Kullen

Från fyrwiki
Version från den 7 november 2017 kl. 16.10 av Leif.elsby (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Kullen, nu svensk, f.d dansk, f.d. bemannad fyrplats 400 m O om Kullens yttersta udde, Kattegatt. Bemannad 1561-2006 (c.a.)

Kullen är den fyr i Sverige med högst lyshöjd (78,5 meter över havet)
Kullen karta ritad.jpg
Fl 5s.jpg

DKFlag.jpg SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Kullen. Foto Esbjörn Hillberg
Kullen. Foto DT
Kullen. Foto DT
Kullen. Foto Esbjörn Hillberg
Fyrarna Malmö, Landskrona och Kullen. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Kullen. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Fyrugn efter Polheimers modell, Östergarn. Foto Esbjörn Hillberg
Kullen gamla fyren omkr 1900. Foto Lotsverket
Kullen nya fyren 1901. Foto Lotsverket
Linsen till Kullen tillverkad 1900 av Barbier & Benard, Paris. Foto Lotsverket
Kullen linsen. Foto Esbjörn Hillberg
Kullen trappa. Foto Esbjörn Hillberg
Reservkraft på Kullen 2000. Foto Leif Elsby
Kullen från N 1946. Foto Lotsverket
Kullen fyr från V 1946 med optisk signaltavla. Foto Lotsverket
Kullen fyrbostäder 1946. Foto Lotsverket
Kullen fyrbostäder 2000. Foto Leif Elsby
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
714600 C 2260 N 56 18, O 12 27 Fl W 5 s 27,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1561 1900 1979 2006 men även periodvis tidigare 15 78,5


Den danska tiden och Tycho Brahe

Kullen ligger på Kullaberg och är Sveriges högst belägna fyrplats med nuvarande fyrljus 78,5 m över havet.

  • Kullaberg reser sig över kringliggande slättbygd och är en så kallad horst med branta sidor.
  • Den har bildats genom förkastning av urberget, se landhöjning.

Uppgifter i både svenska och danska arkiv gör det troligt att det redan på 1200- och 1300 talen har funnits en eld eller någon slags 'flamma' på Kullen för att varna sjöfarande.

1560 gav kung Fredrik II av Danmark order om att låta sätta upp 'fyrpannor' på Skagen, Anholt och Kullen.

1561 tändes den första fyren på Kullen, troligen 1 mars 1561, 'papegojfyr', en form av vippfyr.

  • Fyrljuset kom från en öppen eld.

1563 ersattes den tidigare fyren av ett murat stentorn, som hade en fyrlykta med blytak och fönster med glasrutor.

  • Fyrljuset kom från 12 stora talgljus.

1577 blev astronomen Tycho Brahe fyrmästare på Kullen.

  • Efter den gamle kungens död råkade han dock i onåd hos den nye.
  • Han fråntogs därför sina privilegier, bl.a. Kullagården och Ven, och lämnade landet i landsflykt 1597.
  • Han dog i Prag 1601.

1624 Ungefär detta år byggdes fyren om.

  • Lanterninen togs bort och kransen av talgljus utbyttes mot en öppen eld, en sk öppen kolfyr.
  • Kol till elden togs från de NV- skånska kolbrotten, bl a i Höganäs.
  • Spår efter kollagring kan fortfarande ses under grästuvorna på fyrplatån.

Den svenska tiden börjar

1658 slöts freden i Roskilde.

  • Skåne med Falsterbo och Kullens fyrplatser blev svenska.

1672 hade Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne.

1716 under det stora nordiska kriget eldades hela kollagret vid Kullens fyr upp på order av Karl XII för att kolen inte skulle komma i danskarnas händer.

1732-1747 hade kommissarie Busch i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo, se entreprenör.

1747-1763 hade Skånska Stenkolsintressenterna entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo men man ledsnade i förtid och överlät entreprenaden.

1749 revs det gamla fyrtornet och ett nytt byggdes.

1763-1766 hade handelsman Peter Bagge entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1766-1786 hade handlanden och rådmannen Sven Schale i Göteborg entreprenad på fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo.

1788, 1790 och 1791 besökte Anders Polheimer och studerade fyringen med stenkol på Nidingen, Kullen, Falsterbo och Grönskär.

Täckt stenkolsfyr

1792 Ånyo ombyggnad, nu på prov en ny konstruktion av Anders Polheimer, en "fyrugn".

  • Ett finurligt system med luftkanaler och ventilationstrummor under fyrkorgen gav väsentligen bättre ljusstyrka, driftsäkerhet och driftsekonomi.
  • Kullen blev den då mest 'moderna' och pålitliga öppna stenkolsfyren i Skandinavien.

1817 byggdes fyren om från att vara en öppen kolfyr till en täckt stenkolsfyr.

  • Elden slöts inne i en lanternin med glasfönster vilket gav en jämnare ljuslåga.
  • Detta blev den första täckta stenkolsfyren i Sverige.

1826 övertog Kronan fyren.

  • Den hade till nu drivits på entreprenad men inte helt till belåtenhet, se entreprenör.

Spegelfyr

1843 Ånyo ombyggnad. Större delen av det gamla tornet revs och ersattes av ett nytt torn i tegel med ett vidbyggt hus, också i tegel.

  • Fyren förändrades till omgående spegelfyr.
  • Fyrapparaten bestod av 12 rovoljelampor med 12 paraboliska mässingsspeglar som riktade ljuset.
  • Fyrapparaten var tillverkad i England.

1857 försilvrades fyrspeglarna.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 56° 17’,9. Long. O. 12° 27’,3.

  • Fyrapparaten: 12 st oljelampor med paraboliska speglar.
  • Tornets höjd från grund: 48 fot (14,4 m).
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 297 fot (89 m).
  • Fyrtornet: av sten, grågult
  • Lysvidd: 20 à 24 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 260 fot (78 m).
  • Lysfält: runtom horisonten.

Fyrtornet är uppfört på yttersta höjden av de mot Kattegatt utskjutande Kullabergen. Fyrapparatens 12 st oljelampor med speglar är anbringade 3 på vardera sidan av den omgående kvadratiska ställningen. Dennas omloppstid är 8 minuter, därunder apparaten sålunda visar 4 starka blänkar, vardera av omkring 1/2 minuts varaktighet med 1 1/2 minuts långa mörka mellantider. Fyrtornet är grågult, men ett därmed sammanbyggt hus av sten är vitrappat. Bostadshusen, som ligger nära intill, är röda, men syns föga från sjön. Redan på 1500-talet fanns fyr på Kullen. Det äldre tornet ombyggdes 1843, då fyren förändrades från stenkol- till omgående spegelfyr. Likasom alla högt belägna fyrar, är Kullens ofta insvept i tjocka, och sannolikt kommer i en ej alltför avlägsen framtid ifråga att närmare stranden på Kullabergens yttersta lägre udde anbringa den fyr, som på svenska sidan skall leda fartyg från Kattegatt inåt Öresund.”

Fotogen

1882 utbyttes rovoljelamporna mot fotogenlampor. Lamporna har 'oföränderlig oljeyta'. Vekens ytterdiameter 3 cm.

1884 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion".

1898 byggdes en ny fyr nere vid vattnet, en rund järnkur "Kullens västra" med 4:e ordningens lins, för att då den stora fyren var skymd i dimma märka ut Kullens nordvästra udde.

Nuvarande fyr

1898 ritades vinnande bidrag till en ny fyr av arkitekten Magnus Dahlander (1862-1951) från Dalarna.

  • Fyren var 15 meter hög med fyrljuset placerat 78,5 meter över havet.


1899 Ånyo ombyggnad. Den nya av Dahlander ritade fyren byggdes i granit och tegel strax NNV om den gamla.

1900 togs den nya fyren i bruk. Den gamla revs. Fyrljuset förstärktes av en roterande linsapparat av 1:a ordningen. 3 fack á 120°. Trummans inre diameter 1,80 m.

  • Fyrkaraktär: 1 blixt var 5:e sek. Blixtens varaktighet cirka 0,3 sek.
  • Linsen drevs runt av ett loddrivet urverk. Linsen flyter på ett bad med 50 kg kvicksilver för att minska friktionen.
  • Linsapparaturen väger totalt 6 ton och består av 450 glasprismor placerade i 3 linser med vardera 2,58 m diameter.
  • Lampa för 'konstant nivå' dvs moderatörlampa med Carcelbrännare. En för normal drift, en som reserv. Lampnäbbar för 5 och 6 vekar.
  • Största vekens diameter 13 cm.

Lux-ljus

1906 utbyttes fotogenlampan mot veke mot Lux-ljus med tre glödnät med vardera 45 mm diameter.

1915 utbyttes mistsignalkanonen mot mistsirén.

Elektriskt ljus

1937 elektrifierades fyren. Ljuskällan en 1000 W glödlampa vars ljus av linssystemet förstärks till 3 800 000 Hefnerljus gjorde Kullen till Skandinaviens ljusstarkaste fyr. Lysvidd 27 M.

  • Strömmen togs från två dieselkraftverk i ett maskinhus som byggts intill fyrtornet.
  • Mistsirénen utbyttes mot Nautofon placerad på ställning nära stranden vid "Kullens västra".
  • Cirkulär radiofyr installerades.
  • "Kullens västra" elektrifierades.

1946 anslöts fyren till det allmänna elnätet. Elkabel drogs då upp från Mölle.

1951 utbyttes urverket och lod för drivning av linsen mot elektrisk motor.

1961 var fyrkaraktären Bx W 5 s 24 M. Omgående lins med glödlampa. Ljusstyrka: 3 800 000 HK.

  • Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud 60 s (6 + 4 + 6 + 44).

1965 ändrades karaktären på mistsignalen.

1968 var optisk karaktär: Bx W 5 s 24 M. Ljusstyrka: 2 200 000 cd. Omgående lins med glödlampa.

  • Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 30 s (2,5 + 2,5 + 2,5 + 22,5). Nautofonen uppsatt på en ställning 200 m V om fyren.
  • Cirkulär radiofyr: Räckvidd: 100 M. ID-signal: KUL. Frekvens: 344 kHz. Radiofyr för sjö- och luftfart (aero).

1971 31 januari rände färjan Prinsesse Margrethe på grund på Kullen.

1975 delautomatiserades fyren.

1978 helautomatiserades Kullen.

199? drogs mistsignaleringen med Nautofonen in.

  • Kullen blev en referens i D-GPS systemet.

2000 Den 9 september firades 100-åringen Kullen med pompa och ståt gemensamt av Sjöfartsverket och Höganäs kommun.

  • Kullen var den ena av då två bemannade fyrplatser i Sverige.
  • Den andra var Holmögadd (den sist avbemannade, året var 2003).

Avbemanning och personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Kullen

Och sedan

I oktober 2015 pensionerades dieselreservkraften, eftersom fyrens strömförsörjning anses vara tillräckligt stabil numera. För att säkerställa att DGPS-anläggningen alltid fungerar, har 20 stycken seriekopplade 24 volts SAFT NIFE Sunica.plus Nickel-kadmiumackumulatorer batterier monterats i rummet. De laddas kontinuerligt av två redundanta laddare. D-GPS-anläggningen drivs primärt av batterierna. Kapaciteten 555 amperetimmar och de kan driva D-GPS-anläggningen i 24 timmar.

I september 2016 ersattes kvicksilverlagringen (20 l. kvicksilver) med två kullager längs den vertikala linsaxeln.

Nuvarande optik: 1:a ordn. (1840 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 7 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (8-18) separata katadioptriska prismaringar, 3 fack á 120°, tillverkad 1900 av Barbier & Benard, omgående, linshöjd 2575 mm. 2x1000W 120V glödlampa. Landkabel, reservkraft från dieselmotor, RC

Nuvarande fyrkaraktär: Fl W 5 s 27,5 M (skymd cirka 249,5-332,5). Lyshöjd: 78,5 m.


Några hundra meter åt NV, nästan nere vid vattnet finns

  • ställning för Nautofon och dimdetektor
  • fyren ’Kullen västra’. Nuvarande karaktär Kullens västra: Oc(3) WG 20 s 14 M.

Lyssna på igenkänningssignal för radiofyr

Digitaliserat från kassettband och insänt av Markus Hedetoft. Inspelat av hans morfar

Länkar

Klicka på länken: Hemsida,

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, Fb, sem.-vik. under hela semestertiden.
Klass Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen Elektriskt ljus, lins 1:a ordningen. Radiofyr. Nautofon 2 st, 50 hkr. Bolinder-motorer. Fyrtorn 15 m högt sammanbyggt med mistmaskinhuset. Nautofonens ljudinstrument beläget c:a 200 m NV om fyren. Fyren anlagd år 1560. C:a 400 m NV om fyren finnes i järnkur en mindre fyr, även den elektrisk.
Läge och natur Fyrplatsen belägen på udden av en i Kattegatt utskjutande bergås. Mycket vacker natur, barr- och lövskog. Fyrplatsen ligger c:a 50 m över havet. Trädgård vid Fm- och Fv-bostäderna.
Bostäder Fm 3 rum och kök, kontor, el. ljus avlopp. Fv och Fb 2 rum och kök, el. ljus, avlopp. Gemensam tvättstuga i Fm-bostadens källarvåning.
Hamn Hamn saknas.
Kommunikationer Landsväg.
Postanstalt Mölle, municipalsamhälle. Väg dit: god men mycket backig landsväg. C:a 5 km till post, järnväg, skola och handelsbod.
Handelsbod Mölle.
Skola Gylleröds skola (strax intill Mölle). Skolform B I. Samrealskola i Höganäs (10 km från Mölle). Inackorderingsbidrag kan erhållas.
Övrigt Fyrplatsen belägen i Brunnby socken. Relativt låg kommunalskatt. Höga levnadskostnader. Husbehovsfiske kan ej bedrivas på grund av att hamn saknas och platsen är ganska arbetskrävande. För närvarande får mjölk köpas vid Kullagården, c:a 1 km från fyren. Goda järnvägsförbindelser Mölle-Höganäs, el.drift. 2:a klass meteorologstation.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder En 4-rums lägenhet inkl 2 enkla vindsrum disponeras av SjöV´s fritidsnämnd.
Ägare SjöV (0771-630000) äger fyr och fyrmästarbostaden.
Kontaktperson www.kullensfyr.se visar fyr och fyrmuseum 0705-822372, Per Sjögren
Vägbeskrivning Bilväg nr 111 Helsingborg - Mölle - fyren ca 31 km. Fyren belägen inom naturskyddsområdet.
Övrigt Den första fyren, byggd av danskarna 1561, var en vedeld i en järnkorg som hängde i en kätting (papegojfyr). År 1563 byggdes ett murat stentorn med tak av bly, fönster av glas och 12 stora talgljus som fyrbelysning. Tycho Brahe var misslyckad fyrmästare på Kullen 1577-1597. År 1585 byggde man en ny fyr som år 1624 byggdes om till en öppen stenkolseldad fyr.

Fyrplatsen blev svensk vid freden i Roskilde 1658. Den danskbyggda fyren revs 1749 och ersattes av en öppen stenkolsfyr. En tid prövades troligen en vippfyr då Carl von Linné i sin ”Skånska resa” 1751 anger att något liknande fanns på Kullen. År 1792 byggdes fyren om (Polheimers öppen stenkolsfyr) och 1817 ändrades den till täckt stenkolsfyr. År 1843 fick den 12 paraboliska mässingspeglar (spegeldiameter 48 cm) monterade 3 på var sida av en fyrkantig ställning, rotationstid 8 min, 12 envekiga rovoljelampor med oföränderlig oljeyta, tänd 31 oktober, klassificerad som omgående spegelfyr och skenet syntes 5-6 mil. Mässingspeglarna försilvrades 1857. År 1882 ersattes rovoljelamporna av 12 envekiga fotogenlampor med oföränderlig bränsleyta.

År 1899-1900 byggdes en helt ny fyr med nuvarande 1:a ordn. lins (linsvikt 3 ton), urverk och lod (vikt 148 kg) samt en femvekig och en sexvekig fotogenlampa (största vekens yttre diameter 13 cm) för oföränderlig bränsleyta (280.000 Heffnerljus). Luxljus 1906, elektricitet 1937 (1000W 110V lampa) och ljusstyrka 3.000.000 Hefnerljus. Kullen är den högst belägna fyren i Sverige.

År 1898 byggdes fyren Kullen Nedre (Kullen Västra, nr 714900, int nr C 2262) nere vid vattnet, 4:e ordn.(500 mm) dioptrisk trumlins 270°, rotator, envekig fotogenlampa. Den elektrifierades 1937 (110W 110V lampa) och har numera två 5:e ordn (375 mm) dioptriska trumlinser uppe på varandra, 360°, klipp, fotocell, 250W 230V lampa.

Skydd enligt lag Föreslagen som statligt byggnadsminne.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Öresund, svenskt fyrväsende, fyr- och handelshistoria, talgljus, vippfyr, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, Tycho Brahe, fyrljusreflektor, fyroptik, rovolja, fotogen, Carcel, Lux-ljus, elektriskt ljus, fyrkaraktär, mistsignal, D-GPS, Dahlander, danskt fyrväsende