Ostindiska kompanier
Ostindiska kompanier, av monopol skyddade affärsföretag med stor makt.
Uppgång
Under 1600- och 1700-talen var de Ostindiska kompanierna mäktiga europeiska företag som var organiserade för handel på "Ostindien" = gamla världen bortom Godahoppsudden,
- dvs hela Asien.
- Deras verksamhet grundades på monopol av import och försäljning av starkt eftertraktade produkter som kryddor, te, porslin, siden och andra lyxvaror.
- Den viktigaste förutsättningen för kompanierna var stridsdugliga och lastdryga fartyg;
- stridsdugliga för att kunna skydda sig mot pirater och konkurrenter som inte skydde några medel.
1600 instiftades det engelska kompaniet och 1602 det holländska. De låg i hård konkurrens mot varandra.
- Kompanier grundades även i Frankrike, Skottland, Danmark, Spanien, Österrike och Sverige med varierande framgång.
Det svenska
1731 grundades det svenska Ostindiska handelskompaniet i Göteborg. Den 14 juni fick det sina privilegier genom en 15-årig oktroj (köpt, tidsbegränsat monopol).
- Ett svenskt sådant kompani hade flera gånger planerats men kom till stånd först genom att kapital och kunnande tillfördes genom skotten Colin Campbell.
- Denne slussade via bulvanen Henrik König i Stockholm en stor summa pengar från det misslyckade österrikiska kompaniet i Ostende (1722-1731).
Det svenska kompaniet betraktades i Ostindien till att börja med som engelskt och utsattes därför för trakasserier av såväl engelsmän som holländare.
- De första svenska expeditionerna leddes också av engelsmän.
- Det svenska kompaniet inriktade sig på geografiska områden som inte redan var upptagna av andra intressenter.
- Snart koncentrerade det sig på Kina och särskilt Kanton, där ett faktori inrättades.
Resans finansiering
Lasten från Sverige av järnmanufaktur såldes i Cadiz i Spanien varvid man erhöll silverpiastrar, som var hårdvaluta i Kanton, Kina.
- Lasten från Kina såldes på auktion i kompaniets magasinsbyggnader i Göteborg.
- Varorna gick huvudsakligen direkt ut ur landet.
- Den största delen köptes av holländare som sålde dem vidare till Holland, Tyskland, Frankrike och Östersjöländerna.
- Räkenskaperna förstördes efter affärernas avslutande för att undvika insyn av Kronan och andra utomstående.
- Vinsterna var nästan alltid synnerligen höga.
Fram till 1753 var varje resa separat finansierad med satsat kapital.
Ostindiska kompaniet rönte stor ovilja av de svenska kretsar som stod nära protektionismen av den svenska manufakturen.
- Men främst tack vare höga avgifter till Kronan fick det fortsätta med successivt förnyade oktrojer.
- Vid den tredje oktrojen 1766-1786 ombildades företaget helt och behärskades av den internationelle handelsmannen Robert Finlay.
Direktion
Kompaniets intressenter utgjordes av en direktion med från början tre, senare flera medlemmar, med säte i Göteborg fram till 1806 då den flyttade till Stockholm, varefter kompaniet upphörde 7 år senare.
- De ledande personerna blev rika som troll.
- En del av dessa ägnade sig åt välgörenhet, som kom huvudsakligen göteborgarna till godo.
- Göteborg fick Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers Tekniska Högskola.
Siffror
Under åren 1732-1806 genomfördes summa 132 resor.
- För detta användes 37 fartyg.
- 2000 sjömän fick sätta livet till.
- I genomsnitt tog varje resa ungefär två år.
- Det för Sverige mest bestående värdet var utvecklingen av svenskt skeppsbyggeri och att svenskt sjöfolk blev förtroget med världshaven.
Första resan
1732, den 9 februari, avgick den första resan från Göteborg med Fredericus Rex Sueciae.
- Lasten ut var 200 läster (500 ton) trävaror, beck, tjära, koppar, mässing, segelduk, kåda, stångjärn, spik, vapen och andra inhemska varor.
- Besättningen var 100 man och hon förde 20 kanoner.
- Colin Campbell var superkarg, dvs rederiets representant ombord och högsta ansvarig på resan med fartygets kapten sig underställd.
- 30 dagar senare kom man till Cadiz där man sålde lasten och erhöll silverpiastrar.
- Två månader senare rundade man Godahoppsudden och efter ytterligare tre månader ankrade man på Kantons redd.
- Resan hade gått bra. Man hade klarat sig från pirater vid Madagaskar och tyfonerna på Sydkinesiska sjön.
- Superkargen förde inköpsförhandlingarna med kineserna. I lastrummet stuvades 430 000 porslinspjäser.
1733, den 8 januari, började den äventyrliga resan hem. I sundet mellan Java och Sumatra blev man prejad av holländska fregatter och tvingades i hamn i Batavia. Skeppet togs i beslag. Man släpptes motvilligt av den holländske generalguvernören mot uppvisande av ett lejdbrev med den svenske kungens sigill.
- Det ofrivilliga uppehållet gjorde att man missade de fördelaktiga vindarna hem.
- Efter 39 dygn rundade man Godahoppsudden och 39 dygn senare ankrade man utanför Brasilien för att bunkra och försöka bota skörbjuggen som härjade besättningen.
- När man efter att ha rundat Skottland kom till Norge tvingades man att göra ett strandhugg för att komplettera besättningen, som inte längre var tillräcklig i antal för att segla skeppet till Göteborg, dit man anlände den 29 augusti.
- Lasten såldes på auktion. Vinsten delades bland investerarna.
- Men även besättningsmännen fick föra med sig en viss andel av den begärliga lasten.
1745 förliste "Götheborg II" på Rivöfjorden på sin tredje resa. Med lots ombord förliste hon på Hunnebådan utanför Älvsborgs fästning i inloppet till staden Göteborg.
På resan 1783-1793 var William Chalmers superkarg.
1806 kom ostindiefararen Maria Carolina till Göteborg. Det blev kompaniets sista resa.
Slutet
Runt sekelskiftet 1800 upphävdes monopolen för de olika ländernas ostindiska kompanier.
- Vinsterna hade vänts i förlust. Det orsakades främst av Napoleontidens omvälvningar och osäkerhet på haven.
- Kontinentalsystemet försvårade återexporten. USA's frigörelse konkurrerade ut européerna.
1813 upphörde officiellt det svenska Ostindiska kompaniet.
Göteborg III
2003, den 6 juni, sjösattes "Göteborg III", som är en till linjer och riggning historisk kopia av ostindiefararen "Göteborg II", som förliste 1745 på hemväg från Kina. Se Göteborg.
Jfr fyr- och handelshistoria, läst, William Chalmers, kontinentalsystemet, Älvsborgs fästning.