Vattenstånd

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Vattenstånd är rådande nivå på vattenytan i ett område i förhållande till normalytan.

Vattenståndet i havet varierar som kombination av inverkan från månen, lufttrycket och vindarna.

I sjöar varierar vattenståndet på grund av tillrinning och avtappning. I de sjöar, som är reglerade, strävar man efter att hålla nivån inom den högsta och den lägsta tillåtna gränsen. Se Vänern, SMHI

Vattenståndet mäts med pegel eller mareograf

Vattenståndet i Öresund några dygn år 2011 mätt vid Viken (blå), Barsebäck, Klagshamn resp. Skanör (violett). Figur SMHI

Historik.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg

Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby
På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se
Den historiska mareografen vid Ratan år 2010. Foto Leif Elsby
Pegel i hamnen Pite-Rönnskär 2010. Foto Leif Elsby

Månens inverkan, ebb och flod

Månen och solen utövar en dragningskraft på Jorden. Så även på vattenytan som dras mot solen respektive månen. I till exempel Engelska kanalen kan det vara 7 meter mellan ebb och flod.

I vårt närområde är skillnaden relativt liten. Mellan hög- och lågvatten är den i Oslofjorden cirka 50 cm vid spring, i Smögen 40 cm, i Varberg 20 cm. Spring inträffar i dessa trakter cirka 10 dygn efter fullmåne. I Östersjön finns också tidvatten men har där ingen större betydelse.

Tidvattenström förekommer här endast lokalt i smala sund, till exempel Svinesund, Björnsundskanalen (Malö Strömmar) och sunden mellan Orust, Tjörn och fastlandet. Vid Malö Strömmar kan strömmen uppgå till cirka 2-3 knop.

Lufttryckets inverkan

1 kubikmeter luft väger drygt 1 kg. Om trycket ökar så ökar vikten. Därför, om barometern visar högt lufttryck väger luften mera där och pressar vattnet ut åt sidorna. Nivån på havsytan blir lägre. Vattnet sjunker. Och omvänt: om lufttrycket år lågt så pressas vatten in från sidorna och nivån på havsytan ökar. Vattnet stiger.

Med andra ord: vid högtryck har havsytan lägre nivå, vid lågtryck högre.

Vindens inverkan

Eftersom högtryck och lågtryck beror på cirkulerande vindar har de även på grund av det en inverkan på vattenståndet, förutom på klimatet.

När vinden blåser kraftigt och ihållande uppstår strömmar i ytvattnet. Vattenståndet ökar vid den kust som vinden blåser mot. Och omvänt: Vattenståndet minskar vid den kust som vinden blåser från. Förekomst av skärgård eller större vikar ger lokala avvikelser från denna regel.

Öresund och Bälten utgör en tröskel mellan vattenmassorna i Kattegatt och Östersjön. Vid ostlig vind i Södra Östersjön pressas vattnet mot Öresund och Bälten. Vattenståndet ökar på denna sida. På den andra sidan, i Kattegatt, blåser vinden bort vattnet i riktning mot Atlanten. Vid ostlig vind så sjunker alltså vattenståndet på norra sidan av Öresund och Bälten medan den på södra sidan stiger. Och omvänt vid västlig vind.

På motsvarande sätt verkar Norra Kvarken på vattenmassorna i Bottenviken och Bottenhavet.

Om vinden skulle kantra, till exempel genom en lågtryckspassage, kan ändring i vattenståndet ske snabbt.

Medelvatten

De i sjökortet angivna djupen är framräknade i förhållande till en referensyta.

Nu för tiden utgörs referensytan medelvattenståndet av ett beräknat värde och bestäms genom regressionsanalys av långa mätserier. Det är därför man kan veta medelvattenståndet redan på årets första dag.

Det baseras på landhöjningen och värde för medelvattennivån.

Mätning av vattenstånd

Vattenståndet mäts med pegel eller mareograf. En pegel är en fast monterad mätsticka (ser ut som en linjal) som vattennivån avläses mot. En mareograf är en skyddad apparat där en flottör flyter på vattnet och är kopplad till en registrerande anordning.

Historiskt

För sådär 18 000 år sedan, då det rådde den senaste istiden, var vattenståndet i världshaven mycket lägre än idag. Mycket vatten var då bundet i inlandsis. Sedan dess har vattenståndet stigit och verkar så fortfarande att stiga.


Jfr pegel, mareograf, inlandsis, landhöjning, jordbävning, vulkan, klimat, missvisning, emigration, navigering