Simpnäsklubb

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Simpnäsklubb, svenskt skär och f.d. bemannad fyrplats i havsbandet NO om Björkö, Stockholms norra skärgård. Ålands hav. Bemannad 1869-1944

Markerar tillsammans med Näskubben det norra inloppet till Stockholms skärgård, Arholmaleden. I havsbandet NO om Björkö. Fyrtornet är fasadbelyst vid behov
Tjärven karta ritad.jpg
LFl 8s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Livet.jpg

Simpnäsklubb. Nya fyren och grunden till den gamla. Foto JH
Simpnäsklubb. Nya fyren och den gamla. Foto Erik Fhager
Simpnäsklubb. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Simpnäsklubb gamla fyren. Foto Tommy Asplund
Simpnäsklubb från sjön 1925. Foto Lotsverket
Simpnäsklubb från sjön 1928. Foto Lotsverket
Simpnäsklubb 1932. Foto Lotsverket
Simpnäsklubb båtkran fr SV 1932. Foto Lotsverket
Simpnäsklubb nya o gamla fyr 1943. Foto Lotsverket
Lanterninen till Simpnäsklubb, nu på Björkö-Arholma Sjömannaförenings Museum i Simpnäs. Arkiv justus.ownit.nu
Lanterninen till Simpnäsklubb. Foto DE
Lanterninen till Simpnäsklubb. Foto Esbjörn Hillberg
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
254000 C 6362 N 59 54, O 19 05 LFl WRG 8s 9,6 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1869 1944 1971 1944 16,6 19,8


Förhistoria

1765, cirka, uppfördes i sten en känningsbåk på ön, vilken även kallades Skomakaren. Samma år uppfördes Arholma båk och känningsbåk på Högskär. De bekostades alla via Stadskontoret med medel från båkfonden.

1849 anhöll rikets ständer om att en fyrplats måtte uppföras i närheten av Simpnäsklubb. Det resulterade i uppförandet av en fyrplats på det närbelägna Näskubben.

1868 föreslog lotsdirektören att en fyr skulle uppföras på Simpnäsklubb för att utmärka platsen samt underlätta angöringen av Näskubben.

Fyren tändes

1869 anlades fyrplatsen på Simpnäsklubb. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med lanternin på taket. Huset stod på källare av sten. Lanterninen innehöll fotogenlampa med spegel för sideralsken. Byggnaden i trä tillverkad av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg. Ritat av G E Höjer.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 59° 53’,7. Long. O. 19° 5’,1.

På klippan Simpnäsklubb eller Skomakaren, liggande ytterst vid nordliga inloppet från Ålandshav förbi Arholma båk, är i en lanternin på fyrbetjäningens boningshus anbringad en fotogenlampa med sideralsken. Huset är rödmålat med en större vit ruta på norra sidan. Öster om huset kvarstår en del av det i äldre tider uppförda stenkumlet. Med gonggong signaleras i disigt väder och tjocka. Fyren anbringades och tändes 1869. Från Ålandshav styr man på Simpnäsklubbs fyr, som lämnas om babord på en ½ kabellängds avstånd, då Näskubbens röda fyr är i sikte, varefter styres mot denna, som lämnas om babord på ¼ kabellängds avstånd.”

1884 erhöll fyrplatsen en mistklocka driven av urverk och handkraft.

1887 utbyttes lampan för sideralsken mot lins av 4:e ordningen (500 mm Ø).

1890 erhöll fyrplatsen en mistlur driven med handkraft. Mistluren förvarades i en nybyggd bod.

1892 erhöll fyrplatsen en mistlur driven med motor, vilken förvarades i en nybyggd bod.

1918 utbyttes den motordrivna mistluren mot en mistsirén driven med komprimerad luft.

Lux-ljus

1924 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus.

1927 utbyttes mistsirénen mot tyfon.

Avbemanning och personal

1943 byggdes en ny fyr, ett i betong 16,5 m högt torn med lins av 4:e ordningen (500 mm Ø), elektriskt ljus med dalén-ljus som reserv. En kraftkabel hade dragits från land vid Näskubben. Fyrplatsen elektrifierades.

  • Fyrtornet inhyste dieselaggregat för reservkraft, som startade automatiskt vid strömbortfall.
  • Den gamla fyren släcktes.
  • Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
  • Fyr och mistsignal fjärrmanövrerades från Arholma lotsplats.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Simpnäsklubb

Flygfyr

1944 uppfördes ett betongtorn med flygfyr på Simpnäs för ledning av flyget på sträckan Stockholm – Mariehamn – Åbo – Helsingfors, främst avsågs postflyget. Flygstrålkastaren var av omgående typ. Se länkar nedan. Flygfyrsystemet började dock försvinna när radiofyren gjort sitt intåg.

Och sedan

1955 utbyttes tyfonen mot Nautofon.

  • Det kombinerade fyr och boningshuset monterades ner.
  • Lanterninen förvaras idag på Björkö sjöfartsmuseum.

1968 var fyrtornet 16,5 m högt, vitt med svart bälte. Fasadbelyst. En kraftkabel var utlagd mellan Näskubben och fyren. Fyranläggningen fjärrmanövrerades från lotsstationen vid Simpnäs.

  • Optisk karaktär: Int WRG 10 s 14 M. Ljusstyrka: W 14 000 cd, R 3 600 cd, G 1 800 cd.
  • Akustisk karaktär: Nautofon 1 ljud var 15 s. (3 + 12).
  • Cirkulär radiofyr: RC 202. Räckvidd: 30 M. ID-signal: SS. Frekvens: 314,5 kHz. Ingick i kedjan Grundkallen, Simpnäsklubb.

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, inklusive den i Simpnäsklubb.

199? stängdes mistsignaleringen.

2000 var tornets yttre oförändrat. Fyren var ombyggd till solpaneldrift. Fyrljus från lågvoltslampa. Fasadbelyst "vid behov".

Nuvarande karaktär: LFl WRG 8 s 9,6 M. Lyshöjd: 19,8 m. Racon: (_ . ) 30 s 15 M.

Lyssna på igenkänningssignal för radiofyr

Digitaliserat från kassettband och insänt av Markus Hedetoft. Inspelat av hans morfar

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning T.v. Fm, Fv, Fb, sem.-vik. hela semestertiden. Upprätthåller drift av fyrarna Simpnäsklubb och Näskubben.
Klass Fyrplats klass: II t.v. Dyrortsgrupp: B.
Fyrinrättningen Simpnäsklubb: Fotogenglödljus, lins 4:e ordningen. Tyfon, 2 st. 5 hkr. Penta-motorer. Vit fyrlanternin på taket av rött bostadshus. Fyren anlagd år 1869. Näskubben: Elektrisk fyr.
Läge och natur Simpnäsklubb: Litet, kalt skär N Arholma. Näskubben: På Björkö V farleden.
Bostäder Näskubben: Fm 3 rum och kök. Fv 3 rum och kök, därav 1 vindsrum. Fb 2 rum och kök, därav 1 vindsrum. El. ljus, i övrigt inga bekvämligheter.
Hamn Simpnäsklubb: Oskyddad brygga med båtkran.
Kommunikationer Skiftning mellan fyrarna med verkets roddbåt. Från Näskubben landsväg.
Postanstalt Björkö. Väg dit: 3 km landsväg.
Handelsbod Simpnäs by eller Marum och Skeppsmyra. Väg dit: Res. 1 eller 8 km landsväg.
Skola B-skola Skeninge, 3 km, samrealskola i Norrtälje.
Övrigt Dricksvatten får fraktas ut till Simpnäsklubb.

Under nov. 1943 kommer den nybyggda helautomatiska fyren Simpnäsklubb att träda i funktion med el. ljus och Nautofon. Personalen indrages inom närmaste tiden. Det nya fyrtornet är 15 m högt, vitt med svart bälte och byggt av betong.

Länkar


Den gamla fyren togs bort 1955 och flyttades till Simpnäs där ett trevligt sjöfartsmuseum finns: Klicka här

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Alla hus på Simpnäsklubb rivna och alla hus på Näskubben sålda 2001
Ägare SjöV
Kontaktperson Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. Besök även Björkö-Arholma Sjömannaförenings Museum (Nils Sture Brandt 0176-94054, Ingvar Österman 0176-91005) i Simpnäs där bl.a. fyrtornet från det gamla fyrhuset på Simpnäsklubb står.
Vägbeskrivning Väg 76 från Norrtälje mot Älmsta (byter nr till 283 vid Söderbykarl) fortsätt norrut till avtagsväg höger Simpnäs, Björkö/Arholma. Båt Simpnäs-Arholma båk 0707-434359
Övrigt År 1768 byggdes i norra inloppet till Stockholms skärgård ett 12,5 m runt stentorn med tak på ön Arholma och massiva ca 6 m höga stentorn på Simpnäsklubb och Högskär. År 1849 framfördes önskemål om en ledfyr på ön Simpnäsklubb men i stället byggdes 1850 fyren Näskubben på Björkö och utrustades med sideralskensspegelapparat samt envekig rovoljelampa.

År 1869 byggdes den första fyren på Simpnäsklubb, ett kombinerat rött fyr- och bostadshus av trä med ett mindre vitt torn på taket, stentornet från 1768 revs. Från ön (kallad Skomakaren) syns Näskubben, Arholma båk och Högskär båk. År 1887 fick Simpnäsklubb en 4:e ordn.(500 mm) dioptrisk trumlins, 180° och en tvåvekig fotogenlampa. År 1924 ersattes fotogenlampan av luxljus och en rotator. År 1944 ersattes fyren av ett 16,5 m högt vitmålat (med svart bälte) betongtorn med ellampa (500W 130V), Dalénljus som reserv och en 4:e ordn.(500 mm) trumlins, 360°. År 1955 revs fyr- och bostadshuset men grunden är kvar. År 1971 helautomatiserades fyren och 1979 revs resterande bodar. Mistsignalering med klocka och urverk utfördes från 1884, handdriven mistlur från 1890, motordriven mistlur från 1892, mistsirén för komprimerad luft från 1918, tyfon från 1927 och nautofon från 1944.

Näskubben (nr 254500, int nr C 6366) ett rödmålat fyr- och lotsuppassningshus med fyrlykta på långväggen, tändes 15 sept 1850, skenet syntes 1½-2 mil. Den fick 1870 envekig fotogenlampa (7,3 cl/tim) och 1889 en 6:e ordn.(300 mm) dioptrisk trumlins, 2 fack á 90° med Lindbergs rotator. År 1932 flyttades fyr/bostadhuset hit från Huvudskär och blev fyrmästarbostad. År 1933 byggdes ett 7 m. högt vitmålat betongtorn med en fyrkur på. All utrustning flyttades till nya tornet och en Lyth lampa installerades. Ursprungliga fyr- och bostadshuset revs 1948. Linsen utökades 1934 med ett 4:e ordn.(500 mm) dioptriskt 20° fack som behölls till 1944 då fyren elektrifierades och återfick tidigare 6:e ordn. lins.

Numera har den 6:e ordn akrylglaslins 360° (Tideland ML-300), 2x40W 10,3V lampa.

Skydd enligt lag Arholma båk uppförd 1768 blev statligt byggnadsminne 1935

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Arholmaleden

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Ålands hav, svenskt fyrväsende, Lotsverket, spegelfyr, sideralsken, mistsignal, kabellängd, racon, Näskubben, Arholma båk