AGA-ljus

AGA-ljus, fyrljus alstrat i en apparat där acetylengas brinner i en öppen låga, och som ger ett skarpt ljussken.

Uppfunnen av ingenjör Dalén. Tillverkad av AGA AB. Det användes främst i ledfyrar och lysbojar men även i fyrskepp.

Tvåstrålemunstycke monterad på klippventil i fyrlykta med solventil. Figur Leif Elsby

Sektorindelat före detta AGA-ljus med klippventil. Foto Ellinor Gröndahl

AGA-lykta, Kanalmuseet Trollhättan. Foto Leif Elsby

Konkurrerande fyrlykta av tillverkning Pintsch

Hamnfyr med AGA-ljus i Göteborgs inre hamn. Foto L Elsby

Den acetylendrivna fyren Huvden vid Mjörn. Foto Esbjörn Hillberg

Egenskaper

Med klippventilen och dess brännare kunde fyrarnas sken göras starkare och deras ljuskaraktär varieras bättre än hos samtidens ledfyrar med fotogenlampa.

• AGA-ljuset kom att revolutionera utprickningen och blev en världsartikel.

Behovet av tillsyn var minimalt.

• Ljuset fungerade automatiskt och krävde ingen bemanning.
• Beroende på storleken på fyrens gasförråd behövde fyren inte ha tillsyn oftare än cirka 1-2 gång per år.
• Tillförlitligheten var mycket hög.

Funktion

Innan gasen når lågan passerar den en klippventil, som portionerar ut gasen på det sätt som skall ge fyren dess karaktär.

• Från klippventilen går gasen genom ett speciellt munstycke och antänds där av en liten evighetslåga.
• Tvåstrålemunstycket har två huvudkanaler, som mynnar i rät vinkel mot varandra.
• De utströmmande gasstrålarna splittras vid kollisionen och syresätts därigenom.
• Som resultat får lågan formen av en fiskstjärt och brinner med klart sken och utan att sota.

Klippapparaten var inrymd i den nedre delen av höljet, som omgav fyrlinsen.

Huvudgasflödet styrdes med en solventil så att fyren var släckt på dagen, dock med evighetslågan tänd.

Några "klippar" (flashers) Arkiv AGA AB

---

---

Vanliga karaktärer

Klippapparaten portionerade ut gasen med bestämda tidsintervall via en bälgkonstruktion, exempelvis under 0,3 sekunder var 3:e sekund. Då lågan brann 0,3s var 3:e s var gasförbrukningen alltså 1/10 av en hela tiden tänd låga.

Den vanligaste fyrkaraktären för AGA-ljus var Bx 3s (nuspråk: Fl 3s) dvs en blixt var 3:e sekund. Samma gasförbrukning hade fyrkaraktären Bx(2) 6s (nuspråk: Fl(2) 6s) dvs två blixtar var 6:e sekund. Samma gasförbrukning hade fyrkaraktären Bx(3) 9s (nuspråk: Fl(3) 9s) dvs tre blixtar var 9:e sekund.

De tre fyrkaraktärerna Fl 3s och Fl(2) 6s kom att bli vanliga för fyrar med AGA-ljus men även Fl(3) 9s, se figur ovan. Andra karaktärer förekom också.

Utveckling

1904 utlades den första AGA-lysbojen vid Trädgårdsgrund i Kalmarsund. Den hade ett fast sken och en gasförbrukning som var alldeles för hög för att vara realistiskt gångbar för fyrar.

1906 uppsattes den första AGA-klippfyren i Gåsfetens fyr i Blekinge. Gasförbrukningen var kraftigt reducerad.

1907 uppfanns solventilen av ingenjör Dalén.

• Detta gjorde att acetylenljuset blev ekonomiskt möjligt för fyrar.

1909 tillkom det ännu mer ljusstarka sk dalén-ljuset alstrat genom att acetylengas och luft i optimal proportion, med hjälp av en dalén-blandare, fick brinna inne i ett glödnät, som av speciella salter kom att lysa med intensivt vitt ljus.

De fyrar som drevs med acetylen var mycket tillförlitliga men hade också hög driftkostnad för gasen.

Acetylengasen transporterades till fyrplatsen i så kallade gasackumulatorer (gastuber).

• För fyrändamål var AK-25 och AK-50 de vanligaste. De vägde 61 respektive 118 kg.
• De var tunga och ohanterliga och krävde vana och skicklighet av personalen för att utan olycksfall kunna hanteras och landsättas.
• Det förutsatte också att sjögången just då var ringa vid fyrplatsen, vilket långt ifrån alltid var fallet.

Avveckling

På 1950-talet elektrifierades många gasfyrar. En del av dessa försågs med AGA-ljus som reserv och säkerhet vid strömbortfall. Se AGA-gasreserv.

Numera har Sjöfartsverket helt gått över från gas till elektriskt ljus.

1990 försvann det sista dalén-ljuset i Sjöfartsverkets fyrar i den målsättning verket hade att komma bort från hanteringen av acetylen.

• Sandö i Gryts skärgård var den sista fyren. Utrustningen finns på Gryts Hembygdsmuseum

1997 byggdes Lilla Köttö i Fjällbacka om, som den sista av Sjöfartsverkets gasfyrar.

• Den erhöll då drift från solpanel.

Och sedan

I Sverige finns ett antal privata, musealt gasdrivna fyrar kvar i drift, t ex Flottsunds fyr i Mälaren, Bastedalens fyr i Vättern, Libertus fyr i Stockholms hamninlopp och fyren Huvden i Mjörn.

• Vid Maritiman (Göteborgs Maritima Centrum) står på ett betongtorn en AGA-fyr i drift med fyrlykta typ L-200, nr 880, karaktär Fl(2) W 6s 8M. Denna lysboj stod 1915-1980 på grundet Klasbådarna i Vänern.

Acetylenförbrukning 1,9 l/h varav evighetslågan förbrukar 0,2 l/h. "Donerad av AGA, Distrikt Göteborg."

1992 på hösten släcktes den sista gasdrivna fyren i Finland.

I Norge och i Sydamerika finns dock fortfarande gasdrivna fyrar i drift.

Länkar

• Ur Blänket 2014:4 Panamakanalens fyrar blev AGA:s genombrott, Mats Carlsson-Lénart

• AGA-museet i Nederländerna beskrivning av AGA-fyrarna i Panama-kanalen

Jfr acetylen, gasackumulator, acetylengasfyr, AGA-gasreserv, Dalén, klippventil, solventil, Dalén-ljus, Dalén-blandare, klippapparat, fyrljus, fyrkaraktär, elektriskt ljus, gasglödljus, Erholmen

Jfr AGA AB, acetylen, AGA-massa, gasackumulator, AGA-ljus, Dalén-ljus, AGA ljusväxlare, AGA-gasreserv, AGA fyrlyktor, AGA linser, AGA teckengivare, glödnätsbytare, AGA mistsignal