Sverige från 1721

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
Sverige1721.jpg

SweFlag.jpg Historik.jpg Symbol fyr.jpg Kompassros ritad.jpg Symbol Person.jpg

Sverige från 1721

Då freden slöts i Nystad 1721, hade kriget utarmat Sveriges resurser. Många båkar hade förstörts eller förfallit. Ett för Kronans ekonomi billigare alternativ till att bygga fyrar var att bygga båkar. I avsikt att göra sjöfarten säkrare uppfördes en rad känningsbåkar.

1723 uppfördes på finska Utö en provisorisk båk. Ryssarna hade förstört den som fanns där tidigare.

  • Den tillfälliga båken kom att 30 år senare ersättas av en fyr.

1726 stadgades att ävenså båkarna skulle administreras av Amiralitetskollegiet. Amiralitetet uppmanades att redovisa var nya båkar behövdes i Finland och i Bottenviken.

1738 brann fyren Örskär ner efter ett blixtnedslag. Ny fyr ritades av arkitekt Carl Hårleman och började byggas i sten samma år. Nedre delen var sexsidig, övre halvan cylindrisk. "Trappan" var i form av en spiralformad stigning inuti tornet.

1740 kunde fyren tändas i det nya stentornet på Örskär. Lanterninen innehöll fyra nytillverkade paraboliska speglar i förgylld brons samt en stålspegel, alla med oljelampor.

1746 uppfördes på Korsö vid Sandhamn en 22 m hög båk av trä. Omkring 1750 byggdes den om och försågs med lanternin med spegelapparat.

1750 tändes på Kullen eld i järngryta på toppen av ett nybyggt torn, vilket ersatte det gamla uttjänta. Fyringsentreprenaden innehades av Höganäs stenkolsintressenter.

1753-1754 uppfördes på finska Utö en fyr, ett stentorn ritad av Carl Hårleman. Avsteg gjordes från ritningen. Det färdiga tornet var försett med lanterin innehållande fyra speglar med tillhörande lampor.

1757 tändes ny fyr på Korsö, ett cirka 23 m högt stentorn försett med spegelapparat av Jonas Norbergs konstruktion.

1760 var fyr uppförd på Holmögadd, vippfyr, ritad av fortifikationsofficer Johan Georg Steuer vid Flottans mekaniska kår i Karlskrona.

1767 var fyr uppförd på Djursten i Öregrundsgrepen. Ett i sten massivt, kvadratiskt, 6,5 m högt torn, avsmalnande mot altanen, vilken var försedd med en järnkorg för öppen stenkolsfyring.

1768 uppfördes känningsbåkar på Simpnäsklubb, Högskär och Arholma för att underlätta inseglingen till Stockholms norra skärgård. Båkarna på Simpnäsklubb och Högskär uppfördes som massiva stenbyggnader. Båken på Arholma hade formen av ett runt, 12,5 m högt stentorn, försett med koniskt tak och vaktrum med eldstad samt fyra fönster runt om. Sedan skulle det dröja till långt in på 1800-talet, innan Kronan förbättrade sjösäkerheten för trafiken norr om Stockholm.

1768 blev på Grönskär, nära Korsö vid Sandhamn, en båk förstörd. Överintendent Carl Fredrik Adelcrantz ritade samma år en ny dito i form av ett runt stentorn med åttasidig sockel. Under byggets gång ändrades utförandet till att bli en fyr med på takaltanen en järnkorg för stenkolsfyring. 1770 tändes fyren. 1786-1787 förhöjdes tornet till 26 m. (1844 uppsattes linsapparat och tillhörande lanternin. 1961 släcktes Grönskär, då ersatt av Revengegrundets kassunfyr.)

1769 uppsattes på Örskär en ny spegelapparat, konstruerad av Jonas Norberg.

1776-1777 byggdes en 25 m hög känningsbåk på Spårö utanför Västervik, ritad av Carl Fredrik Adelcrantz, byggd i sten, kvadratiskt tvärsnitt, tak med mjukt rundad pyramidform, krönt med spira, kula och vimpel.

1781 tändes Carlstens fyr i Marstrand. Fyren högst upp på fästningen var ritad av C Wijnblad. Tornet var runt, lågt och murat i tegel. Det kröntes av en lanternin med spira, kula och vimpel.

  • Fyrapparaten, världens första med runt en vertikal axel omgående lampor med speglar, och därigenom världens första blänkfyr, var konstruerad av Jonas Norberg.

1785 tändes Ölands Södra Udde, ritad av överintendent Carl Cronstedt.

1791 lanserade Anders Polheimer (1746-1811) sin fyrugn, en utveckling av den öppna stenkolsfyren. Under fyrgrytan var tornet försett med åt de olika väderstrecken mynnande luftkanaler, vilka med hjälp av vindens blåst tillförde mer luft till fyrelden. Luckorna för de mot lovart mynnande kanalerna hölls manuellt öppna medan de mot lä hölls stängda. Fyrelden tillförd mer luft kom därmed att lysa starkare, samtidigt som den kom att resa sig upp.

1792 byggdes den öppna stenkolsfyren i Kullen om till "Polheimers fyrugn".

I början av 1800-talet utvecklade dansken Paul Löwenörn tekniken så att fyrelden omgavs med lanternin med tak och rökhuv, dvs "täckt stenkolsfyr".

11 fyrplatser 1786

Sverige1809.jpg
FyrSkand 1799.jpg

I Sverige var 1786 antalet fyrplatser nu uppe i 11 st:

  • 1202 Falsterbo __________ 1 fyr med "vipp med fyrfat på en stång", byggd av danskar, övertogs 1658 vid freden i Roskilde
  • 1561 Kullen _____________ 1 fyr med stenkol, byggd av danskar, övertogs 1658 vid freden i Roskilde
  • 1624 Nidingen ___________ 2 fyrar med stenkol, "brinna på sin aska", byggd av danskar, övertogs 1645 vid freden i Brömsebro
  • 1669 Landsort ___________ 1 fyr med stenkol, den "första svenskbyggda" fyren
  • 1687 Örskär _____________ 1 fyr med lampor och speglar
  • 1748 Korsö ______________ 1 fyr med lampor och speglar
  • 1760 Holmögadd __________ 1764 anvisades medel för en "fyrvipp" på Holmögaddar
  • 1767 Djursten ___________ 1 fyr med stenkol
  • 1774 Grönskär ___________ 1 fyr med stenkol
  • 1781 Carlsten ___________ 1 fyr med lampor och speglar (på fästningen i Marstrand)
  • 1785 Ölands Södra Udde __ 1 fyr med stenkol
  • 1796 utbyttes fyrvippen vid Falsterbo mot en stenkolsfyr på det då uppförda stentornet.

Svenska tidiga fyrplatser, ungefärliga årtal

Fyrplats ________________ Uppförd __ Anmärkning
  • Falsterbo _______________ 1202-20 __ I svensk ägo 1658 genom freden i Roskilde
  • Dagerort ________________ 1527 _____ I svensk ägo 1563. Uppförd av Hansan på Dagö.
  • Kullen __________________ 1561 _____ I svensk ägo 1658 genom freden i Roskilde
  • Nidingen ________________ 1624 _____ I svensk ägo 1645 genom freden i Brömsebro
  • Falsterbo _______________ 1635 _____ I svensk ägo 1658 genom freden i Roskilde
  • Landsort ________________ 1651
  • Örskär __________________ 1687
  • Korsö ___________________ 1748
  • Holmögadd _______________ 1754
  • Djursten ________________ 1765
  • Grönskär ________________ 1774
  • Carlsten- Marstrand _____ 1781
  • Ölands Södra Udde _______ 1785


Jfr antikens fyrar, medeltida fyrar, Sverige från 1721, fyr- och handelshistoria, fyr, fyrljus