Bjuröklubb

Från fyrwiki
Version från den 9 januari 2017 kl. 12.57 av Leif.elsby (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök

Bjuröklubb, svensk lotsplats och f.d. bemannad fyrplats i havsbandet på Bjurö, SO om Gåsören, Skelleftebukten, Bottenviken. Bemannad 1859-1970

1821 upprättades en lotsstation på platsen. Utanför ligger ett cirka 1 M långt rev cirka 3 M ut från land. Där varierar djupet mellan 1,5 och 6 meter. Där har åtminstone 35 fartyg blivit vrak. 
Gåsören karta ritad.jpg
LFl(2) 12s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Bjuröklubb fyr i centrum. Vid sidan antenn för mottagning av GPS 2010, maskinhus m.m. Foto Leif Elsby
Bjuröklubb fyr från land 2010. Foto Leif Elsby
Bjuröklubb. Foto Esbjörn Hillberg
Bjuröklubb linsen. Foto Esbjörn Hillberg
Bjuröklubb. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Bjuröklubb före 1921. Foto Lotsverket
Bjuröklubb fyr 1921. Foto Lotsverket
Bjuröklubb. Foto Lotsverket
Bjuröklubb fyr och knallsignalapparat 1921. Foto Lotsverket
Bjuröklubb boplats 1920. Foto Lotsverket
Bjuröklubb sändarantenn för D-GPS. Foto Leif Elsby
Upp till fyren på Bjuröklubb går nu en ramp anpassad för handikappade, här under byggnad
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
069700 C 5826 N 64 29, O 21 35 LFl(2) 12 s 18,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1859 1859 1970 1970 7,7 50,8


Fyren tändes

1859 anlades fyrplatsen som ersatte en äldre känningsbåk. Fyrtornet av tegel var åttakantigt och 7,5 meter högt med lanternin och lins. Ritat av C F Carlsson. Det gula, eldfasta teglet kom från Höganäs.

Linsapparat för fast sken. 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 5 fack á 60° + parabolisk spegellins 1 fack á 60°, alla linsfack med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), Henry Lepaute, trevekig oljelampa (moderatörlampa) för rovolja (förbrukning 36 cl/tim).


1879 anlades en station för väderobservationer.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 64° 29’,3. Long. O. 21° 35’,4.

  • Fyrapparaten: linsapparat av 2:a ordningen.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 171 fot (50,8 m).
  • Fyrtornet: av sten, ljusgult.
  • Lysvidd: 18 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 157 fot (47,1 m).
  • Lysfält: från NV, över N, O och S till SV t S.
  • Tornets höjd från grund: 25 fot (7,3 m).

Fyren är uppförd på den mellan Umeå och Skellefteå utskjutande landtungan Bjuröklubb. De på södra sidan av fyren nedanför bergkullen liggande fyrbetjäningens bonings- m fl hus äro rödfärgade. De syns obetydligt till sjöss, och endast ost och syd ifrån. Under disigt väder och tjocka gives från fyrplatsen varningssignal med gonggong. Lotsar uppassa strax väster om fyren, och visar hissad signalkula, att lots finns att tillgå.”

Fotogen

1888 utbyttes oljelampan för rovolja mot en fotogenlampa med 4 vekar.

Lux-ljus

1910 utbyttes fotogenlampan mot Lux-ljus.

Under det Första världskriget var sjötrafiken livlig. Upp till Luleå gick fartygen med kol och koks. Därifrån till Tyskland gick man med järnmalm och stål. Trafiken höll sig nära den svenska kusten. Utanför låg en rysk ubåt och väntade. Fartyg till Tyskland var lovligt byte om de kom ut på internationellt vatten, dvs då 3 sjömil ut. När de passerade Bjuröklubb var det alltid med lots ombord. År 1917 passerade här 1386 lotsande fartyg.

1921 installerades en intermittenshylsa med urverk och lod. Dessa kom från den nedlagda fyren på Östergarnsholm.

1921 installerades en knallsignalapparat för mistsignalering.

1948 utbyttes knallsignalapparaten mot Nautofon, vilken placerades vid den närbelägna och vid stranden placerade fyren Bjuröklubb NO, placerad på öns NO udde.

Elektriskt ljus

1949 elektrifierades fyren. Urverket togs bort. En cirkulär radiofyr installerades.

  • Optisk karaktär: Int W 10 s 18,5 M. Ljusstyrka: 64 000 cd.
  • Akustisk karaktär: Nautofon 1 långt och ett kort ljud var 30 s (6 + 2 + 2 + 20).
  • Cirkulär radiofyr: RC 121. Räckvidd: 70 M. ID-signal: BB. Frekvens: 298,8 kHz. Ingick i kedjan Ajos (hamn till Kemi Finland), Rödkallen, Marjaniemi (finsk), Kallan (finsk), Bjuröklubb, Ulkokalla (finsk)

1967 drogs lotsstationen in.

Avbemanning och personal

1971 automatiserades fyren och avbemannades, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Bjuröklubb

Och sedan

1997 avbemannades stationen för väderobservationer. Ett flertal lotsbyggnader och maskinhus var sammanbyggda med fyren.

19?? stängdes mistsignaleringen.

1999 blev Bjuröklubb en av Sjöfartsverkets referensplatser och sändare för D-GPS.

2001, den 18-19 september, infördes för de svenska stationerna en ny sändarfrekvens, föranledd av antagandet av en ny frekvensplan för det europeiska maritima området. Samtidigt ändras sändningshastigheten från 200 bit/s till 100 bit/s. Allt för att ge bättre separation mellan stationerna och mindre risk för störningar från andra sändare.

Nuvarande optik Bjuröklubb: Originallinsen används fortfarande, 1000W 120V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Landkabel, batterier, RC

Nuvarande karaktär Bjuröklubb: Oc W 10 s 18,5 M. Lyshöjd: 50,8 m.

Nuvarande karaktär Bjuröklubb NO: Fl(3) WRG 6 s 8 M.

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Överfördes 1975 till Naturvårdsfonden och förvaltas av Länstyrelsen i Västerbottens Län. Övernattning i fyr- och lotsbostäder samt mat bokas genom Arena Bjuröklubb 0722-042100, 0913-32211, arena@bjuroklubb.se, www.bjuroklubb.se
Ägare SjöV äger fyren och maskinhuset
Kontaktperson Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000
Vägbeskrivning Bilväg till fyren, som är belägen c:a 55 km SSO Skellefteå. Tag exempelvis av vid Önnesmark eller efter Lövånger om du kommer söderifrån på väg E4 och kör via Uttersjöbäcken mot fyren som finns längst ut på överst på kullen vid udden. En ramp för handikappade leder hela vägen upp till fyren från fyrbostaden
Övrigt När fyren byggdes 1859 ersatte den en gammal båk som fanns på samma plats. År 1888 byttes moderatörlampans trevekiga lampnäbb för rovolja mot en fyrvekig lampnäbb för fotogen (förbrukning 75 cl/tim) varvid ljustyrkan ökades från 3.000 till 5.000 hefnerljus. År 1910 fick fyren luxljus och ljusstyrkan ökades nu till 15.000 hefnerljus. År 1921 installerades en intermittentapparat med urverk och lod som flyttades från Östergarn. År 1949 elektrifierades fyren (1000W 130V lampa), ljusstyrkan ökades till 80.000 hefnerljus och urverket bortmonterades.

Fyrtornet är sammanbyggt med maskinhus och det f.d. lotsuppassningshuset (från ca 1950). Fyrmästarbostaden som är belägen i en svacka söder om fyren byggdes år 1859.

Mer sporadiskt mistsignalering skedde redan 1872 med gonggong medan reguljär mistsignalering påbörjades 1921 med en knallsignalsapparat. Denna ersattes 1948 av en nautofon som installerades invid fyren Bjuröklubb nordöstra (nr 069710, C5828).

En lotsstation upprättades på Bjuröklubb år 1821 och drogs in år 1967.

Skydd enligt lag Föreslagen som statligt byggnadsminne, hela fyrplatsen. Hela udden runt Bjuröklubb är naturreservat.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Bottenviken, svenskt fyrväsende, båk, tegel, fyroptik, spegellins, fast sken, intermittenshylsa, fotogen, Lux-ljus, mistsignal, Nautofon, radiofyr, GPS, D-GPS, SMHI