Östergarn

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Östergarn karta ritad.jpg
Östergarn östra. Foto Esbjörn Hillberg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg

Östergarn med västra och östra fyrplatserna. Arkiv kmb.raa.se
Östergarn, västra fyrplatsen. Arkiv sim.se
Östergarn västra. Till höger en Polheimers fyrugn. Foto Esbjörn Hillberg
Fyrarna på Fårö, Östergarn och Hoburg. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Östergarn västra fyrplats 1894. Foto Lotsverket
Östergarn västra fyrplats från sjön1917. Foto Lotsverket
Östergarn västra med kummel (= en Polheimers fyrugn) 1918. Foto Lotsverket
Östergarn västra fyrplats 1918. Foto Lotsverket
Östergarn västra, nya fyren. Foto Esbjörn Hillberg
Östergarn östra
Östergarn östra 1918. Foto Lotsverket
Östergarn östra fyrplats 1925. Foto Lotsverket
Östergarn östra bostadshus 1920. Foto Lotsverket
Östergarn östra 1925. Foto Lotsverket
Östergarn östra 1926. Foto Lotsverket
Östergarn östra kanonhus 1925. Foto Lotsverket
Östergarn 1962. Arkiv Ingrid Saxvall
Östergarn 1962. Arkiv Ingrid Saxvall

Östergarn / Östergarnsholm , fyrplats(er) på ön Östergarnsholm på Gotland, Mellersta Östersjön.

Gotlands första fyrtorn och det andra i Sverige, efter Kullen, som uppfördes som täckt stenkolsfyr.

Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
416000 C 7188 N 57 27, O 18 59 LFl(2) WR 15 s 16,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1818 1919 1965 1965 29,5 36,2


Bemannad: Västra fyrplatsen 1818-1919, östra 1919-1965.

Ön

Ön Östergarnsholm ligger fyra km öster om Herrviks hamn.

  • Ön är låg och saknar träd nästan helt. Öster om Östergarnsholm ligger revet Briterne. På segelfartygens tid användes passagen väster om Östergarnsholm. De större ångfartygen fick gå öster om ön.
  • 1872 fanns förutom fyrplatsen tre fiskelägen på ön.
  • 1928 drogs lotsplatsen i Herrvik in.
  • Det östliga läget nära den baltiska kusten har under de två världskrigen inneburet sjöslag i fyrplatsens närhet (2 juli 1915) samt under andra världskriget omhändertagande av flyktingar.


Västra fyrplatsen (Östergarn)

1816 den 2 april fastställde kung Karl XIII ritningarna till fyren.

Fyren tändes

1817 anlades fyrplatsen. Samtidigt revs ett äldre sjömärke, ett stenkummel som markerat högsta punkten.

  • Av kalksten från platsen byggdes ett 8 m brett cylindriskt 12 högt torn för stenkolseldning inom lanterin "i enlighet med Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr. Ritat av C Wallenstrand.
  • På fyrplatsen uppfördes ett boningshus för fyrmästaren och hans familj, en kolbod samt några uthus.
  • Fyren tändes 1 september 1818. Den hölls tänd under tiden från 1 augusti till 15 maj, dvs den mörka delen av året.

1849 höjdes tornet (till ungefär dubbla höjden) och försågs med ny lanternin, oljelampa och lins.

1852 installerades öster om tornet en klockstapel med mistklocka.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N 57° 26',4. Long O 18° 59',8.

  • Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 104 fot (31,2 m).
  • Fyrtornet: av sten, vitt.
  • Lysvidd: 16 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 43 fot (12,9 m).
  • Lysfält: runtom horisonten.
  • Tornets höjd från grund: 70 fot (21,0 m).

Fyrtornet är uppfört på nordvästra och högsta delen av Östergarnsholm, belägen öster om Gotland. Det är vitrappat och nära därintill ligger fyrbetjäningens rödmålade boningshus, ävensom en stapel med ringklocka, med vilken klämtas under disigt väder och tjocka. Över holmen ligger stundom dimma, som hindrar fyren att vara synlig.”

Fotogen

1887 utbyttes oljelampa med rovolja mot fotogenlampa med veke.

1894 monterades en ställning på tornets topp, dit mistklockan flyttades upp. Den förra klockstapeln togs bort.

Lux-ljus

1907 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus samt intermittenshylsa, urverk med lod, lodvikt 95,1 kg.

1908 erhöll fyrplatsen två mistlurar drivna med handkraft.

Ersatt av Östra delen av ön

1919 släcktes fyren på den västra fyrplatsen, ersatt av en ny fyrplats på östra delen av ön. Linsapparat och lanternin monterades ner och installerades i den nya fyren.

1921 uppsattes på den västra udden av ön en på betongfot vit åttakantig fyrkur av järn försedd med 3:e ordningens mindre (750 mm Ø) trumlins, kallad Östergarns västra. Fyren hade Lux-ljus. Den hade till uppgift att vägleda kustfarten väster om ön.

AGA-ljus

1949 utbyttes Lux-ljuset mot AGA-ljus.

1968 var fyren en vit fyrkur. Lins av 4:e ordningen. AGA-ljus.

  • Optisk karaktär: Bx(2) WRG 6 s 7,6 M. Lyshöjd: 12,5 m. Ljusstyrka: W 400 cd, R 100 cd, G 50 cd.

199? byggdes Östergarns västra om till solpaneldrift.

2000 var fyren en vit fyrkur

Nuvarande karaktär Östergarns västra (2000): Fl(2) WRG 6 s 7,6 M. Lyshöjd: 12,5 m.


Östra fyrplatsen (Östergarnsholm)

Fyren tändes

1918-1919 anlades den östra fyrplatsen. Ett i betong cirka 30 m högt runt torn med lanternin och från den västra fyrplatsen överflyttad fyrapparat och lins. Ritat av Gustaf Getrén och F Lundeberg.

  • Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med catadioptrisk krona (11 ringar). Lux-ljus samt intermittenshylsa driven av urverk med lod, lodvikt 95,1 kg.
  • Fyrplatsen var försedd med järnvägsspår där en enkel tralla användes för att forsla upp förnödenheter från hamnen till fyren. Då vinden var tjänlig satte man segel på trallan för att driva fram den. annars gällde handkraft.
  • Lotsbarnskolan var inredd i ett rum på övervåningen. Där fanns också ett rum med pentry för lärarinnan.

1921 byttes i den nya fyren trumlinsen ut mot en omgående planlins.

Elektriskt ljus

1964 elektrifierades och automatiserades fyren.

Avbemanning och personal

1964 Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Östergarn

Och sedan

1968 var fyrtornet 29,5 m högt, målat vitt med svart bälte upptill. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.

  • Optisk karaktär: Bx(2) W 15 s 16,5 M. Lyshöjd: 36,2 m. Ljusstyrka: W 26 000 cd.
  • Bifyr optisk karaktär: F R 11,5 M. Lyshöjd: 18 m. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv. Lysvinkel: 222-R-272°. Sektorn omfattar det NO om fyren liggande grundområdet Briterne.
  • Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 60 s. (2 + 4 + 2 + 52). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (ca 205 Hz och ca 260 Hz).
  • Cirkulär radiofyr: RC 281. Räckvidd: 50 M. ID-signal: ÖN. Frekvens: 305,7 kHz.

1981 ersattes bifyren av en röd sektor i huvudfyren. Linsen byttes till

2000 var tornet 29,5 m högt, målat vitt med svart bälte upptill.

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med 5+5 inslipade ringar, 300° + öppen 60°, 2x40W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier

Nuvarande karaktär: LFl(2) WR 15 s 16,5 M. (2,5 + 2,5 + 2,5 + 7,5). Lyshöjd: 36,2 m.

Länkar

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Finns ej.
Ägare SjöV äger nuvarande fyr (0771-630000). De två gamla släckta fyrarna överläts 1994 till Östergarn-Gammelgarns Hembygdsförening.
Kontaktperson besök Sven Norberg Hembygdsföreningen 0498-58039, båt Björn Svärd 0498-494905, 0701-446568. www.hembygd.se
Vägbeskrivning Bilväg Visby - Herrviks fiskehamn c:a 55 km. Kör väg 143 från Visby, tag av mot Kräklingbo och Östergarn. Fyren ligger på Östergarnsholm, c:a 2 nm med båt NO om Herrviks fiskehamn. Från hamnen ca 15 min promenad till fyren och sedan ytterligare ca 20 min till de gamla släckta fyrarna. Inga reguljära båtförbindelser.
Övrigt Öns äldsta fyr som tändes 1 september 1818 (lysvidd 3-3½ mil) stod på västra udden och var en täckt stenkolsfyr, landets första nybyggda enligt Löwenörns princip. Den förlängdes 1849, fick 3:e ordn. (1000mm) dioptrisk trumlins 5 fack á 72° med katadioptrisk krona (11 ringar), tvåvekig mekanisk rovoljelampa (förbrukning 15,7 cl/tim) och klassificerades som stillastående lentillefyr af 3:e ordningen, skenet syntes 3-4 mil. Tornet var vitrappat och en klockstapel med klocka fanns för mistsignallering. Under ombyggnadstiden användes en provisorisk fyr av sten med öppen stenkolseld (enligt Polheimers princip) som står kvar och utgör ett unikt byggnadsminne i svensk fyrhistoria. År 1887 installerades trevekig Denechaux fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim) och år 1907 luxljus (fotogenlampan som reserv) samt intermittentapparat med hylsa, urverk och lod (vikt 95,1 kg).

Fyren släcktes 1919, ersattes av nuvarande fyr på östra delen av ön. Fyrapparaten med luxljus övertogs från gamla fyren och linsen var en 3:e ordn.(1000 mm) planlins, kvicksilverlagrad, urverk och lod (vikt 200 kg). En bifyr 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 60°, katadioptrisk krona och krans, tvåvekig fotogenlampa installerades samtidigt i tornet. År 1919 tändes också på västra udden en ny fyr, Östergarn Västra (nr. 416300, int.nr. C 7189) bestående av en vit åttakantig 2,5 m hög fyrkur på betongfot, en 4:e ordn. dioptrisk trumlins med 2 fack 110° och 60° samt AGA ljus.

Söder om Herrvik finns Grynge fiskeläge med två gamla ensfyrar av sten på vilka fanns en öppen eld för att leda fiskebåtar till hamnen. Den inre fyren är c:a 3 m hög och den yttre c:a 1,5 m. Senare ersattes eldarna av fyrstänger i trä (ej kvar) på vilka man hängde upp fotogenlyktor.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne, 1935 gamla fyren och Polheimers fyr, 1992 hela fyrplatsen. År 2004 blev allt byggnadsminnen då de numera ägs av Hembygdsföreningen

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, täckt stenkolsfyr, fyroptik, mistsignal, Lux-ljus, intermittenshylsa, kvicksilverlagring, bifyr, solpaneldrift, Gotland, C Wallenstrand, lotsbarnskola