Grundkallen kassunfyr

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Grundkallen kassunfyr, svensk f.d. bemannad kassunfyr vid Grundkallen, vid N angöringen av Ålands hav. Bottenhavet. Bemannad 1959-1980. Ersatte fyrskeppsstation Grundkallen.

På Dittmansgrundet vid N angöringen av Södra Kvarken. Grundkallen var den första teleskopfyren. 
Grundkallen karta ritad.jpg
LFl(3) 20s.jpg

SweFlag.jpg Symbol kassfr.jpg Symbol Person.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Symbol fsk.jpg

Grundkallen kassunfyr. Foto Lars Löfberg
Grundkallen kassunfyr. Foto RW
Grundkallen kassunfyr. Foto J Hopfinger
Grundkallen kassunfyr på ödsligt hav. Foto Lars Löfberg
Grundkallen kassunfyr. Foto Gellerstad
Grundkallen kassunfyr. Foto Gellerstad
Helikopter landar på Grundkallen. Foto Karl Eliasson
Grundkallen isvinter 1970. Foto Karl Eliasson
Maskinrummet. Foto Karl Eliasson
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
218700 C 6285 N 60 30, O 18 51 LFl(3) WRG 20s 9,2 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd över havet m
1959 1959 1980 1980 34 32


Bygget

1958 den 31 januari började bottenplattan till ytterkassunen att gjutas på isen i Isslingeviken vid Lidingö.

1958 den 7 juni var det sjösättning. På sin fyrstation på Dittmansgrundet byggdes den färdig.

Fyren tändes

1959 var den klar och tänd, total höjd 43,5 m, höjd 34 m över vattenytan, ståendes på 7 m djup, ursprungligen utrustad som spaltsektorfyr med sealed-beam, Supertyfon, radiofyr och helikopterplatta. Den strömförsörjdes från 3 elverk.

Utrustningen var identisk med den som 1963 installerades på kassunfyren Sydostbrotten.

Fyren saknade kraftkabel och strömförsörjdes från 3 lokala elverk. Dessa var drivna med dieselmotorer om 41 hk, vardera med en generator på 3x380/220 V, 50 Hz, 35 kVA. Med automatik turades de om att vara i drift för att slitas jämnare. Dieseltankarna hade 35 m3 volym, vilket räckte för 1,5 års drift.

Spaltsektorfyrljuset alstrades av 108 sealed-beam-lampor. Dessa var på 200 W och 30 V. Ljusstyrkan i vit sektor var 350 000 cd, röd sektor 75 000 cd resp grön sektor 50 000 cd. Vid siktigt väder reducerades drivspänningen med 5% varvid ljusstyrkan halverades. Detta förlängde lampornas livslängd markant.

Utifrån sett såg fyrljuset ut att komma från tre strålar, som från en omgående lins, som svepte varv efter varv. Lamporna var arrangerade i 36 grupper och tändes och släcktes i sekvens via en speciell apparat. Denna innehöll en trepolig rotor matad från fyrens elnät och en stator med 36 poler, som via induktionseffekt styrde tyristorer som styrde ut strömmen till lampgrupperna.

Mistsignalanläggningen med Supertyfoner var dubblerad. Teckengivaren var dock gemensam. Två kompressorer drivna av var sin 8 hk elmotor laddade var sitt tryckluftkärl om 2 m3. Via värmeväxlare togs kompressionsvärmet tillvara och värmde den till tyfonerna utgående luften för att undvika isbildning. Tyfonerna var avstämda i en treklang i dur. På försök installerades för första gången automatisk dimdetektor för att styra mistanläggningen.

Allt övervakades från vaktrummet som var bemannat.

1968 Tornet uppifrån räknat: orange, svart, orange, svart med grått fundament i vattnet. Fyrbyggnadens mellersta del fasadbelyst.

  • Optisk karaktär: B(3) WRG 30 s 16 M. (3+3,5+3+3,5+3+3,5+14). Lyshöjd: 32 m. Ljusstyrka: W 360 000 cd, R 64 000 cd, G 64 000 cd. Vid nedsatt sikt fördubblas dessa ljusstyrkor.
  • Akustisk karaktär: Tyfon 3 ljud var 60 s (2 + 2 + 2 + 2 + 2 + 50). Mistsignalen tretonig (ett dur-ackord: cirka 210, 260 och 310 Hz).
  • Cirkulär radiofyr: RC 201. Räckvidd: 30 M. ID-signal: DD. Frekvens: 314,5 kHz. Ingick i kedjan Grundkallen, Simpnäsklubb. Sändning endast vid nedsatt sikt.

Avbemanning och personal

1980 blev fyren helautomatiserad. Sealed-beamljuset var dubblerat.

Fyren avbemannades den 1 januari efter att ha varit bemannad i 21 år, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Grundkallen kassunfyr

Och sedan

1992 stoppades dieslarna och fyren byggdes om till solpaneldrift.

  • Sealed-beam-lamporna ersattes av en fyrapparat placerad i kanten av helikopterplattan. Den bestod av ML-300, dvs akryllins försedd med 20 W halogenlampa. Fyrljuset var sektorindelat. Lysvidd 9,2 M för vit, 6,6 M för röd resp 5,6 M för grön sektor. Lyktan drevs med 4 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 522 Ah.
  • Raconen Mk1 utbyttes till lågenergityp Mk2. Denna drevs av 1 solpanel som laddade ett ackumulatorbatteri typ SUN 10.
  • Fasadbelysningen med sealed-beam-lampor utbyttes mot 4 bojlyktor med 2 W halogenlampa. Fasadbelysningen drevs med 2 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 348 Ah.
  • Ventilationen i fyren drevs med 2 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 348 Ah.
  • Inre belysning i fyren tog energi från batteriet för ventilationen.
  • Mistsignaleringen togs bort.
  • Fjärrmanövreringen byttes till strömsnål modell baserad på mobiltelefonnätet NMT. Kontrollen övertogs av trafikinformationscentralen (TIC) i Stockholms Sjötrafikområde.

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift.

2000 Tornet rött med svart underdel på grått fundament i vattnet. Racon.

Nuvarande optik: Fyrlykta med 6:e ordningen (300 mm) dioptrisk trumlins, akryllins (Tideland ML-300), 2x20W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier, racon

Nuvarande karaktär: LFl(3) WRG 20s 9,2 M. Lyshöjd: 32,0 m. Racon: (_ _. ) 30 s 17 M.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Finns i tornet men är helt utrymda sedan 2005
Ägare SjöV
Kontaktperson Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Fyren är belägen på Dittmansgrundet utanför Gräsö, ca 15 nm O Örskär.
Övrigt År 1958 började man bygga fyren. Det var naturligt att man skulle bygga denna världens första teleskopfyr nära Stockholm och byggplats blev Isslingeviken på Lidingö. Fyren var den första som byggdes enligt den av Robert Gellerstad utvecklade teleskopmetoden. Grundkallen var från början en spaltsektorfyr och den första av denna typ i Sverige. År 1992 byggdes den om till solpaneldrift och alla lampor ersattes av en fyrbelysning (ML-300) med en 20W lampa och en lins av akrylglas.

Fyren hade arbetsnamnet Dittmansgrund, vilket var ett av grunden bland Grundkallegrunden, men namnet ändrades senare till det mer kända Grundkallen.

Kassunfyren ersatte fyrskeppsstationen Grundkallen nordost om Grundkallegrunden. Denna fyrskeppsstation hade bemannats med 5 olika fyrskepp sedan år 1862 nämligen: nr 7 mellan 1862-1863, nr 3 mellan 1864-1875, nr 6 mellan 1876-1910, nr 23 mellan 1911-1922 och nr 30 mellan 1923-1959. Fyrskepp nr 3 som också hette Grundkallen var försett med två lanterniner med vardera 12 paraboliska speglar. Normalt låg fyrskeppen på plats varje år från maj till november.

Skydd enligt lag ej

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Klickbar tabell svenska kassunfyrar

Bottenviken: Larsgrundet, Björnklack, Vitfågelrännan, Norströmsgrund kassunfyr, Nygrån, Farstugrunden, Borussiagrund, Renöragrund

Norra Kvarken: Sydostbrotten kassunfyr, Vallinsgrundet, Väktaren, Nordvalen, Gunvorsgrund, Revet

Bottenhavet: Vänta Litets Grund, Hällgrund, Finngrunden kassunfyr, Västra Banken kassunfyr, Grundkallen kassunfyr

Ålands hav: Märketskallen, Södra Kvarken, Engelska Grundet, Remmargrund, Lerskärsgrund, Svenska Björn kassunfyr, Almagrundet kassunfyr, Revengegrundet, Svängen

Norra Östersjön: Landsorts Bredgrund, Gustav Dalén kassunfyr

Mellersta Östersjön: Kungsgrundet, Stötbotten, Dämman kassunfyr, Sillåsen, Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Skansgrundet, Omböjningen, Utgrunden kassunfyr, Ölands Södra Grund

Södra Östersjön: Kullagrund, Trelleborg kassunfyr, Blenheim, Falsterborev kassunfyr

Öresund: Flinten, Oskarsgrundet NO resp SV, Kalkgrundet kassunfyr, Pinhättan, Svinbådan kassunfyr

Kattegatt: Tylögrund, Fladen kassunfyr, Lilleland, Trubaduren

Skagerack: Hätteberget, Brandskärsflak, Dynabrott

Vänern: Megrundet kassunfyr, Pålgrunden, Normansgrundet, Åsnegrundet


Jfr Bottenhavet, fyrskepp, fyrskeppsstation, kassunfyr, fyrljusreflektor, mistsignal, tyfon, Nautofon, teleskopfyr, utsjöfyr, spaltsektorfyr, radiofyr, solpanel, racon, Grundkallen.