Grimeton

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Grimeton, historisk radiosändare ett par kilometer ost om Varberg. Den uppfördes för att ge transatlantisk telekommunikation mellan Sverige och USA.

Stationen är idag fortfarande i brukbart skick och i stora delar intakt. Den är den enda kvarvarande i sitt slag i världen. Den har därför tagits upp på listan för världsarv.

Trafiken nådde sin höjdpunkt efter det första världskriget och var då av vital betydelse för Sveriges kommunikation med utlandet. De transoceana telekablarna var redan överbelastade. Dessutom stod de under kontroll av krigförande länder. Etern var däremot fri.


Grimeton stationsbyggnad och sändarmaster. Vykort
Varberg karta ritad.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg Kompassros ritad.jpg Fotogenlamp ritad.jpg

Grimeton alternator. Fotograf okänd
Grimeton kontrollinstrument. Fotograf okänd
Meddelande förbereds för sändning. Fotograf okänd
Konstruktören ingenjör Ernst Alexanderson. Fotograf okänd


Atlantkabeln avstängd

1920 beslöt den svenska riksdagen om byggande av en svensk sändarstation och mottagarstation för långvåg i dåvarande Telegrafverkets regi.

  • Kommunikationen över Atlanten hade fungerat dåligt (Sverige varit avstängd) under första världskriget och behovet av telegramtrafik med Amerika var stort.
  • Viktigt för anläggningarnas placering var att utbredningen av radiovågor skulle gå fritt över öppet vatten till stationen i Nordamerika. Se markvåg.
  • Sändarstationen var den i Grimeton. Mottagarstationen uppfördes i Kungsbacka.
  • Både stod via telekabel i förbindelse med Göteborgs Telegrafstation där inkommande och avgående telegram expedierades.

I telegrafverken satt personal och "nycklade" med morsekod direkt iväg de inlämnade telegrammen. Se morsealfabetet.

  • Senare skrevs de in med en speciell "skrivmaskin".
  • Den så bildade hålremsan med morsetecken lades i en maskin som kände av hålen och skickade iväg elektriska impulser via telegrafledning till sändaren.

Klar att sända på långvåg

1923 stod anläggningen färdig förutom de sex antenntornen, som blivit försenade ett år på grund av strejker vid järnbruken.

  • En liten by med hus för sju familjer hade byggts för de anställda.
  • Arkitekt var Carl Åkerblad för både stationen i Kungsbacka och Grimeton, som uppfördes i nyklassisk stil.
  • Stationen i Grimeton har än idag sex vardera 125 m höga master längs en sträcka av 1,9 km. Tornen står med 380 m mellanrum med de 46 m breda tvärarmarna, som bär upp de åtta kopparlinor som utgör antennkapacitans och som matar energi till de sex vertikala, strålande elementen.
  • Antennen är av typen "multiple tuned antenna", dvs avstämd till den aktuella våglängden. Motståndet är då bara 0,5 ohm.
  • Tornen är tillverkade av Motala verkstad.
  • Mottagarstationen i Kungsbacka var försedd med en 13 km (!) lång antenn, som bars upp av trästolpar.

1924 den 1:e december togs stationen i drift med ursprungligen två sändare. Anropssignal SAQ. Frekvens ursprungligen 16,1 kHz (18,6 km våglängd, det vill säga långvåg). Sändareffekt 200 kW. Frekvensen ändrades kort därefter till 17,2 kHz (17,442 km våglängd).

  • Stationen stod i förbindelse med Rocky Point, Long Island, USA.

Sändaren

Det unika var själva sändaren. Den var helt igenom elektromekanisk och var utrustad med alternator, dvs högvarvig generator, för att alstra bärvågen. Den konstruerades av den svenskamerikanske ingenjören Ernst Alexanderson (1878-1975), anställd vid General Electric i Schenectady, USA, och chefsingenjör vid Radio Corporation of America (RCA). De ursprungligen två alternatorerna drevs via var sin växellåda av en elmotor. För detta erfordrades 600 kW effekt per alternator för att till antennen ge 200 kW.

Varje aggregat med alternator, växellåda, motor och hjälpsystem vägde 50 ton. Rotorn i alternatorn var en diskusliknande skiva i stål, 1,6 m diameter, kanttjocklek 7,5 cm. Skivans periferi var skuren i slitsar och piggar och roterade i ett kraftigt magnetfält. Statorn innehöll ett stort antal spolar i vilka inducerades en spänning varje gång en pigg passerade. Rotorns periferihastighet var 800 km / timme för ett aggregat med 28,5 kHz och varvtalet 2538 varv / minut.

För att ge olika våglängd i området 10500 - 24000 m (28,75 -12,5 kHz) användes två olika varvtal på drivmotorn (864 eller 720 rpm), tre olika växellådor (1:2,675, 1:2,973 eller 1:3,324) samt tre olika antal poltal på statorn (1220, 976 eller 772 poler).

  • General Electric byggde ett antal Alexanderson-sändare för 2 kW samt
  • sammanlagt 20 st 200-kW vilka installerades runt om i världen.
  • Idag finns endast en kvar komplett, nämligen den i Grimeton.

Invigning

1925 den 2 juli invigdes stationen officiellt av kung Gustaf V.

  • Först i slutet av 1930-talet utvecklades radiorör som kunde ge motsvarande sändareffekt.
  • Då kom även kortvågssändare som var billigare i drift och inköp.
  • I och med detta blev stationen i Grimeton omodern.

Kortvåg

1938 gjordes de första proven med kortvåg på Grimeton.

1948 lades de civila sändningarna av telegram ner.

  • Stationen fortsatte att användas militärt för kommunikation med ubåtar i undervattensläge.

Världsarv

2004 den 2 juli fördes stationen i Grimeton upp på UNESCO's lista för världsarv.


Jfr Motala verkstad, fyrskepp, fyr, radiofyr, riktad radiofyr, pejlstation, radiopejl, markvåg, morsealfabetet, bäring, radiofrekvens, TRANSIT, GPS, D-GPS, Glonass, Galileo, LORAN, Decca Navigator, TORAN, Consol, Epos, radar, racon, radionavigering, Grimeton, telegraf, telefon, navigering, astronomisk navigation.