Polheimer

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Polheimer, Anders (1746-1811), bergsvetenskapsman och uppfinnare. Han var brorsons son till Christoffer Polhem. Han konstruerade en fyrugn och principen för täckt stenkolsfyr.

Anders Polheimer. Målning av K Hofverberg. Foto Svenska Porträttarkivet

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Maskaron.jpg

Polheimers fyrugn finns uppförd på Östergarn. Foto Esbjörn Hillberg

Bergsman

Han studerade juridik i Uppsala och gjorde praktik vid Falu koppargruva.

  • 1773 fick han titeln markscheider.
  • 1773-1776 var han styresman vid Åtvidabergs kopparverk.
  • 1788 företog han djupborrningar enligt egen metod för att söka fyndigheter med stenkol i Skåne på uppdrag av E Ruuth.
  • 1788 fick han i uppdrag av Amiralitetskollegiet att undersöka vilken kolsort som var den lämpligaste för fyringen, svensk eller engelsk.
  • 1788, 1790 och 1791 besökte Anders Polheimer och studerade fyringen med stenkol på Nidingen, Kullen, Falsterbo och Grönskär.
  • 1790 fick han titeln bergshauptman.

På uppdrag av Kronan undersökte han möjligheter att anlägga saltverk i Västergötland, Nasafjällets silvergruvor samt nyodling i Pite lappmark.

Kolfälten i Skåne

1793 fann han "flötserna" i Höganäs.

  • Både vid denna tid och senare bistod han E Ruuth vid tillgodogörandet av kolfyndigheterna och den eldfasta leran.
  • Han var en av de personer som tillhörde stenkolsverkets ledning i Skåne.
  • Stenkol bröts bland annat i Höganäs.
  • 1795 blev han ledamot av Vetenskapsakademien.
  • 1799-1801 bistod han E Ruuth att anlägga järngjuteri och lerkärlsfabrik i Hälsingborg.

Fyrugn

1791 lanserade han sin fyrugn, en utveckling av öppen kolfyr.

  • Fyrgrytan placerades på ett ihåligt torn.
  • Tornet var försett med åt de olika väderstrecken mynnande luftkanaler, vilka med självdrag eller med hjälp av vindens blåst tillförde mer luft till fyrelden.
  • Luckorna för de mot lovart mynnande kanalerna hölls öppna manuellt medan de mot lä hölls stängda.
  • Fyrelden tillförd mer luft kom därmed att lysa starkare, samtidigt som den kom att resa sig upp.
  • Ett problem i kraftig blåst var annars, att eldflammorna trycktes ner bakom fyrgrytan och kom att skymmas av denna.
  • 1792 byggdes på försök den öppna kolfyren i Kullen om till "Polheimers fyrugn".
  • 1793 beskrev han i Vetenskapsakademiens Handlingar sina undersökningar om olika sorters stenkol samt uppfinningen av den öppna stenkolsfyren.

1803 beskrev han i Vetenskapsakademiens Handlingar sina uppfinningar av täckt stenkolsfyr.

  • Polheimer vidareutvecklade konstruktionen av sin fyrugn och ritade ett antal förslag, men de kom aldrig att uppföras.
  • Han omgav fyrelden med lanternin med tak och rökhuv.
  • I början av 1800-talet var det dansken Paul Löwenörn som utvecklade tekniken så att fyrelden i fungerande form kom att omges med lanternin med tak och rökhuv, dvs täckt stenkolsfyr "efter Löwenörns princip".

1817 byggdes fyren i Kullen på detta vis om till täckt stenkolsfyr "efter Löwenörns princip".

Den enda kvarvarande

Vid ombyggnad av Östergarns fyrplats på Gotland uppfördes en tillfällig fyr, en Polheimers fyrugn.

  • Den finns kvar än idag och tänds vid högtidliga tillfällen.

Länkar


Jfr öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, Kullen, Christoffer Polhem, antikens fyrar, medeltida fyrar, Sverige från 1721, fyr- och handelshistoria, fyr, fyrljus.