Vänersborg

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Vänersborg, svensk stad med hamn, hamnfyrar och riktad radiofyr vid Vänern

De många grunden utanför Vänersborg utgjorde under äldre tid en ständig skräck för de sjöfarande. Trollhätte kanal utgår från Vänersborg
Vänern karta ritad.jpg
(släckt).jpg

SweFlag.jpg VSS logo .jpg Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg

F.d. Bastungen nedre vid Vänersborg, flyttad 1935 till Stora Klubben. Arkiv Vänermuseet
Normansgrundet i Vänersborgsviken. Arkiv www.schwedische-leuchtfeuer.de
Fyren på Grönviksudde är en välbevarad AGA-fyr. Arkiv Venerns Seglationsstyrelse
Gälleudde 2014. Den "gamla" fyren mitt i bild har ersatts av en ny lysdiod-lykta placerad på fackverksmasten. Foto Jan Hopfinger
Laddar karta ...


Området

Vänersborg var länge ett huvudmål för vänersjöfarten. Hit kom de viktiga lasterna av järn för vidare befordran till Göta älv. Under 1700-talet blev Karls grav färdig för trafik från Vassbotten i Vänersborg till Göta älv. År 1800 var hela Trollhätte kanal färdig att tas i bruk. Ända in på 1930-talet var Vänersborg den mest trafikerade staden vid Vänern. Den är fortfarande aktiv men rollen som stor hamnstad avtog under 1900-talets senare del.

I äldre tid var Vänersborgsviken ett illa beryktat farvatten vid hårt väder. Åtskilliga fartyg har fångats av nordanvinden och slagits till vrak mot grund och klippor. Under exempelvis 1860- och 1870-talen drabbades sjöfarten av flera svåra stormar och förlisningar.

Vänersborgs fyrar, Bastungen och Grönviksudde

Ur "Venerns Seglationsstyrelse, En historik av Benjamin Lidholm", 1956:

Bastungen bemannad 1807-1935

1807 uppfördes en fyr utanför hamnen benämnd Bastungen, vid Dalbobergen. Denna fyr bestod av ett gråmålat hus med lanternin på taket och var den andra i ordningen av de som byggdes vid Vänern (Skoghall var först).

1826-1839 lyste på privat initiativ en av handelsman Waern uppsatt reverberlykta på Vänersborgs bro

1834 bestämdes att fyren Bastungen skulle lysa året runt med undantag för januari, februari och mars månad utan hänsyn till vindriktningen. Detta efter att instruktionerna för fyringen saknades från början och ändrats ett antal gånger

1837 markerades med en tunna, målad svart med vit botten, de fruktade Bastungsgrunden, nästan osynliga från sjön, samt de norrut därom liggande Dynglassgrunden. Att ersätta den med en boj diskuterades men utmynnade så småningom i modernisering av fyren Bastungen

1852 tändes fyren på Hjortens udde på norra sidan av Vänersborgsviken.

1864 anlades fyrplatsen Gälleudde på norra sidan av Vänersborgsviken.

1873 blev ombyggnad av Bastungens fyr färdig och i samband med det byggdes ett nytt torn på den gamla fyren.

  • En åttakantiga ledfyr i trä byggdes nere vid stranden

1935 upphörde Bastungen att vara fyr, då fyrplatsen ej längre ansågs vara obehövlig.

  • Spegelapparaten och fotogenbelysningen togs bort och flyttade till fyren Stora Klubben i Aspholmsleden genom Lurö skärgård
  • Bastungens f.d. fyr såldes till Vänersborgs stad för 4.060:-.
  • Den åttakantiga ledfyren i trä nere vid vattnet revs

Fyrvaktare, ungefärliga årtal

  • 1807 - 1860 N N
  • 1860 - 1870 Anders Olsson
  • 1870 - 1895 Carl Andersson
  • 1895 - 1900 Magnus Holmgren
  • 1900 – 1935 G. Holmgren

Och sedan

Sedan Bastungen nedlagts, en av Vänerns äldsta fyrar efter 125 års tjänst, har den nu uppgift som raststuga vid en strandpromenad från Vänersborg


Grönviksudde

1928 uppfördes en obemannad fyr på Grönviksudde längre ut från Vänersborg, norra stranden av Vänersborgsviken.

1938-1956 fanns en riktad radiofyrGrönviksudde. Detta för att leda sjöfarten förbi Normansgrundet vid Vänersborg och ända till Lurö skärgård, en sträcka av 30 M.

Normansgrundet

1973 byggdes en kassunfyr för att markera Normansgrundet i Vänersborgsviken

Vänersborgsviken

Här finns fyrarna och båkarna:

Laddar karta ...


Jfr Vänern, Trollhätte kanal