Fyr: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(21 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Rataskär fyr båk lots.jpg|thumb|200px|[[Rataskär]] fyr, [[båk]] och [[lots]]utkik 2010. Foto Leif Elsby]]
'''fyr''' kallas en '''aktiv''' anordning som ger vägledning för sjöfart och luftfart. ([[Sjömärke]]n som [[båk]] och [[kummel]] ger '''passiv''' vägledning)


''' "Fyrar är ett nödvändigt stöd till [[navigering]] eftersom de används för att bekräfta sin position. Ingen navigatör bör någonsin förlita sig enbart till elektroniska hjälpmedel, [[GPS]] kan till exempel störas ut eller visa fel vilket gör att positionen i det elektroniska [[sjökort]]et blir fel. Finns det då ingen verklig utmärkning i form av fyrar eller [[boj]]ar att förhålla sig till blir det knepigt att hålla koll på var man är. Fyrar och andra fasta [[sjömärke]]n är de säkraste [[navigation]]shjälpmedlen att förhålla sig till, eftersom [[boj]]ar och [[prick]]ar sitter förankrade med kätting i botten och kan flytta sig vid till exempel islossning." ''' Johan Westerlund, [[Sjöfartsverket]], Sjörapporten 4/2017.
- Fyr kan var '''signal''', som kan vara ljus, ljud och/eller radio, anordnad för att vara till ledning och varning.
- Fyr kan var '''byggnad''', eller en konstruktion eller liknande, för att bära upp fyrljuset/tutan/antennen (fyrbyggnad, fyrtorn, [[dubbelfyr]], fyr[[båk]], [[radiofyr]]).
Signalerna kan vara
- '''optiska''', se fyrinrättningar nedan,
- '''akustiska''', se [[mistsignal]], eller
- '''radiovågor''', se [[radiofyr]]. I modern form finns de som [[racon]] ([[transponder]] för [[radar]]) och [[GPS]]. [[Radiofyr]]ar kan användas för [[pejling]] av enskild fyr, eller [[flygfyr]], eller ingå i speciella system för positionsbestämning, se [[radiopejl]], eller nätverk, se [[Decca Navigator]].
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=dubbelfyr]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:DKFlag.jpg|65 px|border|länk=danskt fyrväsende]]
[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border|länk=norskt fyrväsende]]
[[Fil:FiFlag.jpg|65 px|border|länk=finskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|58px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|58px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|55 px|border|länk=kassunfyr]]
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|55 px|border|länk=kassunfyr]]
Rad 13: Rad 33:
[[Fil:Symbol Person.jpg|53 px|border|länk=personal]]
[[Fil:Symbol Person.jpg|53 px|border|länk=personal]]
[[Fil:Maskaron.jpg|45px|border|länk=personer]]
[[Fil:Maskaron.jpg|45px|border|länk=personer]]
[[Fil:Livet.jpg|49px|border|länk=livet]]
[[Fil:LFl(3) 20s.jpg|450px|right|border|länk=fyrkaraktär]]


[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]] '''Fyr'''
[[Fil:Rataskär fyr båk lots.jpg|thumb|200px|[[Rataskär]]s [[fyr]], [[båk]] och [[lots]]utkik 2010. Foto Leif Elsby]]
 
[[Fil:01 Garpen gamla.JPG|thumb|200px|När fyrar inte går att rädda rivs de. Här rivningen av [[Garpen]] 1933. Foto [[Gellerstad]]]]  
[[Fil:01 Garpen gamla.JPG|thumb|200px|När fyrar inte går att rädda rivs de. Här rivningen av [[Garpen]] 1933. Foto [[Gellerstad]]]]  
[[Fil:20130925 084434 Grynet Nedre Mikael Andersson SjöV.jpg|thumb|200px|Fyrar flyttas och byggs nya då farleder byggs om. Grynet Nedre i inseglingen till Gävle. Foto Mikael Andersson SjöV ]]
[[Fil:20130925 084434 Grynet Nedre Mikael Andersson SjöV.jpg|thumb|200px|Fyrar flyttas och byggs nya då farleder byggs om. Grynet Nedre i inseglingen till Gävle. Foto Mikael Andersson SjöV ]]
[[Fil:Kantfyr Gbg.jpg|thumb|200px|Nybyggd [[kantmarkering]]sfyr i det nya inloppet till [[Göteborg]]. Foto [[Sjöfartsverket]] ]]
[[Fil:Kantfyr Gbg.jpg|thumb|200px|Nybyggd [[kantmarkering]]sfyr i det nya inloppet till [[Göteborg]]. Foto [[Sjöfartsverket]] ]]
[[Fil:Nautofon med dimdetektor 2.jpg|thumb|200px|I osiktigt väder gavs [[mistsignal]]. Här en [[Nautofon]] med [[dimdetektor]], [[Kullen]]. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:Nautofon med dimdetektor 2.jpg|thumb|200px|I osiktigt väder gavs [[mistsignal]]. Här en [[Nautofon]] med [[dimdetektor]], [[Kullen]]. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:TånGöranWinge.jpg|thumb|200px|Natten till den 12 januari 2015 knäcktes den 8 meter höga fyren Tån och kastades 30 meter bort av stormen Egon.  Fotograf Göran Winge]]
'''fyr''' kallas aktiv anordning som ger vägledning för sjöfart och luftfart. ([[Sjömärke]]n som [[båk]] och [[kummel]] ger passiv vägledning)
- '''Signal''' (ljus, ljud, radio) anordnat för att vara till varning eller ledning.
- '''Byggnad''' eller en konstruktion och liknande för att bära upp fyrljuset (fyrbyggnad, fyrtorn, fyr[[båk]], [[radiofyr]]).
Signalerna kan vara
- '''optiska''', se fyrinrättningar nedan,
- '''akustiska''', se [[mistsignal]], eller
- '''radiovågor''', se [[radiofyr]]. I modern form finns de som [[racon]] ([[transponder]] för [[radar]]) och [[GPS]].


[[Radiofyr]]ar kan användas för [[pejling]] av enskild fyr, eller [[flygfyr]], eller ingå i speciella system för positionsbestämning, se [[radiopejl]], eller nätverk, se [[Decca Navigator]].


<gallery>
'''Klick i bild''' länkar vidare:
Fil:Dämman före ombyggn 1893.jpg| [[Dämman]] [[utsjöfyr]]. Före ombyggnad 1893. Foto Lotsverket
Fil:Understen64EsbjHillberg.jpg|[[Understen]] nya fyren och gamla [[spegelfyr]]en. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:Fsk Nr 6 Almagrundet 1927.jpg|[[Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn]] år 1927 som [[Almagrundet]]. Foto Lotsverket
Fil:Pater Noster lyftet.JPG|[[Heidenstammare]]n [[Pater Noster]] lyfts tillbaka efter renovering. Foto Leif Elsby
Fil:Tistlarna155EsbjHillberg.jpg|[[Tistlarna]] och fyrbyn. Foto Esbjörn Hillberg
</gallery>


<gallery>
<gallery>
Fil:Trubaduren 2.jpg|[[Kassunfyr]]en [[Trubaduren]], som ersatte [[Vinga]] [[fyrskepp]]. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:Dämman före ombyggn 1893.jpg|länk=Dämman|[[Dämman]] [[utsjöfyr]]. Före ombyggnad 1893. Foto Lotsverket
Fil:HamnfyrGrundsund.JPG|[[Sektor]]indelad [[hamnfyr]] på stolpe i Grundsund, försedd med [[akryllins]] [[ML-300]]. Foto Leif Elsby
Fil:Understen64EsbjHillberg.jpg|länk=Understen|[[Understen]] nya fyren och gamla [[spegelfyr]]en. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:KullenFyr143EsbjHillberg.jpg|[[Kullen]] fyr med mottagare för [[GPS]] och radiosändning för [[D-GPS]]. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:Fsk Nr 6 Almagrundet 1927.jpg|länk=Almagrundet|[[Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn]] år 1927 som [[Almagrundet]]. Foto Lotsverket
Fil:Decca Mark5.jpg|En speciell typ av [[radiofyr]] var [[Decca Navigator]]. Här en mottagare Mark5. Figur Leif Elsby
Fil:Pater Noster lyftet.JPG|länk=Pater Noster|[[Heidenstammare]]n [[Pater Noster]] lyfts tillbaka efter renovering. Foto Leif Elsby
Fil:Flygfyr Åsa Forsberg Norrtelje Tidning.JPG|En [[flygfyr]] görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning
Fil:Tistlarna155EsbjHillberg.jpg|länk=Tistlarna|[[Tistlarna]] och fyrbyn. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:Trubaduren 2.jpg|länk=Trubaduren|[[Kassunfyr]]en [[Trubaduren]], som ersatte [[Vinga]] [[fyrskepp]]. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:HamnfyrGrundsund.JPG|länk=Grundsund|[[Sektor]]indelad [[hamnfyr]] på stolpe i [[Grundsund]], försedd med [[akryllins]] [[ML-300]]. Foto Leif Elsby
Fil:KullenFyr143EsbjHillberg.jpg|länk=GPS|[[Kullen]] fyr med mottagare för [[GPS]] och radiosändning för [[D-GPS]]. Foto Esbjörn Hillberg
Fil:Decca Mark5.jpg|länk=Decca Navigator|En speciell typ av [[radiofyr]] var [[Decca Navigator]]. Här en mottagare Mark5. Figur Leif Elsby
Fil:Flygfyr Åsa Forsberg Norrtelje Tidning.JPG|länk=flygfyr|En [[flygfyr]] görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning
</gallery>
</gallery>


== Fyrinrättningar ==
== Fyrinrättningar ==
Rad 61: Rad 64:
* [[kassunfyr]],  
* [[kassunfyr]],  
* [[lysboj]] och [[lysprick]].  
* [[lysboj]] och [[lysprick]].  
Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal ([[mistsignal]]) och/eller [[radiofyr]].  
Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal ([[mistsignal]]) och/eller [[radiofyr]] eller [[racon]].  




'''Fyrar''' är fasta sjömärken och finns av olika slag. De indelas i  
'''Fyrar''' är fasta [[sjömärke]]n och finns av olika slag. De indelas i  
* [[kustfyr]]- eller [[angöringsfyr]], vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.  
* [[kustfyr]]- eller [[angöringsfyr]], vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.  
* [[Ledfyr]] som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.  
* [[Ledfyr]] som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.  
* Varningsfyr som markerar farligt område.  
* [[Ensfyr]] som är en form av [[ledfyr]] bestående av två (separata) fyrar, vilka bildar en [[ens]]linje.
* [[Hamnfyr]] som markerar farled till eller i hamn.
* [[Hamnfyr]] som markerar farled till eller i hamn.
* [[Kantmarkering]] som anger gräns för farled.
* [[Kantmarkering]] som anger gräns för farled.
* Varningsfyr som markerar farligt område.
* Det finns/fanns även [[fiskefyr]]ar och militärledsfyrar.  
* Det finns/fanns även [[fiskefyr]]ar och militärledsfyrar.  
* Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se [[Grislehamns postfyr]].
* Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se [[Grislehamns postfyr]].
* Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.  
* Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.  
   
   
Fyrarnas [[lysvidd]] anges i [[sjökort]]et i nautiska mil med ett tal invid fyren.


Kustfyrarnas [[lysvidd]] anges i [[sjökort]]et i nautiska mil med ett tal invid fyren.  
I vissa fall för att undvika risk för förväxling anlades de som [[dubbelfyr]] på den tiden man inte kunde alstra annat fyrljus än [[fast sken]].


[[Fyrskepp]] eller [[kassunfyr]]ar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.  
[[Fyrskepp]] eller [[kassunfyr]]ar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.  
Rad 81: Rad 86:
[[Lysboj]]ar och [[lysprick]]ar är flytande [[sjömärke]]n.  
[[Lysboj]]ar och [[lysprick]]ar är flytande [[sjömärke]]n.  


Ledfyrar lyser som regel i [[sektor]]er, lysvinklar, varvid regeln är att '''vitt sken leder klart i farleden''', och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i [[sjökort]]et.  
[[Ledfyr]]ar lyser som regel i [[sektor]]er, lysvinklar, varvid regeln är att '''vitt sken leder klart i farleden''', och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i [[sjökort]]et.  
 
Dessutom fanns ljusstarka [[flygfyr]]ar samt finns för luftfarten anordnade hindervarningsljus på höga byggnader, master och liknande.
 
== Länkar ==
 
* Ur Blänket 2011:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/DeForstaFyrarnaMedMaladeBalten.pdf De första fyrarna med målade bälten]''', Dan Thunman
 
* Ur Blänket 2011:5 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/LjusetIUlebergshamn.pdf Ljuset har kommit till Ulebergshamn]''', Maria och Leif Elsby & Laila Haglund
 
* Ur Blänket 2013:3 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2013Extract/TillsynOchUnderhallAvFyrar.pdf Tillsyn och underhåll av fyrar, bojar och prickar i norra Bohuslän under förra seklet]''', Vilgot Andersson


En speciell sort av ledfyr är [[ensfyr]]arna som bildar en [[ens]]linje.
* Ur Blänket 2014:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2014Extract/GavlesNyaFyrar.pdf Gävles nya fyrar och farled]''', Lasse Sjölander


Dessutom finns/fanns ljusstarka [[flygfyr]]ar samt för luftfarten anordnade hindervarningsljus.
* Ur Blänket 2014:2. '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2014Extract/HilmerCarlsson.pdf Hilmer – 1900-talets svenske fyrbyggare]''', Mats Carlsson-Lénart




Jfr [[fyrljus]], [[fyroptik]], [[fyrkaraktär]], [[fyrskepp]], [[kassunfyr]], [[sjökort]], [[ensfyr]], [[mistsignal]], [[radiofyr]], [[Decca Navigator]], [[GPS]], [[D-GPS]], [[LORAN]], [[Consol]], [[flygfyr]], [[hamnfyr]].
Jfr [[fyrljus]], [[fyroptik]], [[fyrkaraktär]], [[fyrskepp]], [[kassunfyr]], [[sjökort]], [[ensfyr]], [[mistsignal]], [[radiofyr]], [[Decca Navigator]], [[GPS]], [[D-GPS]], [[LORAN]], [[Consol]], [[flygfyr]], [[hamnfyr]]

Versionen från 12 februari 2018 kl. 18.56

fyr kallas en aktiv anordning som ger vägledning för sjöfart och luftfart. (Sjömärken som båk och kummel ger passiv vägledning)

 "Fyrar är ett nödvändigt stöd till navigering eftersom de används för att bekräfta sin position. Ingen navigatör bör någonsin förlita sig enbart till elektroniska hjälpmedel, GPS kan till exempel störas ut eller visa fel vilket gör att positionen i det elektroniska sjökortet blir fel. Finns det då ingen verklig utmärkning i form av fyrar eller bojar att förhålla sig till blir det knepigt att hålla koll på var man är. Fyrar och andra fasta sjömärken är de säkraste navigationshjälpmedlen att förhålla sig till, eftersom bojar och prickar sitter förankrade med kätting i botten och kan flytta sig vid till exempel islossning."  Johan Westerlund, Sjöfartsverket, Sjörapporten 4/2017. 

- Fyr kan var signal, som kan vara ljus, ljud och/eller radio, anordnad för att vara till ledning och varning.

- Fyr kan var byggnad, eller en konstruktion eller liknande, för att bära upp fyrljuset/tutan/antennen (fyrbyggnad, fyrtorn, dubbelfyr, fyrbåk, radiofyr).

Signalerna kan vara

- optiska, se fyrinrättningar nedan,

- akustiska, se mistsignal, eller

- radiovågor, se radiofyr. I modern form finns de som racon (transponder för radar) och GPS. Radiofyrar kan användas för pejling av enskild fyr, eller flygfyr, eller ingå i speciella system för positionsbestämning, se radiopejl, eller nätverk, se Decca Navigator.


Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg SweFlag.jpg DKFlag.jpg NorFlag.jpg FiFlag.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg Livet.jpg

LFl(3) 20s.jpg
Rataskärs fyr, båk och lotsutkik 2010. Foto Leif Elsby
När fyrar inte går att rädda rivs de. Här rivningen av Garpen 1933. Foto Gellerstad
Fyrar flyttas och byggs nya då farleder byggs om. Grynet Nedre i inseglingen till Gävle. Foto Mikael Andersson SjöV
Nybyggd kantmarkeringsfyr i det nya inloppet till Göteborg. Foto Sjöfartsverket
I osiktigt väder gavs mistsignal. Här en Nautofon med dimdetektor, Kullen. Foto Leif Elsby


Klick i bild länkar vidare:

Fyrinrättningar

För sjöfart anordnade optiska fyrinrättningar utgörs av

Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal (mistsignal) och/eller radiofyr eller racon.


Fyrar är fasta sjömärken och finns av olika slag. De indelas i

  • kustfyr- eller angöringsfyr, vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.
  • Ledfyr som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.
  • Ensfyr som är en form av ledfyr bestående av två (separata) fyrar, vilka bildar en enslinje.
  • Hamnfyr som markerar farled till eller i hamn.
  • Kantmarkering som anger gräns för farled.
  • Varningsfyr som markerar farligt område.
  • Det finns/fanns även fiskefyrar och militärledsfyrar.
  • Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se Grislehamns postfyr.
  • Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.

Fyrarnas lysvidd anges i sjökortet i nautiska mil med ett tal invid fyren.

I vissa fall för att undvika risk för förväxling anlades de som dubbelfyr på den tiden man inte kunde alstra annat fyrljus än fast sken.

Fyrskepp eller kassunfyrar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.

Lysbojar och lysprickar är flytande sjömärken.

Ledfyrar lyser som regel i sektorer, lysvinklar, varvid regeln är att vitt sken leder klart i farleden, och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i sjökortet.

Dessutom fanns ljusstarka flygfyrar samt finns för luftfarten anordnade hindervarningsljus på höga byggnader, master och liknande.

Länkar


Jfr fyrljus, fyroptik, fyrkaraktär, fyrskepp, kassunfyr, sjökort, ensfyr, mistsignal, radiofyr, Decca Navigator, GPS, D-GPS, LORAN, Consol, flygfyr, hamnfyr