Hjortens udde

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Hjortens udde, svensk f.d. bemannad fyrplats vid Dalbosjöns SV del i Vänern. Bemannad 1852-1982

Fyren är den enda av Lotsverket anlagda fyrplatsen i Vänern. Alla övriga i Vänern har anlagts av Venerns Seglationsstyrelse. Farvattnen vid Hjortens udde med grunden utanför räknas till de mest besvärliga i Vänern. 1800 öppnades Trollhätte kanal, vilken förband Vänern med Västerhavet. 1832 öppnades Göta kanal, vilken förband Vänern med Östersjön. 1852 tändes fyren på Hjortens udde
Vänern karta ritad.jpg
Fl 5s.jpg

SweFlag.jpg VSS logo .jpg Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg

Hjortens udde med antenner för D-GPS. Foto Esbjörn Hillberg
Fyrvaktare med familj på Hjortens udde. Arkiv Hammarö Skärgårdsmuseum
Hjortens udde fyrby. Foto Esbjörn Hillberg
Lins och AGA-gasreservHjortens udde. Foto Esbjörn Hillberg
Hjortens udde. Foto Esbjörn Hillberg
Acetylenflaskor för reservbelysning i Hjortens udde. Foto Esbjörn Hillberg
Hjortens udde. Vykort
Hjortens udde. Bild ur fyrlista
Systerfyrarna Fjuk och Hjortens udde. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
922400 C0415-18 N58°38,3 E12°39,9 Fl W 5s 13,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1852 1852 1954 1982 15 18


Området

Som ett minne från tiden med inlandsis är ändmoränen Hjortens udde en del av den så kallade Mellansvenska israndzonen, som fortsätter på andra sidan Dalbosjön i ändmoränen Hinden. Likt Hindens rev har Hjortens udde med omgivande grund förr varit en ökänd skeppskyrkogård. Farvattnen vid Hjortens udde med grunden utanför räknas till de mest besvärliga i Vänern. Åtskilliga svåra tillbud och förlisningar har inträffat under århundradenas lopp.

På 1810-talet blev Hjorten ett eget lotsdistrikt. Fyrplatsen tillkom 1852 genom Kungl. Lotsverkets försorg. I äldre handlingar kallas ofta fyren för Hjortuddens fyr. Hjorten är den enda äldre fyrplats i Vänern som Kronan inrättat och drivit. Sjöfartsverket äger fortfarande Hjorten men sedan 1899 förvaltar Seglationsstyrelsen fyrplatsen och svarar för verksamheten. Fyrvaktarbostället är uthyrt till privatbostad.

Fyrhistorien har här en särprägel genom den dubbla kopplingen till både Kronan och Seglationsstyrelsen. Hjorten har även en av de äldsta nu stående trätornsfyrarna i landet

Fyren tändes

1851-1852 anlades fyrplatsen. Ett i trä cirka 15 m högt koniskt torn, med lanternin för sideralsken, 45 cm Ø, med oljelampa. Ritat av C F Carlsson. Bostadshus och uthus ritade av C Sandell.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 58° 38’,3. Long. O. 12° 40’,5.

  • Fyrapparaten: sideralsken med fotogenlampa.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 61 fot.
  • Fyrtornet: av trä, nedtill grått, upptill vitt
  • Lysvidd: 8 till 10 minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 16 fot.
  • Lysfält: alla riktningar mot sjön.
  • Tornets höjd från grund: 49 fot.

På den från Dalsland i södra delen av Vänern eller Dalbosjön utskjutande skogbeväxta Hjortens udde står det sexkantiga av trä uppförda nu spånklädda tornet, vars övre ovan skogen synliga del är vit. Fyrbetjäningens öster om tornet belägna boningshus är rödfärgade. Fyren avser att lämna rättelse för seglingen i Dalbosjön och för undvikande av det från östra stranden emot Hjortens udde utskjutande Hinna-revet, ävensom de kring Hjortens udde liggande grund. Fyrinrättningen anbringades 1852.”

1888 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke.

1895 utbyttes spegel för sideralsken mot omgående parabolisk spegel driven av urverk och lod, lodvikt 37 s, omloppstid 5 s. Fotogenlampa.

1899 övertogs fyren av Venerns Seglationsstyrelse.

I början av 1900-talet kläddes tornet med plåt, som målades vit.

Elektriskt ljus

1954 automatiserades fyren. Den paraboliska spegeln byttes mot 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins. Fotogenlampan utbyttes mot elektrisk glödlampa med AGA-ljus som reserv. Lins tillverkad av Barbier, Benard & Turenne

1968 befanns tornet vara vitt.

Avbemanning och personal

1982 avbemannades fyrplatsen

Fyrmästare

  • 1852-1866 Johan Philibert Söderqvist
  • 1866-1871 Knut Wilhelm von Sydow
  • 1871-1900 Johannes Börjesson

Fyrvaktare

  • 1852-1874 Sven Fredrik Svensson
  • 1874-1912 Anton Dannberg

För mer info om de som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Hjortens udde

Och sedan

1993 installerades referensstation för D-GPS.

2001 hade Sjöfartsverket i drift 10 referensstationer för D-GPS varav en var Hjortens udde:

Station Hjortens udde
Latitud: N 58° 38' Longitud: O 12° 40'. ID: 467
Frekvens (kHz): 297,0. Ny frekvens (sep 2001): 302,0

2001, den 18-19 september, infördes för de svenska stationerna en ny sändarfrekvens, föranledd av antagandet av en ny frekvensplan för det europeiska maritima området. Samtidigt ändrades sändningshastigheten från 200 bit/s till 100 bit/s. Allt för att ge bättre separation mellan stationerna och mindre risk för störningar från andra sändare.

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins. Tillverkad av Barbier, Benard & Turenne.

Nuvarande karaktär: Fl W 5s 13M.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Fyrvaktarbostaden (3 rum och kök) disponeras av SjöVs fritidsnämnd.
Ägare SjöV
Kontaktperson Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000
Vägbeskrivning Bilväg Vänersborg - fyren ca 40 km. Kör väg 45 norrut från Vänersborg, tag av vid Erikstad och kör via Grinstad till Hjortens udde.
Övrigt Fyren, ritad av Nils Gustaf von Heidenstam, är ur byggnadshistorisk synvinkel intressant då den tillsammans med fyrarna på Malören och Fjuk, uppförda 1851-52, gavs den form som sedan skulle utvecklas ytterligare i Heidenstams järnfyrar. Fyren är den enda i Vänern som byggts och drivits av Kungliga Lotsverket. Hjortens Udde och Fjuk (Vättern) behövdes då sjöfarten på de stora sjöarna hade ökat markant sedan man öppnade Göta Kanal 1832. Fyren tändes september 1852, klassificerades som stillastående ledfyr och dess sken syntes 2-2½ mil vid klart väder. Bostadshuset från 1852 tillbyggdes 1872 för att inrymma två lägenheter.

År 1888 byttes rovoljelampan ut mot en envekig fotogenlampa med föränderlig bränsleyta. År 1895 byttes den ursprungliga sideralskensspegelapparaten ut mot en roterande parabolisk spegel (spegeldiameter 50 cm) som satt på en axel vilken drevs av ett urverk med lod (vikt 37 kg) och hade en omloppstid på 5 sekunder. Fyrljuset kom från en nyinstallerad envekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. År 1899 övertogs fyren av Vänerns Seglationsstyrelse. Vid automatiseringen 1954 utbyttes fotogenlampan mot elektrisk lampa (250W 220V) med AGA-reserv. Gasreserven byttes 2007 mot batterireserv. Sedan 1993 är Hjortens udde en referensstation för DGPS.

Skydd enligt lag Föreslagen som byggnadsminne

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Några f.d. bemannade fyrplatser vid Vänern

Klick i kartan länkar vidare

SkoghallSkoghallRisnäsuddeRisnäsuddeÅsnegrundetÅsnegrundetStavikStavikGunnarsholmenGunnarsholmenStånguddenStånguddenMegrundetMegrundetNavenNavenPålgrundenPålgrundenHjortens uddeHjortens uddeGälleuddeGälleuddeNormansgrundetNormansgrundetGöta älvTrollhätte kanalHammarö SkageHammarö SkageSöökojanSöökojanStranduddenStranduddenLakholmenLakholmenHarnäsuddeHarnäsuddeSjötorpSjötorpBorhallsuddeBorhallsuddeSmörhättanSmörhättanDjuröDjuröGöta kanalVanäsVanäsFjukFjukLidköpingLidköpingMariestadMariestadVänerVätterKomposit.jpg
Bildinformation

Klick i bilden länkar vidare

Vänersborgsviken

Här finns fyrarna och båkarna:

Laddar karta ...


Jfr Vänern,svenskt fyrväsende, vänerlots, Lotsverket, sideralsken, spegelfyr, radiofyr, D-GPS, Heidenstam, Fjuk