Hanö

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Hanö, ö i Hanöbukten, syd om Karlshamn, Södra Östersjön, lotsstation och f.d. bemannad fyrplats. Bemannad 1869-1980.

I Hanöbukten, S om Karlshamn. Dagerfyring 1/11 - 31/3 (enligt Svensk Fyrlista 1961)
Hanö karta ritad.jpg
Fl(3) 13,5s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Hanö fyr. Foto Leif Elsby
Hanö fyr. Foto Åke Olofsson 1996
Hanö fyr. Foto CE
Hanö fyr. Foto CE
Hanö linsen. Foto E Hillberg
Hanö linsen. Foto Leif Elsby
Hanö fyr 1869-1905. Figur Leif Elsby
På högra gaveln fanns Hanö första fyr. Foto E Hillberg
Hanö fyr. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Hanö fyrplats 1911. Foto Lotsverket
Hanö fyrplats omkr 1911. Foto Lotsverket
Hanö fyrplats omkr 1920. Foto Lotsverket
Hanö fyrplats boningshus 1923. I högra gaveln kan platsen för det gamla tornet skönjas. Foto Lotsverket
Hanö fyrplats 1932. Foto Lotsverket
Hanö fyrtorn. Foto Leif Elsby
MistsignalkanonHanö. Foto Leif Elsby
Bönsäcken. Foto Leif Elsby
Laddar karta ...

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
635600 C 7538 N 56 01, O 14 51 Fl(3) W 13,5s 23,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1869 1906 1979 1980 16 70,5


Hanö

Ön Hanö utgörs av urberg och är geologiskt en utlöpare från Listerlandet. Hällarna är polerade av inlandsisen. På och omkring Hanö finns fält med rullsten. Den norra udden, Bönsäcken, utgörs av rullsten och omformas av stormarna. Numera utgörs den norra delen av ön av äng- och buskmark, den södra av delvis tät lövskog. Växtligheten tuktas av en stam på idag cirka 250 dovhjortar.

Hanö användes på 1600-talet tillfälligt av fiskare. Den nuvarande permanenta bosättningen tillkom troligen på 1830-talet. Samhället, vilket som mest hade cirka 260 personer, ligger på den västra sidan av ön, med numera en god hamn, bland annat trafikerad med personfärja från Nogersund på Listerlandet. Numera finns ett 40-tal bofasta på ön.

På 1600- och 1700-talen var Hanö täckt med lövskog, som avverkades bland annat för att förse det närbelägna Karlskrona örlogsvarv med timmer för skeppsbyggeriet. Hanö blev därefter skoglöst.

1759 köpte Elsa Greta Schult ön Hanö från Kronan. Hanö kom därigenom att tillhöra Sölvesborgs slott. Ön är fortfarande i privat ägo.

1766 inrättades lotsplats på västra sidan av Hanö.

Napoleon Bonaparte och amiral Saumarez

  • 1809 under Napoleonkrigen, efter avsättningen av Gustav IV, slöts i Jönköping fred med Danmark-Norge utan vinst eller förlust, men där Sverige förband sig att hålla engelska fartyg borta från sina kuster.
  • Danmark-Norge hade blivit Napoleons allierade efter det engelska bombardemanget 1807 av Köpenhamn.
  • 1810 slöt Sverige fred med Frankrike och accepterade Napoleons kontinentalsystem, en handelsblockad mot England. Se kontinentalsystemet. Samtidigt förklarade Sverige krig mot England.
  • Samma år (!) tillät svenskarna att Hanö blev bas för en engelsk flottenhet, endast 26 M från Karlskrona. Den 10:e juni 1810 seglade amiral Nelsons flaggskepp HMS Victory under ledning av amiral Saumarez, tillsammans med 18 engelska linjeskepp, 5 fregatter och 22 mindre segelskepp in i Hanösund, mellan Hanö och Listerlandet.
  • Som följd av detta kunde engelska handelsmän bedriva handel för att förse England med livsmedel. I Nogersund på Listerlandet blomstrade slakterierna och sålde kött. Från Småland fördes boskap för slakt i Karlshamn till engelska köpare. 500-800 engelska handelsfartyg beräknas ha avseglat med last av livsmedel.
  • Sjukdomar härjade bland besättningarna som levde som boskap på minimala utrymmen ombord. 3 lasarettsfartyg var med i flottiljen. Många sjömän dog av sjukdom.
  • En engelsk kyrkogård med okänt antal gravar inrättades på den norra delen av Hanö. Två av de begravda är kända vid namn: Richard Davis och Clifford Williams.
  • 1812, då Napoleon led sitt nederlag i Ryssland, bröts blockaden mot England och den engelska flottan lämnade Hanö.

1834 kom koleran till Hanö.

1868 gjorde Blekinge Landsting en framställan till Kungl. Maj:t om att en fyr på Hanö skulle bli till nytta såväl för den allmänna sjöfarten som för fisket och för angöring av hamnarna i Hanöbukten.

Fyr Nr 1

1869 anlades fyrplatsen på Hanö. På öns högsta punkt, cirka 60 m över havet, uppfördes ett i trä kombinerat fyr- och boningshus med vid ena gaveln sammanbyggt åttakantigt torn med lanternin innehållandes 4:e ordningens lins. Tillverkat av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. Ritat av A T Gellerstedt.

  • Redan från början visade det sig att en linsapparat av 4:e ordningen var för svag för den allmänna sjöfarten.
  • 1871 uppfördes på Ven ett likadant fyr- och boningshus.

Original optik: 4:e ordningen (500 mm) dioptrisk trumlins 4 fack á 90° med catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) samt 2 planlinser med röda skärmar roterande runt trumlinsen (så kallad lentilleapparat), urverk med lod (vikt 56,6 kg, lodlina 10,4 m) samt tvåvekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. Gav karaktären "fast sken med rött blänk".

1872, enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast, vitt sken och röda blänkar. Lat. N. 56° 0’,8. Long. O. 14° 51’,1.

  • Fyrapparaten: 4:de ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 224 fot (67,2 m).
  • Fyrtornet: av trä, sammanbyggt med boningshuset.
  • Lysvidd: 14 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 194 fot (58,2 m).
  • Lysfält: runtom horisonten.

Fyren är anbringad på nordligaste höjden av ön Hanö, söder om Karlshamn, uti ett vid södra gaveln av fyrbetjäningens bostadshus till en del inbyggt trätorn av något högre höjd än huset. Omkring den fasta linsfyrapparaten av 4:de ordningen med ofärgat sken roterar 2:ne linser med röda glasskärmar, vilka varannan minut åstadkommer en röd blänk, som föregås och efterföljs av några sekunders mörker. Fyrtornet är vitt, men det övriga av huset rött. Bergshöjden, varpå byggnaderna står, är skoglös. Dessa är därför från de flesta sidor väl synliga. Den inre delen av Hanöbukten är, särdeles höst och vår, ofta besvärad av tjocka, som döljer ön och fyren. På västra sidan av ön bor lotsar, vilka invid fyren har utkiksstation.”

1886 byggdes skolan på Hanö.

1901-1902 byggdes vågbrytare runt Hanö hamn.

Fyr Nr 2

1905-1906 uppfördes en ny fyr, ett i betong runt 16 m högt torn med lanternin, lins och Lux-ljus. Trappan, som går medurs upp längs tornets innervägg, har steg i huggen granit.

1906 släcktes den gamla fyren, nu ersatt av den nya.

  • Det gamla tornet inklusive linsapparat monterades ner.

1907 byggdes för fyrplatsens hamn en hamnfyr med fotogenlampa.

1914-1917 hölls fyren släckt på grund av det första världskriget.

1916 får Hanö en sjöräddningsstation.

1922 drogs telekabel till Hanö, som därmed fick telefon.

1926 byttes lanterninen på Hanö fyr från en med plana glas till en med välvda glas.

1929 ändrades huset för lotsarna om till att bli fotogenbod för fyren.

1939 drogs elkabel till Hanö, som därigenom fick elektricitet och elektriskt ljus.

  • Ett bostadshus på betonggrund byggdes vid fyrplatsen. Fyrvaktaren som tidigare bott i en kammaren i fyrmästarhuset flyttade in i det nya bostadshuset. Så även fyrbiträdet.
  • Eftersom detta var samtidigt med andra världskrigets början flyttade också "landstormsgubbar" in i detta hus.

Elektriskt ljus

1940-1941 elektrifierades fyren. Förmodligen var det då som spegellinserna togs bort.

  • En cirkulär radiofyr inrättades.
  • En Nautofon uppsattes på öns nordvästra udde, Bönsäcken.
  • Ett nytt maskinhus byggdes för de dieseldrivna reservkraftverken. Hamnfyren elektrifierades.
  • Dessutom uppsattes på en stolpe en ytterligare fyrlykta för att ge enslinje in till hamnen.

1950 uppsattes en Nautofon även på öns södra udde, Äspudden.

1952 drogs vatten och avlopp in i husen på Hanö.

1957 uppfördes på Bönsäcken en sektorindelad ledfyr på en ställning av fackverk i järn. Den var elektrifierad och försedd med 6:e ordningens trumlins (300 mm Ø), lins och fyrapparat tillverkade av AGA AB.

1962-1963 byggs hamnen om till sitt nuvarande utseende.

1966 asfalterades vägarna, dock knappt halvvägs upp till fyren.

1968 var tornet vitt

  • Optisk karaktär: Bx(3) W 15 s 22 M. Lyshöjd: 70,5 m. Ljusstyrka: W 440 000 cd.
  • Akustisk karaktär: (Bönsäcken) Nautofon 3 lika långa ljud var 60 s (3 + 2 +3 + 2 +3 + 47).
    • (Södra udden) Nautofon 1 långt, 1 kort, 1 långt ljud var 60 s (6 + 2 + 2 +2 +6 + 42).

1972 automatiserades fyren Hanö.

1973 restes träkorset på den engelska kyrkogården. Korset är gjort av en mast från ett engelskt fartyg och bär inskriptionen "HMS Plymouth 21st of June 1973".

1974 läggs Hanö skola ner. Skolan har sedan blivit STF Vandrarhem.

Avbemanning och personal

1979, den 31 dec, automatiserades Hanö fyr.

  • Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
  • Fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde med familjer hade bemannat fyrplatsen.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Hanö

Och sedan

1995 automatiserades SMHI's väderstation.

1997 stängdes mistsignaleringen, både på Äspudden och på Bönsäcken.

1998 nedmonterades Nautofonen på Bönsäcken samt (?) den cirkulära radiofyrens master.

Nuvarande optik Hanö: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar samt catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), alla 3 fack á 72° samt bortmonterad catadioptrisk spegellins 2 fack á 54° (9 prismor), de tomma facken täckta med ogenomskinlig väv, Barbier Bernard &Turenne, kvicksilverlagring, omgående, omloppstid 15 sek, urverk med lod. 2x1000W 120V glödlampa. Landkabel, reservkraft från dieselmotor. Det ursprungliga urverket är intakt men lodet saknas.

Nuvarande karaktär Hanö: Fl(3) W 13,5s 23,5M. Lyshöjd: 70,5 m.


Nuvarande optik Bönsäcken: 6:e ordningens trumlins (300 mm Ø) tillverkad av AGA AB.

Nuvarande karaktär Bönsäcken: Fl(2) WRG 6 s 9 M.

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, ex. bitr. 1/9-30/4.
Klass Fyrplats klass: II. Dyrortsgrupp: B.
Fyrinrättningen Elektrisk fyr, lins 3:e ordningen. Nautofon, reservaggregat 1 st. 20 hkr. Bolinder-motor. Vitt 16 m högt fyrtorn av betong. Fyrplatsen anlades 1869.
Läge och natur Ö syd Karlshamn, ytinnehåll 1,9 kvkm., ingen skog, smärre buskar. Planteringsland.
Bostäder Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök. Varje lägenhet är försedd med el. ljus, värmeledning, vatten och avlopp. Gemensamt badrum. För ex. bitr. är tills vidare reserverad lägenhet i likhet med Fv.
Hamn Statens fiskehamn 800 m från fyrplatsen.
Kommunikationer Ingen tjänstebåt. Postförande båt 4 ggr. i veckan till Hörvik. Järnvägsförbindelse Hörvik-Sölvesborg, 12 km, och Karlshamn 45 km.
Postanstalt Hörviken. Väg dit: 3,5 dist.-min. öppen sjö, 1,5 km landsväg.
Handelsbod Hanö. Väg dit: 1 km.
Skola B-skola. Realskola i Sölvesborg.
Övrigt Stormvarningsstation.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Hanö Hamn och Byalag äger fyrvaktarbostaden och öns vandrarhem. Fyrvaktarbostaden kan bokas genom Hjördis Clarberg 044-121878 eller 0456-530 14 och vandrarhemmet via 0456-530 00, 0456-530 84. Fyren och museet kontakta Gay Thelander 0456-13218, 0768-464827. Mer info www.hano.nu
Ägare SjöV äger fyr och maskinhus
Kontaktperson Gay Thelander 0456-13218, 0768-464827, Sjöfartsverket Norrköping 0771-630000
Vägbeskrivning Bilväg Sölvesborg - Nogersund c:a 14 km. Kör väg E22 österut från Sölvesborg, tag av på väg 123 och kör till Nogersund. Reguljär båttrafik året runt mellan Nogersund och Hanö, mer info se www.blekingetrafiken.se, enkel resa kostar ca 40:-. Hanö har en bra och skyddad fritidsbåtshamn på västsidan. Promenaden från hamnen upp till fyren tar ca 15 minuter.
Övrigt Den första fyrbyggnaden på ön uppfördes 1869 och bestod av ett fyrtorn av trä uppe på taket vid gaveln av bostadshuset (huset öster om nuvarande fyr). Fotogenlampan med oföränderlig fotogenyta byttes ut mot en tvåvekig fotogenlampa med föränderlig fotogenyta 1888 varvid ljusstyrkan ökade till 900 hefnerljus.

År 1906 byggdes nuvarande fyr med nuvarande 3:e ordn.(1000 mm) roterande planlins och luxljus (förbrukning 40 cl/tim). Ljusstyrkan ökade till 65.000 hefnerljus. Fyren elektrifierades år 1939 och samtidigt byggdes nuvarande fyrvaktarbostad.

År 1907 uppfördes en enkel fotogenfyr på hamnens norra pirhuvud. År 1940 ersattes denna av en elektrisk fyr (nr 636700, int nr C 7540) och dessutom uppsattes en lampa på en stolpe längre in i hamnen som skulle hållas ens med pirfyren. År 1957 uppfördes även en elektrisk fyr på den nordvästra udden (nr 635800, int nr C 7536)

År 1941 monterades en nautofon på öns nordvästra udde (Bönsäcken) och 1950 monterades ytterligare en nautofon på öns södra udde (Äspudden). Båda dessa togs ut bruk 1997 men den på Äspudden finns fortfarande kvar.

Ett litet fint fyrmuseum är inrett i den gamla förrådsbyggnaden invid fyren

Skydd enligt lag ej

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Inloppet till Karlshamn

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Södra Östersjön, svenskt fyrväsende, Lotsverket, linsfyr, växelsken, Ven, mistsignal, radiofyr, kolera, kontinentalsystemet, Lentilleapparat, Saumarez, skola.