Vinga

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Vinga, svensk ö i havsbandet cirka 10 M väst Göteborg, yttre delen av inloppet till Göteborg och Göta älv. Kattegatt. Har gett namn till 1) en båk, f.d. bemannad fyrplats och lotsstation samt 2) en fyrskeppsstation

Här har Evert Taubes pappa varit fyrmästare. Vinga har med färje- och transocean trafik varit Sveriges kanske mest kända fyrplats

VingaStripHillberg.jpg

Vinga fyr- och lotsplats. Foto Esbjörn Hillberg


Göteborg karta ritad.jpg
Fl(2) 30s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Vinga lotsutkik (f.d. fyr), båk och fyr. Foto Esbjörn Hillberg
Vinga fyrplats med till höger fyren Vinga Östra övre. Foto Esbjörn Hillberg
Vinga f.d. fyr Nr 1, nu ombyggd till lotsutkik. Foto Esbjörn Hillberg
Vinga båk och fyr. Foto Esbjörn Hillberg
Vinga fyrplats. Foto UV
Fyrarna på Böttö, Buskär och Vinga. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Vinga fyr Nr 1. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Vinga fyr Nr 1 & 2. Figur Leif Elsby
Vinga båk och fyr Nr 3. Figur Leif Elsby
Vinga fyr och båk. Vykort
LotsbarnskolanVinga
Optisk telegraf. Figur Leif Elsby
Vinga fyrplats 1891. Foto Lotsverket
Vinga från ovan 1932. Foto Lotsverket
Vinga fyr båk o maskinhus 1929. Foto Lotsverket
Vinga fyrbetjänings hus 1919. Foto Lotsverket
Vinga fyr. Foto Lotsverket
1:ordningens lins på Vinga. Foto Esbjörn Hillberg
Vinga från stranden. Foto Lotsverket
Vinga med signalställning. Foto Lotsverket
Vinga Östra nedre 1921. Foto Lotsverket
Laddar karta ...


Båken

1606 på order av kung Karl IX uppförde slottsfogde Söfring Jönsson på Älvsborgs slott en båk i trä på Vinga.

Båkvaktare Torkel Smed anställdes för att sköta båken.

1644 brändes båken ner av stridsglada danskar. En ny båk byggdes upp igen.

1675 cirka uppfördes ett nytt rödmålat sjömärke, båk.

1720 cirka utbyttes sjömärket mot ett i trä pyramidformat utsiktstorn, som tjänstgjorde som träbåk.

I toppen satt en förgylld trätunna med svarta band.

1856 träffades båken av blixten och brann ner.

1857 uppfördes nuvarande cirka 24 m höga, pyramidformade, rödmålade båk, försedd med spira och ett klot klätt med koppar. Basen mäter cirka 11 x 11 m.

Napoleonkrigen

1800 upprättades en optisk telegraflinje mellan Göteborg (Nya varvet) och Carlstens fästning i Marstrand.

  • På fästningen fanns sedan 1782 en fyr.

1805 cirka byggdes linjen ut till Vinga fyrplats.

1808-1812 hade den brittiske amiralen Saumarez Vinga Sand som årligen återkommande bas för sin flotta. Vinga Sand är ett område på insidan av ön Vinga.

  • Den hade som huvuduppgift att skydda den omfattande smyghandeln med livsmedel till Storbritannien från skåne- och blekingekusten.
  • Men även att ge stöd åt den svenska flottan mot den ryska i Östersjön.

1808, den 17 maj - 3 juli, låg 242 (!) brittiska örlogsfartyg till ankars vid Göteborgs inlopp.

  • 10 000 brittiska soldater med hästar och kanoner erbjöds svenskarna som stöd. Ett erbjudande som Gustav IV Adolf avböjde.

1810 slöt Sverige fred med huvudfienden Frankrike och tvingades att acceptera kontinentalsystemet, Napoleons blockad mot England.

  • De diplomatiska förbindelserna med England bröts. Smyghandeln med England fortsatte.
  • Sverige tvingades att förklara krig mot Storbritannien. Smyghandeln fortsatte.

1812 led Napoleon sitt nederlag i Ryssland.

  • Handelsblockaden mot England bröts.
  • Den engelska flottan lämnade sin flottbas på Hanö. Handeln fortsatte.

Vinga fyrplats

Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
754700 C 0565 N 57 38, O 11 36 Fl(2) W 30s 25 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1841 1890 1974 1974 29 46


Torn Nr 1 tändes

1840-1841 anlades fyrplatsen. Ett i gråsten cirka 3-4 m högt cylindriskt torn uppfördes (det södra tornet), försett med lanternin och 3:e ordningens trumlins, vilken visade vitt, fast sken.

  • Lanternin och fyrapparat med lins tillverkades av Henry Lepaute i Paris. Ritat av C Wallenstrand. Detta var den första linsfyren i Sverige.

Original optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins 5 fack á 72° med folierad spegel ovanpå linsen, tvåvekig mekanisk oljelampa för rovolja.

  • Denna lins, som var ett nytt påfund, hade 1832 på försök provats i Stockholmstrakten för att utvärdera lämpligheten för svenska förhållanden. Proven utföll väl varför man beslöt att sätta upp den i Vinga fyrtorn (Nr 1).

Torn Nr 2

1854 uppfördes ett andra fyrtorn (det norra tornet) på Vinga för att undvika risk för förväxling med sken från andra fyrplatser. Tornet i tegel byggdes cirka 5-6 m högt cylindriskt och försågs med lanternin med 4:e ordningens lins med två omgående planlinser. Ritat av C Sandell.

1863 utbyttes i de den södra fyren (Nr 1) folierad spegel mot en catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar).

1868 uppfördes en signalställning för fyrfartygen i Öresund.

1869 erhöll fyrplatsen två mistsignalkanoner samt uppfördes ett nytt boningshus tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.

1870 uppfördes en mistsignal driven av varmluft alstrad av maskin.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, den södra (Nr 1) med fast sken, den norra (Nr 2) med fast sken med blänk. Lat. N. 57° 38’,1. Long. O. 11° 36’,3.

  • Fyrapparaten: den södra: 3:dje ordningens lins-, den norra: 4:de ordningens lins-.
  • Tornets höjd från grund: det södra 41 fot (12,3 m), det norra 37 fot (11,1 m).
  • Fyrtornen: av sten, det södra vitt, det norra ljusgult.
  • Fyrljusens höjd över vattenytan: omkring 90 fot (27 m).
  • Lysvidd: 14 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 60 fot (18 m).
  • Lysfält: runtom horisonten, med undantag enligt nedan.

På högsta delen av Vinga skär, utanför inloppet till Göteborg, finns en 82 fot hög rödmålad båk i pyramidform, som av staden underhålls. På ömse sidor om denna båk står de lägre fyrtornen av sten, i riktning NO ½ N och SV ½ S 400 fot från varandra. Den i södra tornet befintliga linsapparaten är av 3:dje ordningen med fast sken. Den i norra tornet är av 4:de ordningen med 2 omgående linser, som var 3:dje minut frambringar blänkar av några sekunders varaktighet, föregångna och efterföljda av korta förmörkelser. Båda fyrarna lyser runtom horisonten, men skyms till någon del av båken: den norra i SV och den södra i NNV därifrån. Öster om tornen ligger fyrbetjänings- och lotsbyggnader, alla rödmålade, samt en optisk telegraf.

Väster om och nedanför tornen ligger en mindre byggnad, som innesluter drivapparaten för en genom byggnadens tak uppgående mistlur, vilken under disigt väder och tjocka sättes i verksamhet, och då under varje minut ett eller tvenne starka skärande ljud av omkring 5 sekunders varaktighet vardera, vilka i stillt och labert väder bör höras på 4 till 6 minuters avstånd. På platsen finns ävenledes signalkanoner, varmed besvaras skott eller annan ljudsignal, som i tjocka hörs från i närheten varande fartyg. Svaren ges med tvenne tätt på varandra följande skott.

I närheten av båken finns en signalställning, bestående av en upprätt stående spira med horisontell rå, för tillkännagivande om något eller några av fyrfartygen Trindelen, Kobbergrundet och Knoben i Kattegatt eller Svinbådan i Öresund av isgång eller annan orsak lämnat sina stationer.

a) En kula, hissad på spiran över rån, betyder att fyrfartyget Trindelen ej är på sin station;
b) 2 kulor, hissade under norra rånocken, betyder att fyrfartyget Kobbergrundet ej är på sin station;
c) En kula, hissad under samma råarms mitt, betyder att fyrfartyget Knoben ej är på sin station;
d) 2 koner, hissade med spetsarna mot varandra under södra rånocken, betyder att fyrfartyget Svinbådan ej är på sin station.

Signalkulorna är vita och konerna vita med svarta bälten. Utanför i sjön och på Vinga skär passar lotsar upp för farleder till Göteborg och kringliggande ankarsättningar. Fyren i södra tornet tändes första gången 1841. Norra tornet uppfördes 1854 och däri varande fyr tändes samma år.”

1881 ombyggdes signalställningen för fyrfartygen i Öresund.

1881 utbyttes rovoljelamporna i resp torn mot fotogenlampa med veke samt uppfördes två ensfyrar för den västra hamnen för i första hand lotsbåtarna.

1882 flyttades signalställningen åt väster, uppfördes på båken en signalställning om ishinder samt uppfördes ny telegrafstation med kabel till fastlandet (byggnaden tillverkad av Bark & Warburg).

1883 uppfördes i tegel ett mistmaskinhus för att ersätta det som brunnit ner.

VingaMiststation.jpg Vinga kompressor 1891.jpg

Misttrumpeten på Vinga. Den drevs med tryckluft och utbyttes 1898 mot en mistsirén. Kompressorn på Vinga från 1891. Foto Lotsverket

Vinga 1.jpg Vinga 2.jpg Vinga 3.jpg

Torn Nr 3

1889-1890 uppfördes ett nytt 29 m högt fyrtorn (= det nuvarande), försett med lanternin och 1:a ordningens omgående planlins. Den centrala delen med torntrappa, krön och altan gjöts i betong av Skånska Cementgjuteriet. Tornet kläddes med porfyrit bruten på Vinga. Järntrappor, fönster, dörrar och bjälklag tillverkades av Eriksbergs Mekaniska Verkstad. Lanterninen tillverkades av Göteborgs Mekaniska Verkstad (Götaverken). Ritat av Emil Karlsson.

1891 byggdes ett skjul för mistsignalkanonerna.

1892 byggdes en ny signalställning.

1896 uppfördes två ensfyrar för ledning till Böttö.

  • Fyrarna utgjordes av lykta på träställning.

1898 utbyttes misttrumpeten mot mistsirén samt utbyttes ensfyrarna till Böttö mot två fyrkurer innehållande fotogenlampa och parabolisk spegel.

1904 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion" med tillhörande kanonhus

Lux-ljus

1907 utbyttes fotogenlampan i den stora fyren mot Lux-ljus.

1911 ombyggdes den södra fyren till lotsutkik.

1912 flyttades signalställningen angående fyrskeppen.

Radiofyr

1921 anordnades den första cirkulära radiofyren i Sverige.

1926 flyttades till Valö fyrplats mistsignalkanonen "av kommendör Engströms konstruktion" med tillhörande kanonhus.

1929 utbyttes fotogenlampa i de västra (för hamnen) samt östra (till Böttö) ensfyrarna mot AGA-ljus. Den stora fyrens altan byggdes om.

1930 flyttades signalställningen angående fyrskeppen. En 15 m hög mast för issignaleringen uppfördes, cirka 40 syd om masten för den internationella signal- och telegrafstationen.

1931 borttogs signalställningen på båken samt flyttades signalställningen för fyrskeppssignaler.

1936 renoverades fyrlanterninen. Fyrens ljusstyrka: 100 000 Hefnerljus

1945 byggdes en ny båtslip.

Elektriskt ljus

1950 elektrifierades fyren. Glödlampan på 2000 W var den då starkaste fyrlampan i Sverige och gav fyren ljusstyrkan 1 300 000 Hefnerljus. Mistsirénen utbyttes med Nautofon. Den nedre ensfyren till Böttö utbyttes mot ett torn i betong samtidigt som båda ensfyrarna elektrifierades. Ett maskinhus anordnades för reservkraft.

1961 var fyrkaraktären Bx(2) 30 s 19 M. Ljusstyrka: 1 300 000 HK. Omgående lins med 2000 W glödlampa. Mistsignal: Nautofon 3 ljud 60 s (4 + 4 + 4 + 4 + 4 + 40).

1968 var tornet 29 m högt och grått. Omgående 1:a ordningens lins. Elektriskt ljus.

  • Optisk karaktär: Bx(2) W 30 s 19 M. (1 + 7,5 + 1 + 20,5). Lyshöjd: 46 m. Ljusstyrka: W 960 000 cd. Fyrskenet är försvagat (till cirka 180 000 cd) i riktning cirka NO-SO från fyren.
  • Akustisk karaktär: Nautofon 3 ljud var 60 s (4 + 4 + 4 + 4 + 4 + 40). Ljudet är riktat företrädesvis mot öppna sjön (från SO över V till N).
  • Cirkulär radiofyr: RC .
  • En kraftkabel är utlagd mellan SV delen av Fotö och NO delen av Vinga.

Mistsignal lyssna

Klicka här för att lyssna Vinga Nautofon Klicka här, 3 ljud var 60s: 4 + (4) + 4 + (4) + 4 + (40)

Klicka här för mera: Mistsignal ljud

Avbemanning och personal

1975 automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Vinga

Och sedan

2000 var tornet 29 m högt och grått.

Nuvarande optik: 1:a ordningen (1840 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 17 inslipade dioptriska och catadioptriska ringar ovanför och nedanför, 16 fack á 22,5°, omgående, F.Barbier Cie år 1890, linshöjd 1590 mm. Fyrapparaten utrustad med glödlampa 2000 W. Sjökabel, reservkraft från dieselmotor.

Nuvarande fyrkaraktär: Fl(2) W 30 s 25,5 M. (1 + 7,5 + 1 + 20,5). Lyshöjd: 46,0 m.

3D-bilder ritade av Samuel Hedlund

Vinga Fyr 1.jpg Vinga Fyr 2.jpg Vinga Fyr 3.jpg Vinga Fyr 4.jpg Vinga Fyr 5.jpg Vinga Fyr 6.jpg

Länkar

Klicka på länken: www.vinga.org Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, 2 Fb, sem.-vik. halva semestertiden
Klass Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: C.
Fyrinrättningen Fotogenglödljus, lins 1:a ordningen. Mistsirén, 1 st. 20 hkr. och 1 st. 15 hkr. Bolinder-motorer. Grått, 29 m högt fyrtorn. Fyren anlagd år 1841.
Läge och natur I Göteborgs skärgårds västra havsband. Skäret är delvis bevuxet med buskar och betesmark.
Bostäder Fm 4 rum och kök, Fv och Fb 2 rum och kök vardera. Badrum i tvättstugan, för övrigt inga bekvämligheter.
Hamn Medelgod. Trångt om utrymmet. Hamnen skall förbättras.
Kommunikationer Tjänstebåt. Under normala förhållanden 2 resor till Göteborg och 2 resor till Brännö i månaden. För övrigt med lotsbåten vid hämtning av lotsar i Brännö.
Postanstalt Brännövik. Väg dit: 5 dist.-min. samt 1 km landsväg å Brännö.
Handelsbod Alla uppköp göras i Göteborg. Väg dit: 10 dist.-min.
Skola Folkskola i Fotö och Brännö, 4 resp. 5 dist.-min. Högre skolor i Göteborg.
Övrigt Platsen är tungarbetad på grund av långa transporter av förnödenheter för såväl fyren som privat. många besökanden under normala förhållanden.


Fyrskeppsstationen

Vinga fyrskeppsstation, låg cirka 4 M S Vinga fyr, på cirka 50 m djup och botten bestående av lera på position

Göteborg karta ritad.jpg
(släckt).jpg

SweFlag.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg

Kassunfyren Trubaduren ersatte fyrskeppsstation Vinga. Foto Esbjörn Hillberg
Laddar karta ...


Lat. N. 57° 34’. Long. O. 11° 36’.

”Det motordrivna skeppet som är byggt 1926 utlades här första gången år 1929. Det har tidigare under några år varit stationerat vid Fladen. Läget i öppna sjön 4 distansminuter syd om Vinga tjänar som angöringspunkt för trafik kommande söder- eller västerifrån som ej vill nyttja den trånga Vingaleden. Skeppets radiofyr har en viktig uppgift för den nya tidens radionavigering.”

Fyrskepp med vitt gruppvis (3) intermittent sken var 30:e sekund.

Fyrapparat: dalén-ljus med linspendel av 5:e ordningen.

Ljusstyrka: 3 800 Hefnerljus.

Lågans höjd över vattenytan: 10,5 m.

Lysvidd: 11 distansminuter.

1929 ändrades till: elektriskt ljus.

Ljusstyrka: 27 000 Hefnerljus. Fyrkaraktär: Blänk(?) 30 s.

Mistsignalering: mistsirén 1 ljud var 30:e sekund. (Sirén, klocka).

Vattenmist = undervattensklocka: 2 ljud var 30:e sekund. Cirkulär radiofyr.

1961(?) på fyrskeppsstation Vinga var fyrkaraktären Int(3) 30 s 11 M.

Stillastående lins med glödlampa. Ljusstyrka: 27 000 HK.

Mistsignal: Nautofon 1 ljud 20 s (5+15).

1929-1965 var Vinga fyrskeppsstation.

Ett (1) fartyg har tjänstgjort på stationen

1929-1965 Fyrskepp Nr 32 Fladen.

1965 ersattes fyrskeppsstationen av kassunfyren Trubaduren, placerad på ett i området nyupptäckt grund på 10 m.

Väderstation

Till SMHI observerades och rapporterades åren 1930-1939, 1946-1965 data gällande meteorologiska parametrar, havstemperatur, salthalt, strömriktning och strömhastighet

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Vinga fyrskeppsstation

Tabell svenska fyrskeppsstationer

Norströmsgrund __ Östra Kvarken __ Sydostbrotten _______ Finngrunden

Västra Banken ___ Grundkallen ____ Grepen ______________ Svenska Björn

Almagrundet _____ Hävringe _______ Kopparstenarna ______ Utgrunden

Ölandsrev _______ Jerskullen _____ Trelleborgsredd _____ Falsterborev

Oskarsgrundet ___ Kalkgrundet ____ Malmö redd/Sjollen __ Svinbådan

Fladen __________ Vinga __________ Grisbådarna _________ Megrundet

Svenska fyrskeppsstationer

Laddar karta ...

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Tre hus med totalt fyra lägenheter och vindsrum samt även ett antal lotshus. Fyra hus upplåtna med nyttjanderätt, ett till ”Winga Vänner”, två till Göteborgs Hamn AB och ett till Stena Line AB.
Ägare SjöV (0771-630000) äger fyren och två bostadshus på f d lotsplatsen
Kontaktperson Winga Vänner 0703-666060, e-mail guiidning@wingavanner.se, visar fyr/fyrplats och kan hyra ut övernattningsrum. Se även hemsida: www.wingavanner.se
Vägbeskrivning Bilväg till fyren, som är belägen c:a 55 km SSO Skellefteå. Tag exempelvis av vid Önnesmark eller efter Lövånger om du kommer söderifrån på väg E4 och kör via Uttersjöbäcken mot fyren som finns längst ut på överst på kullen vid udden. En ramp för handikappade leder hela vägen upp till fyren från fyrbostaden
Övrigt Vingas första fyr (södra), byggd 1841, var första linsfyren i Sverige. Den tändes 15 november, klassificerades som lentillefyr af 3:e ordn. och skenet syntes 3½ mil. Norra fyren byggdes 1854 (man fick en dubbelfyr) med en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 4 fack á 90° med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) och 2 planlinser roterande omkring linsen samt envekig moderatörlampa för rovolja. År 1863 byttes folierade speglarna i 1841 års fyr mot katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar). År 1881 ersattes fyrarnas lampor av tvåvekiga fotogenlampor med föränderlig bränsleyta.

När nuvarande fyr (ritad av Emil Karlsson) byggdes 1890 rev man 1854 års fyr (lanternin och lins till Hävringe) och släckte 1841 års fyr på vars fundament man senare byggde lotsutkik. Nuvarade fyrs originaloptik är kvar, först roterande på 8 koniska stålhjul som år 1946 byttes mot kullager. Fyren hade först en femvekig Denechaux fotogenlampa (yttervekens diameter 11 cm) som 1907 ersattes av luxljus (fotogenlampan reserv). Fyren elektrifierades 1948 (1000W lampa) men fick senare den då starkaste lampan (2000W) som installerats i Sverige. Ett sjömärke (båk) uppfördes på Vinga 1606 men brändes ner av danskar 1644. Ett nytt rödmålat sjömärke byggdes c:a 1650. Det ersattes ca 1710 av ett pyramidformat utkikstorn av trä och 1802 av en ny pyramidformad träbåk som träffades av åskan och brann ned 1856 men ersattes 1857 av nuvarande båk. En sk optisk telegraf användes 1839-1881. Den kunde avläsas med kikare från Nya Varvetoch bestod av en ställning med 10 rörliga ca 1 m kvadratiska luckor visande olika teckenkombinationer.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1978, fyren och båken. Förslag om ökat byggnadsminne för hela ön.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, båk, fyroptik, folierad spegel, fast sken med blänk, mistsignal, Lux-ljus, lysvidd, radiofyr, radiopejl, optiska signalanordningar, fyrskepp, linspendel, kassunfyr, Trubaduren, Fladen, Saumarez, Göteborg.