Trollhätte kanal

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Trollhätte kanal, sjötransportled som förbinder Vänern med Kattegatt. Höjdskillnad 44 m. Hålls öppen för vintertrafik.

Kanalen är 82 km lång och består till största del av farbara partier av Göta älv. De grävda delarna utgör 11 km. Den börjar 800 m utanför yttre vågbrytaren i Vänersborgs hamn och slutar vid Lärjeholm, där Göteborgs hamn tar vid. 1 sluss vid Brinkebergskulle, 1+3 slussar vid Trollhättan samt 1 vid Lilla Edet: summa 6 slussar. De tillåter fartyg med max längd 88 m, bredd 13,2 m och djupgående 5,4 m, dvs med cirka 3 500 ton last 

Till den 1916 nyöppnade kanalen fanns 99 st moderna gasfyrar på sträckan Vänersborg till Lärjeholm. Senare ersattes de med belysta skärmar / kantmarkeringar och fyrar med elektriskt ljus. Idag har de flesta av de tidigare fyrarna ersatts. De belysta skärmarna är vita väst om farleden och gula ost om farleden. Vissa är försedda med reservljus, Q R väst om farleden respektive Q G ost om farleden.

Göteborg karta ritad.jpg
Oc 4s.jpg

KanalSymbol.jpg SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol lysboj.jpg

Laddar karta ...


Karta över Trollhätte kanal. Figur Sjöfartsverket
1800 års slussar i Trollhättan till vänster. Nuvarande till höger. 1844 års led i mitten. Figur Sjöfartsverket
Kantmarkering med belysta skärmar. Gula på den ena kanten, vita på motsatta kanten. Foto Leif Elsby
Skiva för skruvpålsgrund, kantboj och dykdalb. Foto Leif Elsby
Skiva för skruvpålsgrund, utanför Kanalmuseet Trollhättan. Foto Leif Elsby
Hamnen i Vänersborg 1904. Vykort

Före kanalen

Båttrafiken på Göta älv avbröts effektivt på tre ställen av fall och forsar.

  • Det var vid Vargön (6 m), Trollhättan (32 m) och Lilla Edet (6 m).
  • De minsta båtarna kunde släpas förbi fallen.
  • Men det mesta godset lastades om för landtransport på häst- eller oxkärra mellan Brätte (utanför Vänersborg) och Lilla Edet, för att sedan forslas vidare på båt.

Sveriges första sluss

1604 startade byggandet av Sveriges första sluss. Det var vid Lilla Edet på den östra stranden vid fallen.

  • 1607 togs den i bruk. Den förbättrades 1639-1642 och 1782-1784.
  • Slussen gjorde älven farbar från Göteborg upp till Trollhättan.

1779 togs en sluss i bruk vid Åkerström nedströms Trollhättan.

Trafik Vänern - Trollhättan

Under Karl IX (1607-1611) påbörjades en kanal, den sk Karls grav, från Vänersborg till vattnet nedanför fallen i Vargön.

  • 1752 blev Tessins sluss i Brinkebergskulle vid Karls grav färdig och det var först nu som båttrafiken kom igång mellan Vänern och Trollhättan.

1779 var två nya slussar färdiga i Brinkebergskulle. De hade längd 54 m, bredd 10 m och djup 2,5 m.

Trollhätte kanal, 1800 års led

1793 den 13:e december bildades Trollhätte Canal och Slussverksbolag som "emot vissa förmåner kommer att besörja Trollhätte canal- och slussverks fullbordan och framgena underhållande".

  • Erik Nordewall fick i uppdrag att bygga kanalen färdig förbi Trollhättan.

1800, den 14:e augusti, öppnades Trollhätte kanal, den sk 1800 års led.

  • Invigningen förrättades av kung Gustav IV Adolf. Den sk Bergskanalen i Trollhättan var då klar.
  • I och med detta var den första segelbara förbindelsen mellan Vänern och Västerhavet öppnad.
  • Slussarna hade längd 35,4 m och bredd 6,5 m. Kanalen tillät ett djupgående av 1,9 m. Ett fartyg kunde ta cirka 140 ton last.
  • Denna människans seger över naturens makter i Trollhättefallens närhet ansågs av samtiden att ha varit världens åttonde underverk. Se världens sju underverk.

1844 års led

1826 påbörjades byggandet av två nya slussar i Lilla Edet.

  • De fick samma dimensioner som de i Göta kanal, vilka var större än de dåvarande i Trollhätte kanal. Klart 1832.

1838 ombildades Trollhätte Canal och Slussverksbolag till Nya Trollhätte Kanalbolag, som fick nya privilegier. Detta leddes av Nils Ericson.

1838-1844 byggdes Trollhätte kanal om, till den sk 1844 års led, vilken invigdes av kung Oscar I.

  • De nya slussarna var större och tillät ett djupgående av 3,0 m och hade samma längd (35,6 m) och bredd (7,4 m), som de i Göta kanal.
  • Ett fartyg kunde ta cirka 300 ton last.

1916 års led

1905 övertogs Kanalbolaget av staten. Det nya bolaget kom att heta Kungliga Trollhätte Kanal- och Vattenverk.

  • Planeringen av nya slussar samordnades med utbyggnaden av vattenkraften i älven och därmed tidens nymodighet elektricitet.

1909 bildades Statens Vattenfallsverk, som kom att ledas av Kungliga Vattenfallsstyrelsen.

  • Arbetet med de nya slussarna samt byggandet av kraftstationen Olidan i Trollhättan kom att ledas av Vilhelm Hansen.

1910 bildades Trollhätte Kanalverk, som leddes via Statens Vattenfallsverk.

1909-1916 byggdes slussleden i Trollhätte kanal åter om, till den sk 1916 års led.

  • 1800 och 1844 års slussar användes parallellt fram till dess att 1916 års led togs i bruk.
  • Vid öppnandet tilläts ett djupgående av 4,0 m, vilket efter muddring och sprängningar i leden, främst under 1970-talet, har ökats till det idag gällande 5,3 m.
  • Nuvarande slussar tillåter fartyg med max längd 88 m och bredd 13,2 m. Ett fartyg kunde nu ta cirka 3 500 ton last.

Angränsande kanaler och trafik

1810 började Göta kanal att byggas.

1822 var västgötadelen av Göta kanal klar mellan Vänern och Vättern.

1832 öppnades hela sträckningen för Göta kanal.

1837 invigdes Säffle kanal.

1868 invigdes Dalslands kanal, med tillfart från Vänern.

1949 övertogs Säffle kanal av Trollhätte kanalverk.

Fyrar

1888 års Svensk Hamnlots angav endast 8 st fyrar för Göta älv och Trollhätte kanal.

  • Fyrarna var av typ lanterna med vitt sken och stod på dykdalb eller stenkista.
  • Två fanns syd om Vänersborgs hamn, en fanns norr om Stallbacka (Trollhättan) samt fem fanns i den södra delen av Göta älv.

1898 var samtliga fyrar i kanalen försedda med "fotogenlampa och veke".

  • De var tända dygnet runt och fordrade nästan daglig tillsyn.
  • Några var försedda med sk åttadagarslykta med större fotogenbehållare, c:a 50 cm i diameter och 20 cm i höjd.

1912 monterades den första gasfyren i kanalen, ett AGA-ljus från AGA AB.

1915 köpte Trollhätte Kanalverk c:a 98 st gasfyrar från AB Gasackumulator (AGA AB).

1916, då den ombyggda kanalen togs i bruk, var de fåtaliga fotogenfyrarna ersatta med 99 st moderna gasfyrar på sträckan Vänersborg till Lärjeholm.

  • I slutet av 1960-talet hade kanalen försetts med ytterligare 11 st (gas)fyrar.
  • Fyrarna var arrangerade antingen som tvärsfyrar, sektorfyrar eller enslinjefyrar.

1915 köpte Kanalverket c:a 100 st klotrunda skal till sjöminor från försvaret.

  • Dessa skulle användas som bojar för markering av farledskanterna.
  • Växelvis med fyrarna placerades bojar vid farledens sidor.

Gasen

Fram till 1920 tog Trollhätte Kanalverk sin acetylengas från Erholmen,

1920 köpte Kanalverket ett eget gasverk, som placerades i en byggnad på slussområdet i Trollhättan.

  • Här producerade Kanalverket sin egen gas fram till mitten av 1950-talet.
  • Därefter inköptes gasen från AB Dissousgas i Vänersborg.

Ny markering

Fram till 1965 var samtliga sjömärken i Trollhätte kanal, dvs fyrar, dykdalber, bojar och prickar, målade i svart- och vitt på den västra sidan av leden resp rödmålade på den östra sidan.

1965 utbyttes utprickning enligt det sk "svenska systemet" mot det "nordiska systemet".

  • De rödmålade fyrarna och bojarna flyttades till den västra sidan, de svart- och vitmålade flyttades till den östra.
  • Ställningarna till fyrarna målades om.
  • Fyrarnas karaktärer ändrades inte.

1968 började ett antal enslinjefyrar att byggas om till elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.

  • Enslinjer med lysrör avsedda enbart för lotsar sattes upp på försök, bl.a. för insegling i slussarna.
  • Fyrljus provades på bojar.
  • Försök gjordes med belysta skärmar som markering av kanterna av farleden.
  • Efter en del experimenterande med skärmarna fick man till ett fungerande system.
  • Erfarenheterna blev så goda att det genast fick efterföljare i Göteborgs hamn, Södertälje kanal och Karlstads hamn.

Skärmarna hade vit färg på västra sidan och gul färg på östra sidan av leden.

  • Som belysning användes vanliga armaturer för gator och vägar, dvs för de vita skärmarna användes kvicksilverlampor och för de gula skärmarna natriumlampor.
  • Varje skärm försågs med sitt nummer.
  • Kanalen delades upp i sex delsträckor med början vid Vänern.
  • Var och en fick sin nummerserie.

1976 var utbyggnaden med belysta skärmar klar. Därefter har viss komplettering skett.

  • 329 skärmar var placerade på dykdalber och 173 på ställningar som hängde ut från land. Summa summarum 502 skärmar.

Alternativ till kanalen

1957 bildades Vänerkommittéen som en påtryckargrupp för byggandet av en kanal mellan Vänern och Uddevalla.

1972 tog riksdagen beslut om att bygga ut Trollhätte kanal och att inte bygga en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla.

Vintersjöfart

1974 öppnades Trollhätte kanal och Vänern för vintersjöfart. Isbrytaren Ale hade införskaffats för ändamålet.

1975 var den av riksdagen 1972 beslutade utbyggnaden klar. Denna medgav största djupgående 5,4 m, största fartygsbredd 13,2 m.

1992, den 1 januari, ombildades Vattenfall till bolag. Trollhätte Kanalverk blev ett eget affärsverk.

1993, den 1 januari, utnämndes Sjöfartsverkets gen. dir. till styrelseordförande för Trollhätte Kanalverk.

1994, den 1 januari, införlivades Trollhätte Kanalverk i Sjöfartsverket.

Underhåll

2002, 20 augusti - 7 september, stoppades kanaltrafiken pga ett planerat, omfattande arbete för reparation och underhåll. Sex slussportar byttes ut. Bottnar och tunnlar kontrollerades.


Jfr Venerns Seglationsstyrelse, AGA-ljus, gasljus, Erholmen, utprickning, Säffle kanal, Vattenfallsstyrelsen, Sjöfartsverket, Thunberg, Erik Nordewall, Nils Ericson.