faktor till de senare upptäcktsfärderna.

Hela denna fjärrhandel åstadkom under medeltiden en kommersiell revolution i Europa. Det feodala bondesamhället med naturahushållning ersattes så småningom av det marknadsekonomiska penninghushållet med allt mer avlägsna förbindelser för handeln.

Under 1400-talet var Europas handel med både Orienten och Afrika mycket kostsam. Handelsvägarna behärskades av turkarna som tog ut höga tullar. Venedig och Genua hade monopol på kryddhandel.

  • Samtidigt hade de mindre rika folken i Västeuropa skaffat sig sjödugliga skepp och sjövana.
  • Tillgång till navigationsinstrument som kompass och solhöjdsmätare (astrolabium och jakobsstav) gjorde det nu möjligt att korsa vida vatten.
  • Man kunde nu segla efter en kurs och bestämma sin latitud (nord-sydligt läge) men longituden (väst-ostligt läge) var vansklig att bestämma i brist på pålitliga skeppsur, vilka dröjde till slutet av 1700-talet, då ankargången för klockor som kronometer uppfanns.

De stora upptäcktsresorna

Under slutet av 1400-talet och den första hälften av 1500-talet skedde de stora upptäcktsresorna. Hansan, Genua och Venedig tappade betydelse.

1419-1460 skickade prins Henrik av Portugal ut fartygsexpeditioner som sökte sig allt längre ner längs den afrikanska västkusten.

  • 1488 rundade Bartholomen Diaz Godahoppsudden.
  • 1498 nådde Vasco da Gama Indien.

Utsänd från Spanien nådde 1492 Columbus Västindien i sitt sökande att åt väster nå Indien. Han levde resten av sitt liv i tron att det verkligen var Indien han fann, vilket vi nu vet var en illusion och en veritabel felnavigering.

1522 gjordes den första världsomseglingen, ledd av Magellan.

Med upptäcktsresorna kom krigsgods av ädla metaller samt potatis, tobak och syfilis till Europa.

Av de ädla metallerna kunde man prägla mynt, se riksdaler.

Nationalstater

Vid slutet av medeltiden bildades sk nationalstater i Europa, nämligen Frankrike, England, Spanien, Danmark, Sverige, Ryssland och Polen, kännetecknade av en stark furstemakt. En förutsättning för detta var bland annat övergången till penninghushållning, vilket skapade en borgarklass, hos vilken kungarna fann stöd mot feodalfurstarna och kyrkans stormän.

Pirater

Inte bara främmande makts örlogsfartyg var ett hot för andra länders handelsfartyg. Pirater härjade och gjorde sjövägarna osäkra, bl.a. i Medelhavet.

  • 1534 erövrades Tunis av den nordafrikanske piratfursten Chair-eddin. Hans flotta härjade längs Syditaliens och Siciliens kuster.
  • 1541 gjorde Karl V:s spanska flotta ett anfall mot Alger som var ett tillhåll för Medelhavets pirater.

Genom de stora upptäckterna uppstod en sjöburen världshandel. Portugal liksom Spanien blev Europas dominerande stater med sina rika kolonier. I mitten av 1500-talet hade holländarna kontrollen över all handelsfrakt mellan Östersjöländerna och västerut. Mot slutet av 1500-talet övergick initiativet för långväga handel åt engelsmännen. Även fransmännen påbörjade ett expansivt skede.

Från 1500-talets slut kunde England tävla om herraväldet på haven. Då inleddes den kolonisation som med tiden gav England historiens mest vidsträckta imperium.

Ostindiska kompanier

Under 1600- och 1700-talen var de Ostindiska kompanierna mäktiga europeiska företag som var organiserade för handel på hela östra Asien. Deras verksamhet grundades på monopol av import och försäljning av starkt eftertraktade produkter som kryddor, te, porslin och siden. Den viktigaste förutsättningen var lastdryga och stridsdugliga fartyg.

  • Det engelska kompaniet instiftades 1600 och det holländska 1602. De låg i hård konkurrens mot varandra.
  • Kompanier grundades även i Frankrike, Skottland, Danmark, Spanien, Österrike och Sverige med varierande framgång.
  • Det svenska Ostindiska kompaniet grundades 1731 i Göteborg.
  • Monopolen för de olika ländernas kompanier upphävdes runt sekelskiftet 1800. Det svenska upphörde 1813.

Under 1700-talet befäste England i strid mot huvudrivalen Frankrike sin ställning både i Nordamerika och i Indien.

Engelsmannen Cooks färder till Antarktis och i Stilla havet 1768-79 bildar övergången till en ny epok i sjöfarandet, de vetenskapliga expeditionerna. Kapten Cook hade på sin sista resa med sig en fungerande (!) kronometer vilket gav honom ett försprång i att tillförlitligt kunna bestämma positioner.

Sverige

I Sverige var 1786 antalet fyrplatser nu uppe i 11 st

  • 1200-tal _ Falsterbo __________ 1 fyr med "vipp med fyrfat på en stång", byggd av danskar, övertogs 1658 vid freden i Roskilde
  • 1561 _____ Kullen _____________ 1 fyr med stenkol, byggd av danskar, övertogs 1658 vid freden i Roskilde
  • 1624 _____ Nidingen ___________ 2 fyrar med stenkol, "brinna på sin aska", byggd av danskar, övertogs 1645 vid freden i Brömsebro
  • 1669 _____ Landsort ___________ 1 fyr med stenkol , den första svenskbyggda fyren
  • 1687 _____ Örskär _____________ 1 fyr med lampor och speglar
  • 1748 _____ Korsö ______________ 1 fyr med lampor och speglar
  • 1760 _____ Holmögadd __________ 1764 anvisades medel för en "fyrvipp" på Holmögaddar
  • 1767 _____ Djursten ___________ 1 fyr med stenkol
  • 1774 _____ Grönskär ___________ 1 fyr med stenkol
  • 1781 _____ Carlsten ___________ 1 fyr med lampor och speglar (på fästningen i Marstrand)
  • 1785 _____ Ölands Södra Udde __ 1 fyr med stenkol
  • 1796 _____ utbyttes fyrvippen vid Falsterbo mot en stenkolsfyr på det då uppförda stentornet.

  • In till mitten av 1500-talet eldade man med ved.
  • Då började man i de då danska fyrarna att använda stenkol.

I slutet av 1700-talet var antalet fyrar i hela världen cirka 200 stycken.

I Sverige "vid början av 1800-talet utgjorde fyrarnas antal från Torneå till norska gränsen således av 12, varav till fyringen användes stenkol uti 9 och oljelampor med speglar i de trenne övriga."

I Sverige liksom i andra länder var handeln belagd med monopol och tullar. Under Sveriges storhetstid, 1611-1718, var jordbruket huvudnäringen. Den försörjde då c:a 90% av befolkningen.

  • Sveriges viktigaste exportvaror kom från bergs- och skogsbruket. De var järn, koppar och tjära.
  • De viktigaste importvarorna var tyger och salt.
  • Den största handelspartnern var först Holland, sedan England.
  • Kopparn, huvudsakligen från Falu gruva, gjorde Sverige till världens viktigaste kopparleverantör.
  • 1740 producerade Sverige 40% av världens tackjärn.

Några av de större städerna fick monopol på utrikeshandeln, blev s.k. stapelstäder. De övriga s.k. uppstäderna måste för sina exportvaror sälja dem till stapelstäderna. Handel var endast tillåten i städerna. Stockholm var särskilt gynnat. Genom det s.k. bottniska handelstvånget, infört på 1300-talet och avskaffat 1765, förbjöds städerna vid Bottniska viken (Åbo enda undantag) att driva handel söder om Stockholm. All utrikeshandel för Finland och landet norr om Stockholm skulle gå genom Stockholm.

Tull

Sjötrafiken genom Öresund var belagd med dansk tull, införd av Fredrik II (1559-1588) och upphörde inte förrän 1857. Sverige hade dock tullfrihet 1613-1720 genom freden i Knäred 1613. Handeln genom floderna Njemen (i Litauen) och Weichsel (i Polen) betalade dryg tull till Sverige. Områdena erövrades genom Gustav II Adolfs härjningar.

Utsjöfyren Eddystone

Eddystone fyrarna Nr 1-5. Figur Leif Elsby

Fyrar för världens sjöfart var dittills byggda på fasta landbacken. Men sjöfaranden behövde även varnas för grund och farligheter som låg längre ut från land. Den första fyren för dessa svårare förhållanden var fyren Eddystone som uppfördes 1698 på ett grund med samma namn i Engelska kanalen, utanför Plymouth. På ett förankrat fundament av sten byggdes en fyr av trä. I en storm 1703 sveptes fyr, manskap och allt ut i havet. 1759 uppfann engelsmannen John Smeaton ett cement som gick att gjuta under vattnet. Samma år fick Eddystone en mer hållbar konstruktion då den byggdes upp igen. Den nuvarande fyren byggdes 1877. Som ljuskälla till dessa tre Eddystone-fyrar användes talgljus, upp till 60 st placerade i en rund ljuskrona. 1752 uppfann engelsmannen Hutchinson den paraboliska reflektorn som gav betydligt ökad ljusstyrka åt fyrljuset.

Industrialismen

Industrialismen fick sitt ursprung i England. I slutet av 1700-talet var England industrialiserat, följt 1830 av Belgien och Frankrike, följt under 1870-talet av Tyskland, Italien och de nordiska länderna, följt på sent 1890-tal av Ryssland och Östeuropa. Viktiga industrigrenar, som också gav utrikeshandel, blev kol, stål, textil, kemisk industri och pappersmassa.

  • Som en följd av industrialiseringen steg folkmängden och städerna växte.
  • Jordbrukets betydelse för folkhushållet minskade.

Engelsmännen hade ett försprång med kronometern, ett tillförlitligt skeppsur, vilket innebar en revolution i tillförlitlighet vid navigering över stora vatten. Engelsmannen John Harrison utvecklade sin H4 1759 och en kopia av denna användes av kapten Cook på hans tredje resa. På 1790-talet kom en serietillverkning av kronometrar igång i England.

Revolution och napoleonkrig

Franska revolutionen startade 1789 och följdes av napoleonkrigen 1799-1815. 1806 införde Napoleon kontinentalsystemet, vilket var en kontinental blockad mot engelska varor. Detta ledde till omfattande smuggel och öppnandet av nya handelsvägar, främst till de nordamerikanska kolonierna. Den engelska flottan med Lord Nelson krossade Frankrikes koloniala expansion.

Frihandel

Med den nya tiden kom nya tankar. Strävandet att avskaffa tullar och monopol och att införa frihandel växte sig starkt under 1840-talet. I Sverige infördes näringsfrihet 1864. Handel fick då ske utanför städerna. Skråväsendet med sitt yrkesförbud upphörde.

  • 1865-1888 rådde internationell frihandel utan tullar.
  • Dock blev konkurrensen för jordbruket stort då Amerika och Ryssland hade överskott på spannmål.
  • 1888 införde Sverige tullskydd för jordbruket. England och Danmark höll fast vid frihandeln.

Fyrbyggande

I Sverige började runt 1820 en utbyggnad av antalet fyrplatser.

  • På 1840-talet tog utbyggnaden ökad fart.
  • 1850 hade Sverige 33 st fyrplatser, inräknat 1 "fyrfartyg". De låg i södra Bottenviken, Östersjön, Öresund samt Kattegatt.
  • 1872 hade antalet ökat till 88 st fyrplatser, inräknat 9 "fyrfartyg", från Torneå i norr till den norska kusten.
  • 72 av dessa underhölls av Kronan, resten av "enskilde eller kommuner", se entreprenör.

Ångmaskinen

Ångbåten såg dagens ljus i början av 1800-talet. Propellern uppfanns bland andra av John Ericson år 1839. Hjulångarna kom att ersättas med propellerdrivna fartyg och på 1870-talet hade ångbåtarna vuxit förbi segelfartygen i betydelse. Förbindelserna gick nu på tidtabell!

Kanaler

I Sverige byggdes Trollhätte kanal, som blev klar 1800 och då kom att förbinda Vänern med havet.

  • Göta kanal blev färdig 1832 men fick aldrig någon betydelse.
  • 1837 tillkom Säffle kanal och 1868 Dalslands kanal.
  • Slussarna i Trollhätte kanal om- och utbyggdes 1838-44 samt därefter 1909-16 till sitt nuvarande format.

I omvärlden byggdes också kanaler och viktiga sådana blev

Roter Sand

Roter Sand, världens första kassunfyr

Världens första kassunfyr blev fyren Roter Sand som uppfördes utanför Bremen på en sandbank vid mynningen av floden Weser. Den byggdes på land, bogserades ut och sänktes på sin plats. Förankringen lyckades först vid andra försöket. Den fylldes med betong och byggdes färdig med ett ståltorn i fem våningar med plats även för manskap. Den tändes hösten 1885.

Fyrljusets utveckling

Vad fyrskenet beträffar åstadkoms detta ända fram till 1700-talet huvudsakligen genom ved- eller koleldning.

  • 1784 uppfann schweizaren Argand en oljelampa med rörformad veke, dvs Argands rundbrännare. Denna kom att revolutionera fyrljuset då den inte sotade ner spegelytan.
  • Carcel försåg rundbrännaren med flera vekar vilket gav ytterligare ökad lyskraft.
  • 1859 började elektricitet (bågljus) att användas i England, men först med glödlampan, uppfunnen 1879 av Edison, slog elektricitet igenom för fyrljus.
  • Gustaf Dalén gjorde 1906 - 1917 banbrytande uppfinningar med acetylenbelysning för fyrändamål.

Inom optiken gjordes framsteg som utnyttjades för fyrar.

  • Styrkan i fyrljuset ökades 1752 med den parabolisk reflektorn uppfunnen av engelsmannen Hutchinson.
  • Men än mer avgörande blev de linser som 1821 konstruerades av fransmannen Augustin Fresnel. Med en konvex lins i mitten omgiven med prismaliknande linsringar skapades tillverkningsbara linssystem som sände ut fyrljuset som parallella strålar med hög ljusstyrka. Cordouan blev den första fyren med roterande linsapparat.

1900 hade alla svenska angöringsfyrar veklampa.

Fyrkaraktären alstrades genom användning av von Otters klippapparat, G V Lyths intermittenshylsa eller L Fr Lindbergs rotator.

I början av 1900-talet började man att använda färgat glas för sektorerna för ledfyrarna.


Jfr antikens fyrar, medeltida fyrar, Sverige från 1721, fyr- och handelshistoria, fyr, fyrljus, fyroptik, fyrljusreflektor, Dalén, kassunfyr, kronometer, ostindiska kompanier, kanal.