Gellerstedt

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Gellerstedt, Albert Theodor (1836-1914), fyrbyggare och arkitekt, konstnär och diktare. Under ledning av Nils Gustaf von Heidenstam ledde C F Carlsson, Carl Sandell och A T Gellerstedt utbyggnaden av de svenska fyrarna under 1850- och 1860-talen. Han blev en mycket produktiv grafiker och akvarellmålare. Hans verk finns samlade på Nordiska Museet i Stockholm.

Albert Theodor Gellerstedt

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Maskaron.jpg

Sedan 1850 hade han under ledning av Sandell deltagit vid några fyrbyggen och därigenom erhållit praktik.

  • Gellerstedt var släkting till Sandell.
  • 1852-1860 studerade han vid Konstakademien.
  • 1859 anställdes han vid Lotsverket, som tillfälligt ritbiträde på Fyringenjörskontoret.
  • 1860 blev han konduktör vid Överintendentsämbetet.
  • 1862-1864 gjorde han en utlandsresa till Frankrike och Italien för att studera arkitektur och med speciell inriktning på konstruktioner i det nya byggmaterialet järn, vilket skulle komma till användning för fyrar.
  • 1864 anställdes han som fyringenjör på Fyringenjörskontoret.

Konsten

  • 1876 blev han lärare i Sveriges första moderna etsningsskola. För honom studerade bl a Anders Zorn.
  • 1877 erhöll han tjänst som professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
  • 1881-1891 var han sekreterare vid Konstakademien.
  • 1897-1904 var han överintendent.


A T Gellerstedt har signerat ritningarna för bland annat följande fyrar

  • 1863 Sandhammarens fyrar. Båda 29 m höga "öppet pelartorn i järn", linsfyrar.
  • 1865 Grimskär. Ett i trä fristående cirka 9 m högt åttakantigt torn med linsapparat.
  • 1866 Isboudd. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med lykta på gaveln.
  • 1866 Ystad övre, ett i järn nytt inre torn, åttakantigt, med lanternin och lins. Tornet monterades ihop i Ystad och fördes på räls till sin stationering, som man förberett med skruvpålsgrund, där det sedan förankrades.
  • 1867 Faludden. Ett i järn cirka 11 m högt tiokantigt i rött målat fyrtorn försett med lanternin, linsfyr.
  • 1867 Gotska Sandön. Ett ytterligare boningshus. Tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.
  • 1869 Hanö. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med sammanbyggt åttakantigt torn med lanternin och lins
  • 1870 Söderstjärna. Detaljritningar till ett i järn cirka 7,5 m högt åttakantigt fyrtorn med lanternin, linsfyr.
  • 1870 Utklippan. Ett "öppet pelartorn i järn", linsfyr.
  • 1871 Kapelludden (Ölands östra). 32 m högt "öppet pelartorn i järn", linsfyr.
  • 1872 När. Ett i järn cirka 16 m högt runt koniskt torn med lanternin och lins.
  • 1873 Västergarns utholme. Ett i järn 12 m högt åttakantigt fyrtorn, med lanternin samt spegelapparat.


Jfr arkitekt, Fyringenjörskontoret, N G von Heidenstam, C F Carlsson, C Sandell, ovanstående namn på fyrplats, kanalbyggare.