Radio

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
Hur en modern superheterodynmottagare är uppbyggd. Figur Leif Elsby

Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg Livet.jpg

I radions ungdom var man hänvisad till att lyssna i hörlurar. Vallentuna Bildarkiv
Sedan kom förstärkare med radiorör. Arkiv sm7ucz.se
Senare modell av modell. Arkiv wisbyfm.se

radio, sätt att överföra meddelanden, per radio, och en apparat att ta emot radiovågorna med, radioapparat.

Radiovågor

Radiovågor är liksom ljuset en elektromagnetisk vågrörelse. Våglängden är allt ifrån flera kilometer till nanometer. Se radiofrekvens. Våglängd kan räknas om till frekvens genom användning av ljusets hastighet.

En tidig station och som sände med kilometerlång våglängd var Grimeton.

Om våglängden är väldigt liten talar man om mikrometervågor, där till exempel radar och hemmets mikrovågsugn arbetar.

Liksom ljuset går radiovågor i princip rakt fram. I vissa fall kan de böjas av och reflekteras. Se markvåg

Trots att man har en kraftfull sändare blir räckvidden för korta våglängder (kortare än en meter) i princip inte längre än till horisonten. För en svag sändare blir den inte oväntat kortare. Detta utnyttjas i näten för mobiltelefoni (gsm, cellulär telefoni).

Mottagare

I sin enklaste form "ställer man in" radion med en "ratt" så att signal med "rätt" våglängd (frekvens) släpps fram.

I en modern superheterodynmottagare fångas radiovågorna upp av antennen, förstärks i ett högfrekvenssteg och blandas med en internt genererad signal från lokaloscillatorn. Denna har en frekvens något lägre än den mottagna. Skillnaden i frekvens bildar en ny signal som släpps igenom ett filter, behandlas och matar en högtalare eller motsvarande.

Budskap via radio kan överföras med pip-pip, dvs telegrafi, eller via tal, dvs telefoni.

  • För telegrafi användes vanligen morsealfabetet
  • För telefoni används idag mobiltelefon. Se NMT och gsm. Idag talar man om 3G, 4G och så vidare.

Radionavigering

Radio används även för navigering, radionavigering

Rundradio

1906 på julafton gjordes den första provsändningen med rundradio.

  • Amerikanen Fessenden sände från sin station på Brant Rock i USA.
  • De som kunde lyssna var telegrafisterna på de ännu fåtaliga fartyg som hade utrustning för radiotelegrafi.
  • Sändaren var en generator som gav 1 kW och 50 kHz och var utvecklad av Ernst Alexanderson.

1924 bildades AB Radiotjänst, sedermera Sveriges Radio.

I hörlurar till knastriga kristallmottagare lyssnade man andäktigt till programmen. De bestod av musik, nyheter, väderleksrapporter och tal av prominenta personer. På fyrplatserna som låg lite längre bort från sändarna krävdes radio med förstärkare. Den drevs batteri. De var dyra och dessutom stora och tunga att bära med sig till fyrplatsen. Man fick därför spara på strömmen och bara lyssna till det viktigaste som väderrapport och nyheter. Oftast turades man om att sitta med lurarna på. Den som lyssnade fick berätta för de andra. - När senare fyrplatserna fick elkabel behövdes inte batterierna och man fick radio med högtalare.

Med radion kom fyrplatsen närmre yttervärlden.


Jfr radiofyr, riktad radiofyr, markvåg, livet