Sydostbrotten kassunfyr

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Sydostbrotten kassunfyr, svensk f.d. bemannad teleskopfyr. Norra Kvarken. Bemannad 1963-1980

Placerad på Vernersgrundet. Byggd för att vara bemannad
Sydostbrotten karta ritad.jpg
Fl(3) 20s.jpg

SweFlag.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Symbol fsk.jpg

Sydostbrotten kassunfyr. Foto Tage Lundgren
Ritning till Sydostbrotten kassunfyr. Foto Gellerstad
Sydostbrotten kassunfyr under tillverkning vid Jävre-Sandholmen. Foto Gellerstad
Betongen blandas och körs fram till Sydostbrotten kassunfyr. Foto Gellerstad
Gjutning med betong av Sydostbrotten kassunfyr. Foto Gellerstad
Sydostbrotten kassunfyr är klar att sjösättas då isen gått upp. Foto Gellerstad
Det stora plumset vid sjösättningen av Sydostbrotten kassunfyr. Foto Gellerstad
Sydostbrotten kassunfyr bogseras ut till sin plats. Foto Gellerstad
Sydostbrotten kassunfyr i Umeå hamn. Umeå Stadsarkiv
Sydostbrotten kassunfyr på plats. Umeå Stadsarkiv
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
104800 C 5923 N 63 20, O 20 10 Fl(3) WRG 20s 9 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd över havet m
1962 1962 1980 1980 34 34,5


Ersatte fyrskeppsstation Sydostbrotten.

Bygget och olyckan

1959-1961 byggdes fyren på Jävre-Sandholmen. Bottenkassunens diameter var 23 m. Innerkassunens diameter var 13 m. Sjösattes 2 maj 1961 och bogserad på plats den 26 juni.

Den 12 augusti höjdes med hydrauliska domkrafter den inre kassunen 12,8 m och kilades fast. Sex klackar gjöts för att stödja denna. Den 29 augusti påbörjades fyllning av schaktet med sand. 200 m3 hade fyllts mellan ytterkassunens väggar.

Då kom olyckan. Klackarna brast. Innerkassunen åkte ner och vattenfylldes. Två man omkom.

Efter det att all utrustning tagits iland för att ses över samt att fyren täppts till för vintern avbröts årets arbeten.

1962 genomfördes omfattande arbeten för att bygga om fyren efter raset.

Fyren tändes

1963 var den klar och tänd, total höjd 43,5 m, höjd 35,4 m över vattenytan, ståendes på 8,5 m djup, ursprungligen utrustad som spaltsektorfyr med sealed-beam, Supertyfon, radiofyr och helikopterplatta. Den strömförsörjdes från 3 elverk.

Fyren saknade kraftkabel och strömförsörjdes från 3 lokala elverk ombord. Dessa var drivna med dieselmotorer om 41 hk, vardera med en generator på 3x380/220 V, 50 Hz, 35 kVA. Med automatik turades de om att vara i drift för att slitas jämnare. Dieseltankarna hade 35 m3 volym, vilket räckte för 1,5 års drift.

Spaltsektorfyrljuset alstrades av 108 sealed-beam-lampor. Dessa var på 200 W och 30 V. Ljusstyrkan i vit sektor var 350 000 cd, röd sektor 75 000 cd resp grön sektor 50 000 cd. Vid siktigt väder reducerades drivspänningen med 5% varvid ljusstyrkan halverades. Detta förlängde lampornas livslängd markant. Fyrkarktären var 3 blänk var 30:e sekund (3+3,5+3+3,5+3+3,5+14), dvs LFl(3) 30 s.

Utifrån sett såg fyrljuset ut att komma från tre strålar, som från en omgående lins, som svepte varv efter varv. Lamporna var arrangerade i 36 grupper och tändes och släcktes i sekvens via en speciell apparat. Denna innehöll en trepolig rotor matad från fyrens elnät och en stator med 36 poler, som via induktionseffekt styrde tyristorer som styrde ut strömmen till lampgrupperna.

Mistsignalanläggningen med Supertyfoner var dubblerad. Teckengivaren var dock gemensam. Två kompressorer drivna av var sin 8 hk elmotor laddade var sitt tryckluftkärl om 2 m3. Via värmeväxlare togs kompressionsvärmet tillvara och värmde den till tyfonerna utgående luften för att undvika isbildning. Tyfonerna var avstämda i en treklang i dur. På försök installerades för första gången automatisk dimdetektor för att styra mistanläggningen.

Allt övervakades från vaktrummet, se bemanning.

1968 var tornet 34 m högt, målat uppifrån räknat orange, svart, orange och svart med grått fundament i vattnet.

Fyrbyggnadens mellersta del fasadbelyst.

Optisk karaktär: B(3) WRG 30 s 16 M. (3 + 3,5 + 3 + 3,5 + 3 + 14). Lyshöjd: 32 m. Ljusstyrka: W 140 000 cd, R 32 000 cd, G 32 000 cd. Vid nedsatt sikt fördubblas ljusstyrkan.

Akustisk karaktär: Tyfon 1 kort och 1 långt ljud var 60 s. (1,5 + 1,5 + 4,5 + 52,5). Mistsignalen är tretonig (ett durackord: cirka 210 Hz, cirka 260 Hz, cirka 310 Hz). Signaleringen startas och stoppas automatiskt av en dimdetektor med strålkastare, som åt NO visar vitt snabblixtsken (Sx W 60 / m).

Cirkulär radiofyr: RC 143. Räckvidd: 40 M. ID-signal: VG. Frekvens: 291,9 kHz. Ingick i kedjan Holmögadd, Sydostbrotten, Norrskär.

1980 blev fyren helautomatiserad. Moderniseringen kostade 1 MSEK.

Sealed-beamljuset var dubblerat.

Supertyfonerna utbyttes mot dubblerad Nautofonanläggning styrd genom dimdetektor.

Radiofyrarna utbyttes mot dubblerade transistorfyrar.

Fjärrkontrollen, som hade skötts via Holmögadds fyrplats, anslöts till centralmonitorn i Norrköping.

Fyren avbemannades den 31 december, se avbemanning.

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Sydostbrotten kassunfyr

Och sedan

1993 stoppades dieslarna och fyren försågs med solpaneldrift.

Mistsignaleringen upphörde.

Radiofyren tystnade.

Sealed-beam-ljuset utbyttes mot en fast fyrlykta med akryllins (trumlins ML-300) försedd med 20 W halogenlampa. Fyrlyktan monterades på en 3 m hög mast placerad i kanten på helikopterplattan. Lyktan drevs med 4 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 522 Ah. Lampbyte en gång per år.

Raconen Mk1 utbyttes till lågenergityp Mk2. Denna drevs av 1 solpanel som laddade ett ackumulatorbatteri typ SUN 10.

Fasadbelysningen med sealed-beam-lampor utbyttes mot 4 bojlyktor med 2 W halogenlampa. Fasadbelysningen drevs med 2 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 348 Ah. Lampbyte två gånger per år.

Ventilationen i fyren drevs med 2 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 348 Ah.

Inre belysning i fyren tog energi från batteriet för ventilationen.

Fjärrmanövreringen utbyttes till strömsnål utrustning styrd över telefonnätet NMT, föregångare till gsm.

2000 var tornet 34 m högt, målat orange - svart, grått fundament i vattnet. Helikopterplatta.

Fyrlyktan placerad på en 0,5 m hög stång på plattformens östra del. Fyrskenet skymt i västlig riktning inom cirka 700 m avstånd från fyren.

Närskyddsljus, 4 st fyrlyktor (Q W 2,8 M), är placerade på fyrtornets mellersta del (höjd 16,5 m) åt N, O, S och V.

Nuvarande karaktär: Fl(3) W 20 s 9,0 M. Lyshöjd: 34,5 m. Racon: (_ . . . ) 30 s 17 M

Länkar

OBS att denna länk inte längre funkar efter byte av Svenska Fyrsällskapets server. Men jag låter den vara kvar i förhoppning att felet kan rättas till. För att se bildspel klicka här: Besök på Sydostbrotten 1980. Klipp ur videofilm av Christian Lagerwall

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Finns i tornet men är helt utrymda sedan 2004
Ägare SjöV
Kontaktperson Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Belägen på Vernersgrundet i Bottenhavet drygt 30 nm ONO Skagsudde
Övrigt Fyren var den första stora teleskopkassunfyr som 1959-1961 byggdes vid byggplatsen Jävre-Sandholmen där så många kassunfyrar sedan byggdes. Den bogserades på plats 1961 men vid kompletterande arbeten när den var förankrad på sin permanenta plats störtade innerkassunen ner i vattnet och två personer dränktes i sina hytter. Ett omfattande ombyggnadsarbete måste göras och fyren var inte klar förrän sent på hösten 1962. Då fyren hade en helikopterplatta från början installerade man en spaltsektorfyrapparat av sealed beam typ liksom den som fanns på Grundkallen. Elkraften genererades av 3 st 220V dieselgeneratorer. År 1980 när fyren avbemannades dubblerades antal sealed beam lampor och nautofonanläggning. Fyren fjärrkontrollerades därefter från Holmögadds fyrplats. År 1993 stoppades dieslarna, det starka fyrljuset och mistsignalsanläggningen. Sealed beam lamporna ersattes av en 6:e ordn (300 mm) dioptrisk trumlins av akryl (Tideland ML-300), 2x20 W 10,3V lampa, klipp och solpaneldrift. Nuvarande Sabik fyrlykta installerades efter år 2000.

Mistsignalering skedde med två grupper av supertyfoner mellan 1962-1993.

Fyren ersatte fyrskeppstationen Sydostbrotten på vilken plats det funnits 3 olika fyrskepp från 1862 nämligen: nr 2 A mellan 1862-1894, nr 14 mellan 1895-1933 och nr 33 mellan 1934-1963. Platsen kallades från början för Sydostbrottet (ej brotten).

Skydd enligt lag Föreslagen som byggnadsminne

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Klickbar tabell svenska kassunfyrar

Bottenviken: Larsgrundet, Björnklack, Vitfågelrännan, Norströmsgrund kassunfyr, Nygrån, Farstugrunden, Borussiagrund, Renöragrund

Norra Kvarken: Sydostbrotten kassunfyr, Vallinsgrundet, Väktaren, Nordvalen, Gunvorsgrund, Revet

Bottenhavet: Vänta Litets Grund, Hällgrund, Finngrunden kassunfyr, Västra Banken kassunfyr, Grundkallen kassunfyr

Ålands hav: Märketskallen, Södra Kvarken, Engelska Grundet, Remmargrund, Lerskärsgrund, Svenska Björn kassunfyr, Almagrundet kassunfyr, Revengegrundet, Svängen

Norra Östersjön: Landsorts Bredgrund, Gustav Dalén kassunfyr

Mellersta Östersjön: Kungsgrundet, Stötbotten, Dämman kassunfyr, Sillåsen, Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Skansgrundet, Omböjningen, Utgrunden kassunfyr, Ölands Södra Grund

Södra Östersjön: Kullagrund, Trelleborg kassunfyr, Blenheim, Falsterborev kassunfyr

Öresund: Flinten, Oskarsgrundet NO resp SV, Kalkgrundet kassunfyr, Pinhättan, Svinbådan kassunfyr

Kattegatt: Tylögrund, Fladen kassunfyr, Lilleland, Trubaduren

Skagerack: Hätteberget, Brandskärsflak, Dynabrott

Vänern: Megrundet kassunfyr, Pålgrunden, Normansgrundet, Åsnegrundet


Jfr Norra Kvarken, fyrskepp, fyrljusreflektor, mistsignal, bestickföring, lod, minut, kassunfyr, utsjöfyr, Jävre-Sandholmen, morsefyr, spaltsektorfyr, radiofyr, racon, solpanel, Svenska Björn, Sydostbrotten.