Grimskär
Grimskär, fyrplats och lotsstation i södra inloppet till Kalmar redd, Kalmarsund. Numera finns endast en husgrund kvar som minne av att här i 104 år har varit en bemannad fyrplats.
Ersatt av kassunfyren Skansgrundet
Bemannad 1837-1941, se bemanning.
Skäret Grimskär
Grimskär är ett litet skär i Kalmarsund, en kilometer sydost om Kalmar slott. Det strategiska läget har gett det betydelse fram till nära nutid. På 1560-talet befästes det till skydd för Kalmarsunds södra inlopp. Det utsattes för inte mindre än 19 belägringar åren fram till 1822, det år som Grimskär avfördes från rikets fasta försvar.
Drygt hundra år senare kom skäret att utgöra en militär minstation och som sådan var den hemlig. Det var mellan åren 1943 och 1988. Idag är detta ett museum under mark.
Av fästningsverk och fyrplats återstår idag endast vallarna, en husgrund och hamnen, som är ett populärt utflyktsmål för det rörliga friluftslivet.
Sedan länge fanns på Grimskär ett stångmärke som hjälp för insegling till Kalmar hamn. År 1837 övertog Lotsverket skäret från militären. Där byggdes ett vakthus för lotsarna. På detta uppfördes en fyr som underhölls av stadens skeppare. Fyren utgjordes av en lykta som sattes på lotsstugans yttervägg mot leden.
Farleden genom Kalmarsund går strax intill Grimskär. Vattnen i närheten är grunda och svårnavigerade.
Första fyrarna
1837 uppfördes av Kalmar stad en mindre fyr på Grimskär. En lykta placerades på ett befintligt lotsuppassningshus.
1851 övertogs fyrplatsen av Kronan och uppfördes för fyrbetjäningen ett nytt kombinerat fyr och boningshus med på taket lanternin, i vilken anbringades ett sideralsken med oljelampa. Ritat av C F Carlsson.
- Fyrplatsen fick fast bemanning.
Nya fyren
1865 uppfördes i trä ett fristående cirka 9 m högt åttakantigt torn med linsapparat. Tornet målades i rutmönster rött och vitt. Ritat av A T Gellerstedt.
- Lanterninen inrymde en trumlins av 4:e ordningen (500 mm Ø) med krona (5 ringar) och krans (3 ringar) samt rovoljelampa.
- Den gamla lanterninen togs bort.
Den då unge Nils Gustaf von Heidenstam övervakade anläggandet av sin första fyrplats. Han kom att bli en legendarisk chef för Lotsverkets Fyringenjörskontor.
Man byggde ett nytt uthus, en brygga och en båtslip.
1871 tillkom en matkällare och ett nytt dass.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 56° 39’,2. Long. O. 16° 22’,3.
- Fyrapparaten: 4:de ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 48 fot (14,4 m).
- Fyrtornet: av trä, 8-kantigt, rutigt rött och vitt.
- Lysvidd: 10 till 12 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 15 fot (4,5 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
- Tornets höjd från grund: 40 fot (12,0 m).
Fyrtornet står på Grimskärs gamla skans utanför södra inloppet till Kalmar redd. Fyren lämnar fartyg, kommande såväl söder som norrifrån, god rättelse i farleden genomsundet och till Kalmar. Tornets sidor är målade i omväxlande röda och vita rutor. Fyrbetjäningens bostadshus ligger väster om fyren och har södra gaveln vit, men övriga sidor röda. Sydostvart från fyrtornet ligger ett gråmålat hus med ställning för signalkula för härstädes uppassande lotsar. På fyrplatsen finns gonggong för signalering under tjocka.”
1880 uppfördes en direktionsfyr på norra stranden av Grimskär. På en ställning anbringades en lampa med parabolisk spegel, vilken varnade för grunden Grytan och Prästör.
1881 uppfördes på Kalmar hamnkaj två fyrlyktor.
1884 höjdes tornet genom påbyggnad.
- En linsapparat lyste för farleden söderut.
- En annan linsapparat lyste för farleden norrut.
- Linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) flyttades till Utlängans fyr.
- Fyrplatsen erhöll en mistlur driven med handkraft.
1892 uppfördes en fotogenbod.
1893 togs direktionsfyren bort.
1914 upprättades telefonförbindelse mellan fyrplatsen och Kalmar.
1935 utbyttes den handdrivna mistluren mot en tyfon driven av tryckluft från kompressor.
1939 ersattes Grimskär, nämligen av kassunfyr Skansgrundet.
Avbemanning och personal
1941 släcktes Grimskär. Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Grimskär
Och sedan
1953 såldes byggnaderna. Inga byggnader finns idag kvar på ön.
Nuvarande optik: (nedmonterad).
Nuvarande karaktär: (släckt).
Hur man levde
Följande är ett utdrag av Fyrplatsen Grimskär i Kalmarsund, som tidigare har publicerats i Svenska Fyrsällskapets tidning Blänket i serien "... som inte längre finns"
Bakgrundsmaterial personal: Maria och Leif Elsby. Text och teckningar: Leif Elsby.
Fyrpersonal och lotsar
Från början levde man ganska tätt inpå varandra. Mellan lotsarnas uppassningshus och fyrpersonalens boningshus var det bara några meter. Lotsarna kom och gick beroende på fartygstrafiken.
De flesta fartygen skulle söderut eller norrut längs leden genom Kalmarsund. En del skulle in till hamnen i Kalmar. Lotsens roll var att säkert leda dem dit de skulle och där eventuellt näste lots tog över och fortsatte. Sedan fick den avgående lotsen vänta på nästa uppdrag eller ta sig ”hem” bäst han kunde och från början på egen bekostnad.
Att lots fanns att tillgå på Grimskär markerades från en ställning med hissad signalkula. När alla var ute på uppdrag firades kulan ner.
Lotsarna använde Grimskärs hamn och passningshus fram till år 1931. Därefter hade de sina båtar i Kalmar hamn. Där fick lotsarna också ett litet hus där de hade tak över huvudet och kunde vila och invänta nästa lotsning.
Då lotsarna flyttat från Grimskär försvann mycket av ”pulsen” och skäret kom att upplevas mera som ”vid sidan av”.
Uniform och blåställ
Fyrfolket använde uniformen bara när man skulle vara ”fin”. Den togs på inför besök av prominenta personer eller när man skulle in till Kalmar. Annars gick man i arbetskläder.
Proviant och vatten
Läget nära ett samhälle och de korta kommunikationerna över skyddat vatten gjorde att Grimskär aldrig upplevdes som en ”isolerad klippa mitt i havet”. Tvärtom. När man skulle proviantera tog man sin båt den korta distansen in till hamnen i Kalmar. Därifrån var det inte långt till de affärer som en ”storstad” kunde erbjuda. Kunde det vara bättre?
Man hade på Grimskär egen brunn. Men den gav bräckt vatten. Vatten att dricka hämtade man därför från Kalmar.
Skola
Det fanns nästan alltid barn på fyrplatsen. De gick i skola hos fröken Jonsson i Kalmar. Höst och vår roddes de in. Vintertid gick de över isen till slottet. När den varken bar eller brast blev det ingen skolgång.
Högmässa
När inte is och väder gjorde det omöjligt att ta sig till Kalmar fick man vackert finna sig i att man skulle in till staden och gå i högmässan på söndagen. Man kunde till skillnad från andra fyrplatser inte skylla på att det tog för lång tid så att man inte hann tillbaka för att göra fyren klar för att tända lågan vid mörkrets inbrott. De fåtaliga gånger som vädrets makter gjorde resan omöjlig kom man inte undan för det. Det föll då på fyrmästaren att leda andakten och läsa predikotexten.
Konfirmation
När barnen blev så gamla att de skulle ”läsa för prästen” fick man ta sig till kyrkan i Kalmar. Sedan, när det var dags, följde konfirmationen, även den i staden. Då var man så vuxen att man kunde ta tjänst som piga eller dräng, eller varför inte som extra fyrbiträde. Myndig på riktigt blev man först då man fyllde 21 år.
Telefonen
Grimskär fick telefon år 1914. Man tillhörde därmed de första fyrplatser som fick åtnjuta denna omvälvande uppfinning och som för många bröt en påtvingad isolering.
Mistsignalering
Mistsignaleringen, från början med handkraft, krävde att man dygnet runt skulle vara påpasslig. I övrigt var tjänsten relativt lindrig på Grimskär.
Personal
På fyrplatsen har personal bott och verkat i 90 år. Den förste fyrmästaren på Grimskär var Gustaf Westin. Han var född i Kalmar år 1824 och tillträdde år 1851. Han var då gift, hade tre barn och skulle på Grimskär få ytterligare tre barn. Emellertid bar det sig inte bättre än att han dog år 1861, 42 år gammal.
Den förste fyrvaktaren på Grimskär var Johan Olaus Johansson. Han var född i Vickleby år 1831 och tillträdde år 1851. Han stannade bara i 2 år innan han 1853 flyttade tillbaka till Vickleby. Med hustru Anna Kristina kom de där att få 8 barn.
År 1853 kom Olof Mattson till Grimskär som fyrvaktare. Han stannade i nästan 4 år till 1857. Han var ungkarl.
Fyrvaktare Olof Mattson efterträddes av Jonas Peter Hvitlock, som stannade i ett år. Han var också ungkarl.
Fyrvaktare Hvitlock efterträddes av Per Alfred Olsson, som stannade i 22 år till år 1880. Olsson levde i ett barnlöst äktenskap med Inga Amalia.
August Nils Wernlund hade tillträtt som fyrvaktare år 1861 på Grimskär. Han kom att med hustru Jenny få 8 barn. Två av dem avled mycket unga. August befordrades år 1874 till fyrmästare och upprätthöll befattningen fram till år 1881. Tre år senare dog han i Kalmar. Året därpå nedkom hans hustru Jenny med hans åttonde och sista barn.
År 1881 tillträdde Axel Peter Holm som fyrmästare. Han var född i Ronneby år 1839. Han hette då Andersson men gjorde som så många andra med sonnamn. Han bytte efternamn. Han bytte till Holm. Han hade börjat sin bana i Lotsverket som fyrvaktare på Lungö och sedan varit fyrmästare på Svartklubben i 12 år innan han kom till Grimskär. Med hustru Lydia Amanda hade de fått 6 barn och under tiden på Grimsär fick de ytterligare tre. Holm stannade till år 1904. Då fick han sin pension vid 65 års ålder. Familjen flyttade till Stockholm och där dog han samma år.
År 1884 blev Anders Svensson bördig från Edestad fyrvaktare. Med hustru Sissa anlände han med deras 5 barn, det äldsta 12 år och det yngsta 2 år. Familjen stannade i 1 år till 1885.
År 1885 anlände fyrbiträde Axel Fabian Dahlgren med sin hustru Sigrid Maria. De kom senare att se sin familj växa med ett barn. Axel Fabian kom att stanna i 12 år fram till 1897 då han fick en tjänst som fyrvaktare på Segerstad.
År 1898 anlände fyrbiträde Valfrid Theodor Borgström. Han var son till lotsförman Sven Petersson Borgström. Theodor kom att upprätthålla 13 befattningar i Lotsverket. De två sista var som fyrmästare på Storkläppen respektive Sandhammaren. Med sin hustru Gertrud Vilhelmina levde de i ett barnlöst äktenskap.
År 1900 var Karl Reinold Olin extra fyrbiträde på Grimskär. Han var bördig efter Peter Olsson Olin som hade börjat som fyrbiträde år 1876 på Segerstad och i 13 år var fyrmästare på Ölands Södra udde.
År 1904 tillträdde Gustaf Adolf Rundqvist som fyrmästare. Han stannade på Grimskär till 1910, då han vid 65 års ålder gick i pension. Han var född i Karlskrona och hade börjat i ”verket” som fyrbiträde år 1873 på fyrskeppet Utgrunden i Kalmarsund. 26 år senare kom han som fyrvaktare till Grimskär år 1897. Då hade hans hustru Augusta Viktoria gett honom 6 barn. Efter 4 år på Grimskär bar det vidare till Garpen, nu som fyrmästare. Där tjänade han i 3 år innan han återkom till Grimskär, nu också som fyrmästare. Här stannade han alltså till sin pension.
Ett av Gustaf Rundqvist’s barn fortsatte i sin pappas fotspår. Gunnar Teodor Rundqvist var fyrbiträde på Grimskär åren 1906-1912. Han hade 1899 börjat som kock på fyrskeppet Utgrunden och slutade i ”verket” år 1942 som fyrvaktare på Skäggenäs.
År 1905 kom Ernst Wilhelm Åhlin som fyrvakate till Grimskär. Han hade tidigare verkat som extra fyrbiträde på Grimskär och Ölands Norra Udde samt fyrbiträde på Dämman. På Grimskär kom han att stanna i sammanlagt 16 år fram till 1920. Med hustrun Ellen Hildur fick familjen ett barn. Hon föddes under tiden på Grimskär. 1920 utnämndes han till fyrmästare på Dämman och därefter Ven. Han pensionerades år 1939 efter 43 år i Lotsverkets tjänst.
År 1910 efterträddes Gustaf Rundqvist som fyrmästare av Jöns August Sjöberg. Denne var född i Torhamn i Blekinge. Efternamnet var då Jönsson. Hans pappa var mästerlots. Jöns började sin bana i ”verket” år 1891 som fyrbiträde på Dämman i Kalmarsund. Han flyttade ”iland” år 1898 då han kom till Högby på Ölands ostsida. Där blev han år 1904 fyrmästare. Sedan bar det år 1910 vidare till Grimskär, fortfarande som fyrmästare. Där stannade han till år 1933, alltså i 23 obrutna år. Han hade med sin maka Klara Mathilda 6 barn, alla flickor. Jöns fick pension vid 65 års ålder och flyttade då ”iland”. Han avled 82 år gammal i Kalmar.
Fyrvaktare Åhlin efterträddes år 1920 av Karl Peter Leonard Lundén. Denne flyttade då upp ett pinnhål efter att ha varit fyrbiträde på Grimskär sedan 1912. Han hade 1902 börjat som besättningsman på tjänstefartyget Norrköping, därefter varit kock på tjänstefartyget Kalmar innan han blev fyrbiträde på Häradskär och nu på Grimskär. Med hustrun Syster Magda fi ck familjen 4 barn, varav 3 föddes under tiden på Grimskär. Det bar sig inte bättre än att han dog år 1931 i en ålder av 48 år. Han efterträddes samma år av Albin August Sigfrid Furén.
Februari 1922 var Folke Artur Elias Augustsson extra fyrbiträde på Grimskär. Han hade år 1916 börjat som extra fyrbiträde på Dämman. Under sina 46 år i Lotsverket hann han med att tjänstgöra på Dämman, Hävringe, Ölands Norra Udde, fyrskeppet Utgrunden, Grimskär, Kapelludden, Femörehuvud, Spårö, Gotska Sandön, Svartklubben, Bjuröklubb, Björn och Morups Tånge.
År 1926 kom Nils Patrik Bäckman som fyrbiträde till Grimskär. Där skulle han komma att stanna till 1939. Han kom att få 25 tjänstgöringar inom Lotsverket, en del var korta. Han började år 1914 som besättningsman på tjänstefartyget Kalmar innan han blev extra fyrbiträde på Segerstad, Hävringe, Dämman och Arkö. Han blev fyrbiträde på Arkö, Dämman, Hävringe, Kapelludden, och Grimskär. Han blev fyrvaktare på Ven och fyrmästare på Stenkyrkehuk. Det blev 37 år i Lotsverket. Han var gift med Elsie Värna och fick med henne tre barn.
Fyrmästare Jöns August Sjöberg efterträddes år 1933 av Oskar Manfred Ternborg, född Johansson. Denne hade börjat som kock på chefsångaren Kalmar. Efter ett år avancerade han till fyrbiträde på Ölands Norra Udde innan han med samma befattning kom till Grimskär år 1897. Ett drygt år senare steg han i graderna till fyrvaktare och förflyttades tillbaka till Ölands Norra Udde. Där stannade han i tre år innan han fick förflyttning till Grimskär. Här var han fyrvaktare åren 1901 till 1905 med korta avbrott som tf fyrmästare på Borgholms fyr samt på Grimskär. Han blev fyrmästare med placering Kapelludden på Öland åren 1905 till 1933, dvs i 28 år. Han avslutade sin karriär i Lotsverket som fyrmästare på Grimskärs fyrplats åren 1933 till 1937. Tillsammans med sin hustru Syster Emma född Bergqvist fick de två barn. Ternborg avled i Stockholm i en ålder av 86 år.
Efter Ternborg upprätthöll Albin Furén tjänsten i en månad som fyrmästare. Albin August Sigfrid Furén ingick i den 9-hövdade barnaskaran till Johan August Johansson Furén, som under åren 1874-1911 varit fyrvaktare och fyrmästare på ledfyren på Furön utanför Oskarshamn. Albin började år 1905 som extra fyrbiträde på sin pappas fyr. Han fortsatte med ett fl ertal kortare tjänster på Skäggenäs, Hävringe, Storkläppen, Grimskär och Segerstad innan han år 1942 kom till Garpen. Han hade under ”resans gång” stigit i graderna och varit fyrmästare på Storkläppen, Hävringe och nu Garpen. Där stannade han till år 1948. Albin var gift med Berta Charlotta och levde i ett barnlöst äktenskap.
År 1935 efterträddes fyrvaktare Albin Furén av Johan Reinhold Meuller. Han var ett av 14 barn till fyrvaktare Gustaf Sperling Meuller. Johan hade börjat år 1909 som extra fyrbiträde på sin pappas fyrplats Morups Tånge. På Grimskär stannade han till 1939. Han fortsatte till Björn innan han år 1953 avslutade sin karriär med 13 år som fyrmästare på Sandhammarens fyrplats. Han hade då verkat 44 år i ”verket”. Med hustru Ingrid Karolina fick de 4 barn och som fick följa med till Grimskär.
Den siste fyrmästaren på Grimskär var Per Emanuel Österström. Han tjänstgjorde fram till indragningen den siste februari år 1941. Då hade Kung Bore tagit Sverige i ett järngrepp. Farleden genom Kalmarsund fi ck tidvis stängas på grund av isen. In till Kalmar åkte man skridskor. Det var krigsvinter.
Från Grimskär fortsatte Per Emanuel till Häradskär och Ölands Norra Udde, i båda fallen som fyrmästare. Per Emanuel hade börjat som extra fyrbiträde på fyrskeppet Utgrunden. Han kom att upprätthålla inte mindre än 15 olika befattningar, de flesta nära Kalmarsund. Per Emanuel Österström var gift med Jenny Maria. De fick 14 barn. Ingen av dem fortsatte i sin pappas fotspår.
Jfr sideralsken, linsfyr, mistsignal, tyfon, Heidenstam, C F Carlsson, A T Gellerstedt, Kalmarsund, Skansgrundet.