Kullen

Kullen från stranden. Foto Leif Elsby

Fyrugn efter Polheimers modell, Östergarn. Foto Esbjörn Hillberg

Kullen gamla fyren omkr 1900. Foto Lotsverket

Kullen nya fyren 1901. Foto Lotsverket

Linsen till Kullen tillverkad 1900 av Barbier & Benard, Paris. Foto Lotsverket

Fil:Kullen fr NO 1901.jpg

Kullen från NO 1901. Foto Lotsverket

Lux-ljus. Figur Leif Elsby

Kullen från N 1946. Foto Lotsverket

Kullen fyr från V 1946 med optisk signaltavla. Foto Lotsverket

Kullen fyrbostäder 1946. Foto Lotsverket

Nautofon med dimdetektor, Kullen. Foto Leif Elsby

Kullen och Kullen nedre. Foto Leif Elsby

Kullen, fyrplats 400 m O om Kullens yttersta udde, Öresund.

WGS-84 Lat. N. 56° 18’1. Long. O. 12° 27’1.

Bemannad 1561-cirka 2000, se bemanning.

Kullen ligger på Kullaberg och är Sveriges högst belägna fyrplats med nuvarande fyrljus 78,5 m över havet.

• Kullaberg reser sig över kringliggande slättbygd och är en så kallad horst med branta sidor.
• Den har bildats genom förkastning av urberget, se landhöjning.

Den danska tiden

Uppgifter i både svenska och danska arkiv gör det troligt att det redan på 1200- och 1300 talen har funnits en eld eller någon slags 'flamma' på Kullen för att varna sjöfarande.

1560 gav kung Fredrik II av Danmark order om att låta sätta upp 'fyrpannor' på Skagen, Anholt och Kullen.

1561 tändes den första fyren på Kullen, troligen 1 mars 1561, 'papegojfyr', en form av vippfyr.

• Fyrljuset kom från en öppen eld.

1563 ersattes den tidigare fyren av ett murat stentorn, som hade en fyrlykta med blytak och fönster med glasrutor.

• Fyrljuset kom från 12 stora talgljus.

1577 blev astronomen Tycho Brahe 'fyrmästare' på Kullen.

• Efter den gamle kungens död råkade han dock i onåd hos den nye.
• Han fråntogs därför sina privilegier, bl.a. Kullagården, och lämnade landet i landsflykt 1597.
• Han dog i Prag 1601.

1624 Ungefär detta år byggdes fyren om.

• Lanterninen togs bort och kransen av talgljus utbyttes mot en öppen eld, en sk öppen kolfyr.
• Kol till elden togs från de NV- skånska kolbrotten, bl a i Höganäs.
• Spår efter kollagring kan fortfarande ses under grästuvorna på fyrplatån.

Den svenska tiden börjar

1658 slöts freden i Roskilde.

• Skåne med Falsterbo och Kullens fyrplatser blev svenska.

1672 hade Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne.

• Detta år fick hon kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde.

1716 under det stora nordiska kriget eldades hela kollagret vid Kullens fyr upp på order av Karl XII för att kolen inte skulle komma i danskarnas händer.

1732-1747 hade kommissarie Busch i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo, se entreprenör.

1747-1763 hade Skånska Stenkolsintressenterna entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo men man ledsnade i förtid och överlät entreprenaden.

1749 revs det gamla fyrtornet och ett nytt byggdes.

1763-1766 hade handelsman Peter Bagge entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1766-1786 hade handlanden och rådmannen Sven Schale i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

Täckt stenkolsfyr

1792 Ånyo ombyggnad, nu på prov en ny konstruktion av Anders Polheimer, en "fyrugn".

• Ett finurligt system med luftkanaler och ventilationstrummor under fyrkorgen gav väsentligen bättre ljusstyrka, driftsäkerhet och driftsekonomi.
• Kullen blev den då mest 'moderna' och pålitliga öppna stenkolsfyren i Skandinavien.

1817 byggdes fyren om från att vara en öppen kolfyr till en täckt stenkolsfyr.

• Elden slöts inne i en lanternin med glasfönster vilket gav en jämnare ljuslåga.
• Detta blev den första täckta stenkolsfyren i Sverige.

1826 övertog Kronan fyren.

• Den hade till nu drivits på entreprenad men inte helt till belåtenhet, se entreprenör.

Spegelfyr

1843 Ånyo ombyggnad. Större delen av det gamla tornet revs och ersattes av ett nytt torn i tegel med ett vidbyggt hus, också i tegel.

• Fyren förändrades till omgående spegelfyr.
• Fyrapparaten bestod av 12 rovoljelampor med 12 paraboliska mässingsspeglar som riktade ljuset.
• Fyrapparaten var tillverkad i England.

1857 försilvrades fyrspeglarna.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 56° 17’,9. Long. O. 12° 27’,3.

• Fyrapparaten: 12 st oljelampor med paraboliska speglar.
• Tornets höjd från grund: 48 fot (14,4 m).
• Fyrljusets höjd över vattenytan: 297 fot (89 m).
• Fyrtornet: av sten, grågult
• Lysvidd: 20 à 24 (distans)minuter.
• Grundens höjd över vattenytan: 260 fot (78 m).
• Lysfält: runtom horisonten.

Fyrtornet är uppfört på yttersta höjden av de mot Kattegatt utskjutande Kullabergen. Fyrapparatens 12 st oljelampor med speglar är anbringade 3 på vardera sidan av den omgående kvadratiska ställningen. Dennas omloppstid är 8 minuter, därunder apparaten sålunda visar 4 starka blänkar, vardera av omkring 1/2 minuts varaktighet med 1 1/2 minuts långa mörka mellantider. Fyrtornet är grågult, men ett därmed sammanbyggt hus av sten är vitrappat. Bostadshusen, som ligger nära intill, är röda, men syns föga från sjön. Redan på 1500-talet fanns fyr på Kullen. Det äldre tornet ombyggdes 1843, då fyren förändrades från stenkol- till omgående spegelfyr. Likasom alla högt belägna fyrar, är Kullens ofta insvept i tjocka, och sannolikt kommer i en ej alltför avlägsen framtid ifråga att närmare stranden på Kullabergens yttersta lägre udde anbringa den fyr, som på svenska sidan skall leda fartyg från Kattegatt inåt Öresund.”

Fotogen

1882 utbyttes rovoljelamporna mot fotogenlampor. Lamporna har 'oföränderlig oljeyta'. Vekens ytterdiameter 3 cm.

1884 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion".

1898 byggdes en ny fyr nere vid vattnet, en rund järnkur "Kullens västra" med 4:e ordningens lins, för att då den stora fyren var skymd i dimma märka ut Kullens nordvästra udde.

Nuvarande fyr

1898 ritades vinnande bidrag till en ny fyr av arkitekten Magnus Dahlander (1862-1951) från Dalarna.

• Fyren var 15 meter hög med fyrljuset placerat 78,5 meter över havet.

1899 Ånyo ombyggnad. Den nya av Dahlander ritade fyren byggdes i granit och tegel strax NNV om den gamla.

1900 togs den nya fyren i bruk. Den gamla revs. Fyrljuset förstärktes av en roterande linsapparat av 1:a ordningen. 3 fack á 120°. Trummans inre diameter 1,80 m.

• Fyrkaraktär: 1 blixt var 5:e sek. Blixtens varaktighet cirka 0,3 sek.
• Linsen drevs runt av ett loddrivet urverk. Linsen flyter på ett bad med 50 kg kvicksilver för att minska friktionen.
• Linsapparaturen väger totalt 6 ton och består av 450 glasprismor placerade i 3 linser med vardera 2,58 m diameter.
• Lampa för 'konstant nivå' dvs moderatörlampa med Carcelbrännare. En för normal drift, en som reserv. Lampnäbbar för 5 och 6 vekar.
• Största vekens diameter 13 cm.

Lux-ljus

1906 utbyttes fotogenlampan mot veke mot Lux-ljus med tre glödnät med vardera 45 mm diameter.

1915 utbyttes mistsignalkanonen mot mistsirén.

Elektriskt ljus

1937 elektrifierades fyren. Ljuskällan en 1000 W glödlampa vars ljus av linssystemet förstärks till 3 800 000 Hefnerljus gjorde Kullen till Skandinaviens ljusstarkaste fyr. Lysvidd 27 M.

• Strömmen togs från två dieselkraftverk i ett fyrtornet tillbyggt maskinhus.
• Mistsirénen utbyttes mot Nautofon placerad på ställning nära stranden vid "Kullens västra".
• Cirkulär radiofyr installerades.
• "Kullens västra" elektrifierades.

1946 anslöts fyren till det allmänna elnätet. Elkabel drogs då upp från Mölle.

1951 utbyttes urverket och lod för drivning av linsen mot elektrisk motor.

1961 var fyrkaraktären Bx W 5 s 24 M. Omgående lins med glödlampa. Ljusstyrka: 3 800 000 HK.

• Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud 60 s (6 + 4 + 6 + 44).

1965 ändrades karaktären på mistsignalen.

1968 var optisk karaktär: Bx W 5 s 24 M. Ljusstyrka: 2 200 000 cd. Omgående lins med glödlampa.

• Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 30 s (2,5 + 2,5 + 2,5 + 22,5). Nautofonen uppsatt på en ställning 200 m V om fyren.
• Cirkulär radiofyr: Räckvidd: 100 M. ID-signal: KUL. Frekvens: 344 kHz. Radiofyr för sjö- och luftfart (aero).

1971 31 januari rände färjan Prinsesse Margrethe på grund på Kullen.

1975 delautomatiserades fyren.

1978 helautomatiserades Kullen.

199? drogs mistsignaleringen med Nautofonen in.

• Kullen blev en referens i D-GPS systemet.

2000 Den 9 september firades 100-åringen Kullen med pompa och ståt gemensamt av Sjöfartsverket och Höganäs kommun.

• Kullen var den ena av två bemannade fyrplatser i Sverige.
• Den andra var Holmögadd (den sist avbemannade, året var 2003).

Nuvarande optik: 1:a ordningen (1840 mm Ø) catadioptrisk lins med 3 fack à 120°, omgående, tillverkad 1900 av Barbier & Benard. Rotationsriktning N -> V->S->O. Fyrapparat utrustad med glödlampa 1000 W.

Nuvarande fyrkaraktär (2000): Fl W 5 s 27,5 M (skymd cirka 249,5-332,5). Lyshöjd: 78,5 m.

Några hundra meter åt NV, nästan nere vid vattnet finns fyren ’Kullen västra’.

Nuvarande karaktär (Kullens västra, 2000): Oc(3) WG 20 s 14 M.

Jfr fyr- och handelshistoria, talgljus, vippfyr, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, Tycho Brahe, fyrljusreflektor, fyroptik, rovolja, fotogen, Carcel, Lux-ljus, elektriskt ljus, fyrkaraktär, mistsignal, D-GPS, Dahlander.