Sjökort

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

sjökort, schematisk avbildning av jorden, främst över kustområden. Sjökorten är inte bättre än uppgifterna från de sjömätningar som de baseras på. I sjökortet finns uppgifter som berör kortets vattenområde men även viss landinformation, t.ex. kustens konturer, höjdkurvor och framträdande kullar, fyrarnas läge, fyrkaraktär, sektorer, lysvidd m.m.

De svenska sjökorten finns förtecknade i Sjöfartsverkets Produktkatalog (finns där sjökort säljs).

Elektroniska hjälpmedel som GPS och plotter har idag kommit till flitig användning. Sjökort på papper är numera på undantag. Men oavsett mängden elektronik och hur dyr den är har en ansvarskännande navigatör alltid en back-up i beredskap: sjökort på papper.

Oc 5s.jpg

Symbol fyr.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg

Sjökort över "Tillfällig farled vid Falsterbo" innan Falsterbokanalen var klar. Observera minfältets närhet till kusten. Skalan är 1:50 000
Sjökort över västkusten. Svensk Lots Del 1, 1965
Sjökort över syd- och ostkusten. Svensk Lots Del 1, 1965


Tillförlitlighet

Sjökorten är inte bättre än uppgifterna från de sjömätningar som de baseras på. Vissa områden mättes och lodades för mer än 100 år sedan och med den teknik som på den tiden var den bästa. Men en del har hänt sedan dess, både som resultat av landhöjningar och av rev som flyttats av naturens nycker. Inte minst har mättekniken förbättrats.

De för sjöfarten viktigaste områdena är farlederna och hamnarna. Här är det viktigt att mätningarna når upp till nutida krav. Ju längre bort från lederna desto lägre krav från den yrkesmässiga sjöfarten.

Med andra ord varierar tillförlitligheten i underlaget för sjökorten, oavsett om de är elektroniska eller på papper.

Sunt förnuft och gott omdöme är alltid en tillgång för en god navigatör och ibland är det en nödvändighet.

Djup och kurvor

Mätning av djup sker genom lodning. För överskådlighetens skull redovisas i sjökortet inte alla mätningar. För ett område redovisas det "farligaste" djupet.

Områden med samma djup kan i sjökortet uttryckas som en djupkurva. Den främsta uppgiften med en sådan är att varna för områden som ligger innanför. Av hävd visas kurvorna för 3, 6 och 10 meter. 3-meterskurvan har störst användning för nöjesbåtar och små fartyg. Innanför 3-meterskurvan bör man navigera med största försiktighet.

En bränning är en klippa som är synlig vid normalt vattenstånd och som inte höjer sig mer än 2 meter över nivån för medelvatten.

Projektion

Eftersom jorden är rund och sjökortet är platt uppstår problem vid avbildandet.

  • Mercator gjorde sin lösning så att latituder och longituder bildar ett rätvinkligt rutnät på kortet.
  • Fördelen är, att det för navigatören är lätt att lägga ut kurser och positioner (longitud och latitud) i dessa kort.
  • Mercators projektion är ytriktig endast nära ekvatorn och avviker ju mer man avlägsnar sig från denna.
  • Andra projektioner förekommer också:
- Gauss' projektion
- Konisk projektion

Benämningar och skala

Av naturliga skäl återger man en nedskalad avbildning av verkligheten

  • Skala 1:50 000 innebär att 1 cm i sjökortet motsvarar 50 000 cm = 500 m i verkligheten.

Avbildningsskalan och benämningen på sjökortet varierar med användningen. Papperssjökorten benämns och indelas i:

Benämning _______________________ Skala

  • Generalkort __________________ 1:1 500 000 - 1:1 000 000
  • Översiktskort ________________ 1:500 000 - 1:350 000
  • Kustkort _____________________ 1:300 000 - 1:200 000
  • Skärgårdskort ________________ 1:120 000 - 1: 50 000
  • Hamnkort _____________________ varierande skalor
  • Kort över inlandsfartvatten __ varierande skalor
  • decca-kort ___________________ varierande skalor

  • Ett överseglingskort (general- eller översiktskort) sträcker sig över ett stort område och används t.ex. för planering av en resa. Skalan är liten
  • Ett kustkort används för navigering längs kusterna. Skalan varierar
  • Ett skärgårdskort eller båtsportkort används för navigering i kustområden. Skalan varierar, men är ofta 1:50 000.
  • Specialkort täcker t.ex. ett skärgårdsområde, inlopp eller hamn. Skalan är stor, ofta 1:5 000.

Botten och beskaffenhet

Bottnens beskaffenhet brukar anges i kortet. Speciell nytta av uppgiften hade man på den tiden då man lodade med handlod. Lodet var utformat så att lite av bottnen skulle fastna och följa med upp. Informationen kunde ge en dubbelkoll på att fartygets position stämde.

Förkortningarna betyder:

  • St _____ botten av sten, ej närmare definierad
  • K ______ fast klippgrund, släta hällar
  • Bl _____ stenar och block, större än 20 cm
  • Kr _____ klapper och stenar, 20 - 2 cm
  • Gr _____ grus, små stenar, 2 - 0,2 cm
  • f Gr ___ fint grus, 0,6 - 0,2 mm, förr kallat singels (Ss)
  • Sd _____ sand grovlek 2 - 0,02 mm
  • gv Sd __ grov sand, 2 - 0,6 mm
  • f Sd ___ fin sand, 0,6 - 0,02 mm
  • La _____ lera. Består av oorganiska ämnen 0,02 - 0,002 mm. Kan ha olika färg. Då ingen färg anges betecknar La grå lera
  • Ga _____ gyttja. Ofta med svavellukt. Känns vanligen fet och klibbar inte som leran gör. Kan ha olika färg
  • Mr _____ mudder. Mudder och gyttja förekommer ofta i stillastående vatten, vikar och insjöar
  • Sk _____ skal av musslor, snäckor mm.
  • Gs _____ gräs- och tångarter

Historik

Innan sjökort fanns använde man sig av så kallad me-bok.

1644 utgav Johan Månsson ett sjökort över Östersjön, Finska viken, Bälten, Kattegatt och Skagerack.

  • Enligt nutida begrepp var det en mycket skissartad framställning men för sin tid ett enastående arbete.

1694 utgav kapten Petter Gedda en sjökortsbok över svenska farvatten.

  • Dessa kort utgjorde en betydlig förbättring.

1773 utgavs det första sjökortet över Vänern.

  • Nils Marelius hade ritat det, troligen på basis av sjömätningar utförda 1761-1771 genom skeppare Eckel och lantmätaren Petter Hertz.
  • Färdigställandet av Trollhätte kanal närmade sig och kanalen öppnades 1800.

I början av 1800-talet utgavs amiral "Gustaf af Klints sjökortsbok".

  • Den innehöll generalkartor och kustkartor av så god exakthet att den stod nutidens sjökort nära.


Jfr navigering, fyr, utprickning, me-bok, vattenstånd.