Talg

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

talg, utsmält fett av gris och nötkreatur, ibland även av får och getter. Talg utgörs av estrar bildade av glycerol och fettsyror. I animaliskt fett ingår som fettsyror huvudsakligen de mättade palmitinsyra och stearinsyra.

Talg från får och getter har högst smältpunkt och var före paraffinoljornas tid det smörjmedel som användes till maskiner, till exempel ångmaskiner.

Talg från gris och nötkreatur har lägre smältpunkt.

F W.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg


Talgljus

Talgljus är ljus av talg, försedda med veke. De osade och rann.

  • Det gjorde inte vaxljuset, som emellertid var kostbart och förbehållet den världsliga och kyrkliga makten.

Menigheten fick fram till senare delen av 1800-talet hålla till godo med talgljus.

  • Ljus av talg från får och getter rann mindre än de från gris och nötkreatur.

Lodning

Ett handlod var i den främre delen försett med talg. Detta för att det skulle fastna något på det då lodet tog botten. Man fick på så vis upplysning om bottnens beskaffenhet, vilket bidrog till att man kände sin position. Uppgiften återfanns i sjökort

Fyrar

1563-1624 användes på Kullen en fyrlykta med blytak och fönster med glasrutor. Fyrljuset kom från 12 stora talgljus.

1696 hade fyren Eddystone (torn Nr 1) som ljuskälla en magnifik kandelaber med plats för 60 talgljus.

1772-1836 hade Valderhaug fyr i Norge 3 talgljus som ljuskälla i en lykta.

1807 var för fyren Högevarde i Norge den årliga förbrukningen av talg 250 pund (cirka 106 kg). Fyren var försedd med en lykta med 3 talgljus.


Jfr fett, fettsyror, lysolja, vax, stearinljus, fyrljus, lysvidd, tändsticka, lodning.