Vänerlots

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
VSS logo .jpg

SweFlag.jpg VSS logo .jpg Symbol Person.jpg Symbol fyr.jpg

Vänerlots

Lotsande prickhållare

Före 1813 förekom troligen inget organiserat lotsväsende på Vänern. Däremot kan man utgå ifrån att fiskare och åboer hjälpte skeppare att föra deras skutor i hamn.

1813 utkom "Kongl. Maj:ts nådiga brev och stadgande rörande Seglationens förbättrande på Sjön Wenern. Stockholms slott den 24 Nov. 1813". I denna gavs besked om hur utprickning och lotsning skulle organiseras och byggas upp.

Enligt denna skulle Sjön indelas i fjorton distrikt. I varje skulle utnämnas en lotsande prickhållare , dvs "en pålitlig karl, vars skyldighet bliver att utsätta och efterse alla inom dess District nödiga märken, samt jämväl med lotsning och anvisningar betjäna de sjöfarande. ... Att till avlöning för dessa Fjorton Båkkarlar och Lotsar ... efter en av de blivande Uppsyningsmännen skeende undersökning ... åtnjuta skälig vedergällning av Skeppare. ... Dessa Lotsar och Båkkarlar måtte från utskrivning till Krigstjänst i Nåder befrias ... ."

I årligen uppgjorda prickrullor återfinns namn på prickhållare som då var i tjänst.

Två Sjö-Skolor för vänersjöfolk skulle inrättas, en i Vänersborg och en i Karlstad, och att sjömanshus inrättas, där bl.a. sk respass skulle utgivas till mönstrande sjöfolk.

"Åbo vare pliktig att alla dagar uppmärksamt utröna om något fartyg medelst skott eller flagga på topp, eller nedfällt toppsegel då det ligger uppe i vinden, giver tecken att få lots eller undsättning. I sådant fall hasta ut med båt, och om den ej möjligen hinner fartyget, åtminstone lägga sig ut i farvattnet samt med en liten flagga på en stång vinka åt den led skepparen bör styra, och därefter själv föregå till dess båten kan lägga intill fartyget ..."

De 14 distrikten var uppdelade på ett antal prickhållare, vilka varierade i antal beroende på antal prickar och deras läge inom området.

1813 hade Directionen kontrakt med 13 lotsande prickhållare.

Fortsatt lotsning

1823 fanns 36 kontrakt upprättade med prickhållare. För varje fanns en prickrulla med namn på prickhållaren, antalet prickar och deras exakta läge denne hade ansvar för. Några prickhållare svarade också för fyringen på en eller annan fyr.

Prickhållarna, liksom lokallotsarna, var knutna med kontrakt och ej direkt anställda av Directionen. I många fall hade de endast några prickar att svara för. Därför var de nödda att även ha ett annat arbete att försörja sig på. De fiskade, arbetade i skogen eller arbetade för någon bonde.

Vintertid då kanalerna var stängda för trafik låg sjöfart och prickarbete nere.

Efterhand blev antalet fyrar fler och antalet fyrvaktare ökade. Då fyrvaktarnas arbetsuppgifter tog deras tid mer i anspråk fick de en fastare anställningsform. De bodde ofta i Seglationsstyrelsens hus, kanske i samma hus som fyren var installerad i. De hade extrainkomster genom fiske. Där så var möjligt hade de höns, gris och ibland ko. Vissa fyrvaktare var även prickhållare för prickarna närmast fyren.

1910 fanns 50 prickhållare och 44 fyrvaktare. De senare hade hand om 68 fyrar.

Man förflyttade sig med roddbåt, ibland försedd med segel. På 1920-talet började det finnas motorer lämpliga för båtar. Med deras hjälp gick förflyttningen ut till prickarna mycket snabbare. Man fick efterhand större områden att svara för och antalet prickhållare och fyrvaktare kunde reduceras.

1935 fanns 45 prickhållare och 26 fyrvaktare. Dessutom fanns 11 tillsynsmän.

På 1970-talet hade fyrvaktarna vid Gälleudde och Hjortens udde tillsyn och vård över 17 fyrljus och mer än 100 prickar mellan Grönvik och Åmål.

I 1955 års utgåva av "Instruktion för Lotsar, Fyrpersonal och Prickhållare å sjön Vänern" upphörde bestämmelsen att prickhållare skulle utföra lotsning inom sitt distrikt att gälla. Så sent som 1970 finns prickhållarna med i gällande regler.

"Om ej annorlunda bestämmes skall fyringen taga sin början så fort seglationen inledes, dock tidigast 8 dagar före den dag då Trollhätte kanal öppnas för allmän trafik och därmed fortsättes varje natt under seglationstiden till dess Trollhätte kanal blivit för allmän trafik stängd. Order om tändning och släckning av fyrar gives som regel genom rundradio.

Under seglationstiden skall fyren ständigt lysa med sitt kraftigaste sken och på föreskrivet sätt. Linser och speglar skola vara dammfria. Lanterninrutor skola vara klara och fria från imma, snö och is. ..."

1974 öppnades Vänern för vintersjöfart genom Trollhätte kanal. Fyrarna skulle då vara tända året runt.

Distanslotsar

1833 beslöt "Styrelsen för Sjöfartens förbättrande å Sjön Wenern" att (distans-) lotsar skulle anställas, två med stationering vid Vänersborg, två vid Sjötorp, och två på Lurö. Dessa skulle lotsa längre distanser. Det var dock svårt att få kvalificerat folk för den lön och övriga villkor som erbjöds.

1888 enligt "Beskrivning över Sveriges hamnar och lastageplatser samt kanaler med därtill hörande sjöar och vattendrag. Sjö-Försäkringsaktiebolaget ÄGIR". "Direktionen för segelfartens förbättrande å sjön Venern, vilken även underhåller flytande sjömärken samt en kår av lotsar under befäl av en lotslöjtnant. Lotsar finns vid alla här nedan uppräknade lastageplatser, men kan man ej alltid påräkna att på vanlig lotssignal få dessa ombord.

Lotspenningar utgå från sjöfartens början intill 15 okt. för 1:sta sjömilen = 4 (distans)minuter med 2:- kr. och för varje mil därutöver med 1:50.

Som hemvägskost för lotsen äger denne därjämte uppbära 50 öre för varje sjömil av den lotsade vägens längd. Från den 15 okt. till seglationstidens slut förhöjes lotspenningarne me 50%, såsom ersättning för lotsens hemresa landvägen, men hemvägskosten bliver året runt densamma."

OBS! Lägg även märke till att längden 1 sjömil då motsvarade 4 (!) distansminuter (1 distansminut = 1 nautisk mil)

Enligt Norstedts Uppslagsbok 1952: Riksdaler, förkortas rdr, från början av 1600-talet benämning på det svenska dalermyntet av silver, från 1776 = 48 skilling. 1 rdr riksgäld (riksgäldsedel) ) = 2/3 av 1 rdr banko (banksedel) = 3/8 av 1 rdr specie (silvermynt). 1855 delades 1 rdr riksmynt i 100 öre. 1873 infördes benämningen krona.

Lotsstationer i Vänern

1859 lotstaxa enligt "Directionens för Sjöfartens förbättrande å sjön Wenern": Taxa intill 15 oktober 1 Rdr Rmt för vardera av de fem första milen, samt för varje mil därutöver 2 Rdr samma mynt. Från och med 15 oktober fram till varje års slut på seglationstiden förhöjas lotspenningarna med 50% såsom ersättning för lotsens hemresa landvägen. Såsom hemvägskost för lotsen äger denne därjämte uppbära 25 öre för varje mil av den lotsade vägens längd.

Lotstationernas namn

Från _________ Till __________ Mil, se Anm)
Sjötorp ______ Mariestad ______ 2,5
Sjötorp ______ Otterbäcken ____ 2
Sjötorp ______ Christinehamn __ 8
Sjötorp ______ Carlstad _______ 9,5
Sjötorp ______ Aspholmen _____ 10
Sjötorp ______ Lidköping _____ 10
Carlstad _____ Christinehamn __ 6,5
Carlstad _____ Skoghall _______ 5
Carlstad _____ Hult ___________ 5,5
Aspholmen ____ Carlstad _______ 9,5
Aspholmen ____ Mariestad ______ 6,5
Aspholmen ____ Lidköping ______ 6,5
Aspholmen ____ Wenersborg ____ 10
Aspholmen ____ Sunnanå ________ 6
Wenersborg ___ Dalbergså ______ 4
Wenersborg ___ Köpmannebro ____ 8
Wenersborg ___ Åmål __________ 11,5
Wenersborg ___ Byelfwen ______ 12
Wenersborg ___ Jerlahus _______ 7
Wenersborg ___ Lurö __________ 10
Klitt ________ Jerlahus _______ 1
Klitt ________ Dalbergså ______ 3,5

Anm. 1 geografisk mil = 1 norsk sjömil = 1/15 ekvatorgrad eller 4 nautiska mil = 7 420 meter.


Lotsningar och ofred

Sedan den nya Trollhätte kanal tagits i bruk 1916 kom större tonnage till Vänern och även flera utländska fartyg, vilket påverkade antalet lotssökande fartyg. Dessutom föreslogs att alla fartyg över 175 ton skulle vara lotspliktiga.

1918 anställdes en lots med placering i Vänersborg där det redan fanns en lotsförman i tjänst.

1919 anställdes en lots vid Ekens skärgård.

Antal utförda lotsningar på Vänern

År __ Vänersborg __ Sjötorp ____ Summa
1913 ____ 4 __________ 0 _________ 4
1914 ____ 6 __________ 9 ________ 15
1916 ___ 13 _________ 25 ________ 38
1917 ___ 31 _________ 19 ________ 50
1918 ___ 42 _________ 28 ________ 70
1919 __ 122 _________ 29 _______ 151

Depressionen under 1920-talet påverkade också lotsningen.

1927 anställdes lots vid Karlstad.

1929 upphörde lotsningen vid Sjötorp, då lotsen där avled och utprickningen där hade förbättrats.

År __ Vänersborg __ Sjötorp __ Karlstad __ Summa
1920 __ 147 _________ 21 _________ 0 ______ 168
1921 ___ 42 _________ 12 _________ 0 _______ 54
1923 ___ 77 _________ 11 _________ 0 _______ 88
1924 ___ 43 _________ 14 _________ 0 _______ 57
1926 ___ 63 __________ 7 _________ 0 _______ 70
1927 __ 168 __________ 9 ________ 15 ______ 192

De dåliga tiderna fortsatte under första delan av 1930-talet.

Men inför andra världskriget svängde situationen snabbt då upprustningar satte en våldsam fart på industri och gruvdrift. Vänerlotsar fanns ej alltid att tillgå och obehöriga lotsar började att uppträda. En kungörelse från Kungl. Maj:t stadgade härför dagsböter.

1934 anmäldes en olaga lotsning till allmänna åklagaren. Prickhållarna hade dock fortfarande rättighet att lotsa inom sina distrikt.

År __ Vänersborg _____________ Karlstad __ Summa
1930 ___ 163 ____________________ 16 ______ 179
1931 ____ 43 _____________________ 4 _______ 47
1932 ____ 20 _____________________ 8 _______ 28
1933 ____ 71 _____________________ 6 _______ 77
1934 ___ 105 _____________________ 8 ______ 113
1938 ______________________________________ 265
1939 ______________________________________ 626

Lotsningsverksamheten på Vänern var livlig under 1940-talet, trots att sjötrafiken minskade i övrigt. De tyska fartygen som bl.a. tog malm från Otterbäcken utnyttjade ofta vänerlots.

År ___ Svenska ___ Utländska __ Summa
1940 ___________________________ 523
1941 ____ 65 _______ 409 _______ 474
1942 ____ 48 _______ 526 _______ 574
1943 ___________________________ 577
1944 ___________________________ 579
1945 ___ 144 _______ 169 _______ 313
1946 ___________________________ 386
1947 ___ 398 ________ 94 _______ 492
1948 ___________________________ 846
1949 ___________________________ 614

Under 1950-talet var antalet lotsningar

500-800 st, dock 1953 = 373, 1959 = 838

Under 1960-talet var antalet lotsningar

800-1200 st, dock 1965 = 1237, 1968 = 677

Under 1970-talets första hälft var antalet lotsningar

500-900, 1972 = 557, 1974 = 888

1971 föreskrev Kungl. Maj:t skyldighet att anlita lots för tankfartyg större än 1200 brgt med olja eller farlig last i Vänern.

År _______ Antal vänerlotsar (Härtill kommer prickhållare som utfört lokala lotsningar.)
1909-1947 ______ 2-4 st
1948-1960 ______ 4-5 st
1961-1974 ______ 6-8 st
1975 _____________ 7 st

Under slutet av 1970-talet anlitades 5 lotsar från Trollhätte kanal som extralotsar på Vänern. Dessa hade tidigare varit befälhavare på vänerfartyg.

Lotskontor

Under tiden 1918-1951 upprätthölls lotskontoret i lotsförman J A Olssons bostad i Vänersborg av honom, hans hustru Anna och tidvis av döttrarna.

1951 upphörde detta då Trollhätte kanalverk övertog verksamheten och den direkta dirigeringen av vänerlotsarna enligt överenskommelse med Venerns Seglationsstyrelse.

1988 hade Vattenfall 38 kanallotsar i Trollhättan för lotsning mellan Göteborg och Vänersborg.


Jfr Venerns Seglationsstyrelse, Vänern, Trollhätte kanal, Vattenfall, lots, Göta kanal, Säffle kanal, Dalslands kanal, Naven, Hjortens udde, Pålgrunden, ö, Stockholms skärgård, missvisning, personal.