Spaltsektor

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

spaltsektorfyr, fyr med ljus från (flera) strålkastare som lyser genom en smal öppning.

Tändningen av strålkastarna kan arrangeras så att de ger "roterande" sken, likt ljuset från en omgående lins, eller ledande sektor med omgivande färgade sektorer

Spaltsektorljus med en rad med ordinarie samt en rad med reservlampor. Figur Leif Elsby

Symbol fyr.jpg Symbol kassfr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg

Armatur med sealed-beam-lampor, här riktade ut genom ett fönster
Trubaduren. En kassunfyr med spaltsektorljus och helikopterplatta. Foto Esbjörn Hillberg
Svenska Björn kassunfyr. Foto Rickard Westerberg
Almagrundet kassunfyr. Foto Rickard Westerberg
Almagrundet kassunfyr armatur med sealed-beam-lampor. Foto Ted Rapp

High tech

Omkring 1950 installerades spaltsektor på experiment i Djurstens fyr, den första fyr i Sverige. Utrustningen där finns kvar men är inte längre i drift.

Tekniken var "high tech" och användes vid nybyggen, dvs kassunfyrar.

Det ljusstarka spaltsektorljuset kom att bli "standard" på de större utsjöfyrarna. Lysvidd cirka 21 M.

Fördelar

Tekniken med spaltsektorljus utvecklades av Sjöfartsverket för användning i kassunfyrar med helikopterplatta.

Konstruktionen med spaltsektor hade flera fördelar:

  • Spaltsektorfyren hade bara ett fåtal smala öppningar i den bärande konstruktionen som kunde tillverkas i armerad betong.
  • På så sätt erhöll man en stabil konstruktion som kunde bära upp en helikopterplatta med last.
  • Stora, tunga och dyra linser behövdes inte
  • De strålkastare som användes var av typen sealed-beam.
  • Med färgat glas erhölls färgade sektorer.
  • Ljusstyrkan kunde göras hög även i färgad sektor.

Uppfanns av Bengt Holm, Sjöfartsverket.

Styrning av ljuset

Styrningen av hur strålkastarna skulle tändas och släckas styrdes med intern elektronik.

Som det var på Grundkallen kassunfyr:

Spalsektorfyrljuset alstrades av 108 sealed-beam-lampor. Dessa var vardera på 200 W och 30 V.

  • Ljusstyrkan i vit sektor var 350 000 cd, röd sektor 75 000 cd resp grön sektor 50 000 cd.
  • Vid siktigt väder reducerades drivspänningen med 5% varvid ljusstyrkan halverades. Detta förlängde lampornas livslängd markant.

Utifrån sett såg fyrljuset ut att komma från tre strålar. Det såg ut som från en omgående lins, som svepte varv efter varv.

  • Lamporna var arrangerade i 36 grupper och tändes och släcktes i sekvens via en speciell apparat.
  • Denna innehöll en trepolig rotor matad från fyrens elnät och en stator med 36 poler, som via induktionseffekt styrde tyristorer som styrde ut strömmen till lampgrupperna.

Tabell

Tänd år ___ Spaltsektorfyr

1959 ____ Grundkallen kassunfyr

1960 ____ Nordvalen, Svinbådan kassunfyr

1963 ____ Sydostbrotten kassunfyr

1964 ____ Almagrundet kassunfyr

1965 ____ Trubaduren

1967 ____ Gustav Dalén kassunfyr

1968 ____ Svenska Björn kassunfyr

1969 ____ Fladen kassunfyr

1970 ____ Västra Banken kassunfyr

1972 ____ Falsterborev kassunfyr

1973 ____ Norströmsgrund

1974 ____ Brandskärsflak, Dynabrott, Farstugrunden

1977 ____ Hätteberget

Och sedan

Med början 1991 ersattes spaltsektorljuset av ljus försörjt från förnyelsebar energi (solpaneldrift), vilket innebar att lysvidden förändrades från cirka 21 M till cirka 9 M.


Jfr sealed-beam, sektor, ledfyr, Djursten, kassunfyr, solpaneldrift.