Markvåg

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Kompassros ritad.jpg Fotogenlamp ritad.jpg

markvåg. I radiofyrsammanhang talar man om tre sorters radiovågor:

- markvåg, - rymdvåg resp - ledd våg.

I princip går radiovågor "rakt fram", i likhet med ljuset.

Radiovågor kan också reflekteras, studsa. Jordklotet omges av atmosfären, som på mellan cirka 70-500 km höjd över marken innehåller joniserade partiklar och joner och därför kallas jonosfär.

Jonosfären blir därför elektriskt ledande och kan fungera som en spegel som radiovågor kan studsa mot.

Under vissa omständigheter kan radiovågor böjas av, liksom ljuset när man ser en hägring.

Markvåg

Markvågen utgörs av den del av den från en radioantenn utsända strålningen vilken når fram till mottagaren efter att ha gått fram längs jordytan till skillnad från att ha reflekterats mot jonosfären.

  • Radiovågor har egenskapen att åter gå ihop till en helad front bakom ett, jämfört med våglängden, litet hinder.
Fenomenet kallas diffraktion.
På grund av detta kan radiovågor med "lång" våglängd följa jordytan trots att den är krökt.
  • Fältstyrkan av den från antennen utsända signalen är högst då markens ledningsförmåga (konduktivitet) är hög.
Markvågen blir därför starkare om antennen är placerad över en havsyta än om den är över torr mark.
  • Räckvidden av markvågen styrs av markvågsdämpningen.
Dämpningen är lägst vid "låga" frekvenser, t ex för långvåg och mellanvåg.
Vid "höga" frekvenser är den betydande, t ex för kortvåg och ultrakortvåg.
För 100 MHz, t ex FM-sändning av rundradions P1, P2, P3, … , har man därför bara räckvidd till horisonten.
För högre frekvenser är den ännu kortare (jämför gsm mobiltelefoni 900/1800 MHz vars systemuppbyggnad förutsätter kort räckvidd hos sändarna, så att man kan bygga upp "celler").

Rymdvåg

Rymdvåg kallas radiovåg som studsar mot jonosfären och kommer ner igen längre bort.

  • Förekomsten av joner i jonosfären orsakas av solvinden och solljuset.
  • Jonosfärens reflekterande egenskap för radiovågor beror därför av tiden på dygnet, årstid och solfläcksaktiviteten.
  • Jonosfären innehåller ett antal olika reflekterande skikt vars höjd och styrka varierar, D-, E- resp F- skikten.

Ledd våg

Ledd våg från en sändarantenn förekommer enbart för frekvenser vid cirka 300-400 kHz.

  • Den ledda vågen går fram i skiktet mellan jordytan och jonosfären och följer på så vis jordytans krökning.

Död zon

På ett visst avstånd från sändaren, där markvågen har blivit för svag för att uppfattas och där rymdvågen ännu inte kommit ner, uppstår en död eller tyst zon.

  • Om avståndet ökas till sändaren så kan man åter uppfatta den genom att man fångar upp rymdvågen.
  • Om avståndet minskas till sändaren uppfattar man åter markvågen.

Fading

Ibland uppstår fading när man lyssnar på en station, dvs signalstyrkan varierar mer eller mindre regelbundet.

  • Detta kan bero på, trots att man själv är stilla, att rymdvågor reflekteras från varierande höjd från en avlägsen station.

Historisk långvågssändare

Grimeton utanför Varberg var viktig för Sverige för transatlantisk kommunikation med Nordamerika


Jfr fyrskepp, fyr, radiofyr, riktad radiofyr, pejlstation, radiopejl, markvåg, morsealfabetet, bäring, radiofrekvens, TRANSIT, GPS, D-GPS, Glonass, Galileo, LORAN, Decca Navigator, TORAN, Consol, Epos, radar, racon, radionavigering, Grimeton, telegraf, telefon, gsm, navigering, astronomisk navigation.