GPS: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(20 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''GPS''', ett navigationssystem med global täckning baserat på satellitburna radiosändare.  
'''GPS''', ett navigationssystem med global täckning baserat på satellitburna radiosändare. Det fullständiga namnet '''NAVSTAR GPS''' står för NAVigation System by Time And Ranging Global Positioning System, '''i dagligt tal kallat GPS''', även stavat gps.
 
I en undersökning 2020 uppgav "alla tillfrågade fartyg" att de använde GPS. 40% angav att de även använder [[Glonass]] och 9% även använder [[Galileo]]. Apparater finns för att ta emot alla system samtidigt, även det kinesiska BeiDou.
 
[[Fil:GPSsatelliter.jpg|thumb|250px|Över våra huvuden kretsar satellit-burna radiosändare och hjälper oss med plats och exakt tid]]
 
 
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|48px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
 
[[Fil:KullenFyr143EsbjHillberg.jpg|thumb|250px|[[Kullen]] med mottagarantenner för [[GPS]] (de tre vita hattarna över tornet) och till höger sändarantenn för [[D-GPS]]. Foto Esbjörn Hillberg]]
[[Fil:Hoburg fyr.jpg|thumb|250px|[[Hoburg]] fyr. Det som syns över lanterninen är antenner för [[GPS]] och används för att skicka ut signaler för [[D-GPS]]. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:SvajGPS40h DackenyttNr2-2020.jpg|thumb|250px|Svaj i pgs-signal uppmätt med stationär mottagare under 40h. Arkiv Dackenytt Nr2-2020. ]]


NAVSTAR GPS står för NAVigation System by Time And Ranging Global Positioning System, '''i dagligt tal kallat GPS'''.


== Utveckling ==
== Utveckling ==
Rad 10: Rad 22:


== Uppbyggnad ==
== Uppbyggnad ==
Sändarna är satellitburna. GPS sänder på bandet 1,2 GHz.  
Sändarna är är en form av [[radiofyr]]ar och är satellitburna. GPS sänder på bandet 1,2 GHz.  
Motsvarande ryska system heter Glonass och sänder på bandet 1,6 GHz.  
* Motsvarande ryska system heter [[Glonass]] och sänder på bandet 1,6 GHz.  
Det europeiska systemet kallas Galileo.  
* Det europeiska systemet kallas [[Galileo]].
* Det kinesiska systemet kallas BeiDou.


24 GPS-satelliter i 6 banplan går i kända, nästan cirkulära, polära banor på 20 200 km höjd. Dessa ger tillsammans en global täckning.  
24 GPS-satelliter i 6 banplan går i kända, nästan cirkulära, polära banor på 20 200 km höjd. Dessa ger tillsammans en global täckning.  
Rad 43: Rad 56:
Se [[D-GPS]]
Se [[D-GPS]]


== WGS-84 ==
== [[WGS-84]] ==
När satellitnavigering började bli civilt tillgänglig insågs också problemet att all jordens länder måste ha samma utgångspunkter för beräkning av latitud och longitud. Se [[gradindelning]].
När satellitnavigering började bli civilt tillgänglig insågs också problemet att all jordens länder måste ha samma utgångspunkter för beräkning av latitud och longitud. Den nya standarden blev [[WGS-84]]. Genom denna fick de flesta orter i Sverige nya koordinater för [[latitud]] och [[longitud]].
 
Se [[gradindelning]].
 
== Störningar ==
 
Som alla elektroniska system kan även GPS störas, oavsiktligt eller avsiktligt. "Naturlig" störning har nämnts ovan samt kan ses i bild här bredvid för en mottagare som legat still "på köksbordet" under ett dygn.
 
Överensstämmande i tid med oroligheterna i norra Europa, bland annat i Ukraina, har tillförlitligheten i GPS-visningen blivit mindre pålitlig. Avvikelsen sedd i Östersjö-området kan plötsligt uppgå till kilometer. Vikten av att ha alternativa, optiska referenspunkter, till exempel fyrar, ökar.
 
== Länkar ==
 
* Ur [[Blänket]] Nr 2021:3 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Manual/Satellitnavigering_TOberg_Bl_2021_3.pdf Satellitnavigation]''', Tommy Öberg.




Jfr [[radiofyr]], [[TRANSIT]], [[Glonass]], [[Galileo]], [[Decca Navigator]], [[Consol]], [[navigering]], [[astronomisk navigation]], [[gsm]], [[gradindelning]], [[danskt fyrväsende]].
Jfr [[fyrskepp]], [[fyr]], [[radiofyr]], [[riktad radiofyr]], [[pejlstation]], [[radiopejl]], [[markvåg]], [[morsealfabetet]], [[bäring]], [[radiofrekvens]], [[TRANSIT]], [[GPS]], [[D-GPS]], [[Glonass]], [[Galileo]], [[LORAN]], [[Decca Navigator]], [[TORAN]], [[Consol]], [[Epos]], [[radar]], [[racon]], [[radionavigering]], [[Grimeton]], [[telegraf]], [[telefon]], [[gsm]], [[navigering]], [[astronomisk navigation]], [[gradindelning]], [[danskt fyrväsende]], [[teknik]], [[navigation]].

Nuvarande version från 28 november 2023 kl. 10.48

GPS, ett navigationssystem med global täckning baserat på satellitburna radiosändare. Det fullständiga namnet NAVSTAR GPS står för NAVigation System by Time And Ranging Global Positioning System, i dagligt tal kallat GPS, även stavat gps.

I en undersökning 2020 uppgav "alla tillfrågade fartyg" att de använde GPS. 40% angav att de även använder Glonass och 9% även använder Galileo. Apparater finns för att ta emot alla system samtidigt, även det kinesiska BeiDou.

Över våra huvuden kretsar satellit-burna radiosändare och hjälper oss med plats och exakt tid


Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg Kompassros ritad.jpg

Kullen med mottagarantenner för GPS (de tre vita hattarna över tornet) och till höger sändarantenn för D-GPS. Foto Esbjörn Hillberg
Hoburg fyr. Det som syns över lanterninen är antenner för GPS och används för att skicka ut signaler för D-GPS. Foto Leif Elsby
Svaj i pgs-signal uppmätt med stationär mottagare under 40h. Arkiv Dackenytt Nr2-2020.


Utveckling

1958 lades grunden för GPS genom en upptäckt av Dr McClue vid John Hopkins-universitetet i USA.

  • Utvecklades för och på uppdrag av den amerikanska militären.
  • Ägs och drivs av det amerikanska försvarsdepartementet.
  • Operatör är US Air Force.

Uppbyggnad

Sändarna är är en form av radiofyrar och är satellitburna. GPS sänder på bandet 1,2 GHz.

  • Motsvarande ryska system heter Glonass och sänder på bandet 1,6 GHz.
  • Det europeiska systemet kallas Galileo.
  • Det kinesiska systemet kallas BeiDou.

24 GPS-satelliter i 6 banplan går i kända, nästan cirkulära, polära banor på 20 200 km höjd. Dessa ger tillsammans en global täckning.

  • Markstationer följer satelliterna och sänder till dessa deras uppmätta banparametrar.
  • Signalerna utsända från satelliterna till brukarna innehåller dels information om satellitens banparametrar dels exakt tid erhållen av på varje satellit ombordvarande atomur.
  • Tiden för signalen att nå brukarens mottagare mäts.
  • Ur samtidiga data från tre satelliter beräknar den mobila mottagaren sin position i två dimensioner (för fartyg och bilar).
  • Om signaler från fyra satelliter kan tas emot samtidigt kan position i tre dimensioner räknas ut (för flyg).

1993 öppnades GPS-systemet för civil användning. Det fanns då i två varianter:

  • Precise Positioning Service (militär version) onoggrannhet ± 20 m
  • Standard Positioning Service (civil version) onoggrannhet ± 300 m

2000-05-01 togs på order av president Bill Clinton den militära störsignalen bort för den civila versionen av GPS och mätosäkerheten har nu minskats från 100-300 m till 10-30 m för denna.

  • Den kan emellertid göras ännu bättre med hjälp av extra referenssignal.
  • Störningarna uppstår på grund av laddade partiklar i den övre atmosfären.

2005 i oktober sköts den första satelliten av 8 i en ny generation upp i omloppsbana. De skall komplettera de befintliga 28 och har kraftigare signalstyrka.

D-GPS

D-GPS, förkortning av "differentiell GPS". Ett noggrant radionavigationssystem där positionsbestämningen genom satellitssystemet GPS förbättras väsentligt.

Med tekniken D-GPS, "differentiell GPS", inkluderas referenssignaler från vissa lägesbestämda mätpunkter, till exempel fyrplatser.

  • På dessa mäter en stationär GPS-mottagare kontinuerligt sin GPS-position och jämför med sin egen noggrant kända position.
  • Positionen erhållen från GPS varierar av olika orsaker.
  • Avvikelsen beräknas och sänds ut som korrektionsinformation till D-GPS-mottagare, vilka därmed erhåller en mycket noggrann visning.
  • Denna signal kan tas emot i en vanlig mottagare för radiofyrar, är offentlig och kan därmed kostnadsfritt användas av alla som har utrustning för det.
  • Man förutsätter att navigatören och mätplatsen har samma "svaj" i positionen erhållen obearbetad från GPS.

Se D-GPS

WGS-84

När satellitnavigering började bli civilt tillgänglig insågs också problemet att all jordens länder måste ha samma utgångspunkter för beräkning av latitud och longitud. Den nya standarden blev WGS-84. Genom denna fick de flesta orter i Sverige nya koordinater för latitud och longitud.

Se gradindelning.

Störningar

Som alla elektroniska system kan även GPS störas, oavsiktligt eller avsiktligt. "Naturlig" störning har nämnts ovan samt kan ses i bild här bredvid för en mottagare som legat still "på köksbordet" under ett dygn.

Överensstämmande i tid med oroligheterna i norra Europa, bland annat i Ukraina, har tillförlitligheten i GPS-visningen blivit mindre pålitlig. Avvikelsen sedd i Östersjö-området kan plötsligt uppgå till kilometer. Vikten av att ha alternativa, optiska referenspunkter, till exempel fyrar, ökar.

Länkar


Jfr fyrskepp, fyr, radiofyr, riktad radiofyr, pejlstation, radiopejl, markvåg, morsealfabetet, bäring, radiofrekvens, TRANSIT, GPS, D-GPS, Glonass, Galileo, LORAN, Decca Navigator, TORAN, Consol, Epos, radar, racon, radionavigering, Grimeton, telegraf, telefon, gsm, navigering, astronomisk navigation, gradindelning, danskt fyrväsende, teknik, navigation.